fbpx
 
19 augusti, 2015

Husrannsakan hos Aftonbladet stoppas av HD

När Aftonbladet publicerade maskerade bilder på två misstänkta rånare begärde åklagaren att få genomföra en husrannsakan hos tidningen för att få tillgång till originalbilderna. Nu avslår Högsta domstolen åklagarens begäran.

I samband med att en guldbutik i stockholmsförorten Kista rånades våren 2015 spred två män på moped ut fotanglar på en möjlig flyktväg. Aftonbladet fick via en app tillgång till bilder som misstänktes föreställa de båda männen.

Åklagare och polis begärde att få tillgång till den omaskerade versionen av bilderna vilket både tingsrätten och hovrätten godkände.

”Risk för anonymiteten”
Aftonbladet överklagade beslutet genom att hänvisa till anonymitetsskyddet i tryckfrihetsförordningen. Filerna innehöll, förutom själva bilderna, nämligen även så kallad metadata som skulle kunna avslöja vem som har tagit eller skickat över bilderna.

Tidningen pekade också på att husrannsakan avsåg samtliga IT-enheter på redaktionen och skulle ge obegränsad tillgång till alla uppgifter som finns elektroniskt lagrade.

HD ger Aftonbladet rätt
Högsta domstolen konstaterar att en genomsökning hos tidningsredaktionen för att hitta bildfilerna innebär en stor risk för att den anonyma uppgiftslämnarens identitet röjs.

HD skriver att rätten att vara anonym är särskilt skyddsvärd och att kravet på proportionalitet som gäller för användning av tvångsmedel därför hindrar husrannsakan.

Otidsenlig lag
Högsta domstolen konstaterar att det skydd mot beslag som finns för vissa skriftliga handlingar även gäller för digital information. Skyddet omfattar då allt som finns i filen med den eftersökta informationen.

Högsta Domstolen anser också lagen om tvångsmedelsanvändning gällande elektroniska informationsbärare är ”otidsenlig” och att lagstiftaren måste ”råda bot” på detta.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, menade i en kommentar i Svenska Dagbladet att domen visserligen var väntad, men att den komplicerar rättsläget.

”Ett beslut som är rimligt givet den aktuella situationen men som samtidigt får negativa följder för rättsväsendet och som i förlängningen kan påverka även brottsoffers möjlighet att få upprättelse. Det ger en besk smak i munnen.”

Vad innebär detta i praktiken?

  • I Sverige har vi ett anonymitetsskydd, vilket innebär att du kan välja att vara anonym om du lämnar uppgifter till media, myndigheter och liknande. Det är då straffbart att försöka ta reda på källan.

 

Foto: TT

ES_130x87

Ellen Sjöberg/Jaqueline Balcer Bednarska

ellen.sjoberg@alltomjuridik.se