Skatteverket kräver att få se samtliga räkenskaper i samband med en revision hos en advokatbyrå – även sådant material som enligt advokatbyrån omfattas av advokatsekretess. I likhet med Förvaltningsrätten slår Kammarrätten nu fast att handlingarna måste lämnas ut.
Skatteverket hade genomfört en revision av en advokatbyrå i Stockholm och under revisionen fick Skatteverket del av en bokföring för år 2010 som saknade underlag.
Skatteverket förelade advokatbyrån och dess ägare att bland annat inkomma med en viss så kallad “trusturkund” och andra handlingar som visade vilka som hade varit förmånstagare i trusten och vilken koppling advokatbyråns ägare hade haft till trusten.
Advokatbyrån vände sig till Förvaltningsrätten i Stockholm och begärde undantag från att tvingas lämna ut räkenskaper enligt föreläggandet. Advokatbyrån pekade på att de begärda uppgifterna gäller sådant som advokatbyrån har erhållit i samband med advokatverksamhet och att byrån har en lagstadgad skyldighet att iaktta sekretess.
Skatteverket stod dock på sig och pekade i sin tur på att inget av advokatbyråns två bankkonton hade benämnts som klientmedelskonto i dess bokföring. För att Skatteverket skulle kunna fastställa om insatta medel på ett av kontona – som åtminstone delvis hade använts för advokatbyråns ägares privata bruk – utgjorde klientmedel behövde Skatteverket få ta del av bolagets räkenskapshandlingar.
Förvaltningsrätten konstaterade att Skatteverket inte får granska en handling som har ett betydande skyddsintresse om det finns särskilda omständigheter som gör att handlingens innehåll inte bör komma till någon annans kännedom och om handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen. Enligt domstolen hade advokatbyrån dock inte lyckats visa att det fanns något betydande skyddsintresse avseende räkenskaperna.
Förvaltningsrätten ansåg också att det inte fanns något som tydde på att medel som gått in på bolagets bankkonton avsåg klientmedel eftersom de delvis använts för advokatbyråns ägares privata bruk och inte hållits avskilda. Handlingarna skulle därför lämnas ut till SKV och överklagandet avslogs.
Kammarrätten konstaterar nu att advokatbyrån inte har preciserat vilka handlingar i materialet som ska undantas och grunderna för begäran avseende varje enskild handling. Byrån har därmed inte visat att förutsättningarna för ett undantagande är uppfyllda och överklagandet avslås.
Vad innebär detta i praktiken?
- Avgörandet innebär inte att advokatbyråer inte skulle ha rätt att hålla inne handlingar med hänvisning till advokatsekretessen, utan enbart att den aktuella advokatbyrån inte la fram tillräckligt mycket bevis för att de aktuella handlingarna skulle ha ett sådant betydande skyddsintresse som lagen kräver i dessa fall.
Foto: TT
Eva Clasö/Vanja Eriksson