fbpx
 
5 november, 2014

15-åring dömd för falsk våldtäktsanklagelse

Den 15-åriga flickan anmälde två tonårspojkar för våldtäkt. Flickans väninna vittnade dock om att det handlade om frivilligt sex och en chatkonversation stärkte den bilden. Flickan friades i tingsrätten men fälldes av hovrätten för ett fall av falsk tillvitelse. Högsta domstolen beslutar nu att inte ta upp fallet.

Den 15-åriga flickan och hennes väninna hade i februari besökt ett boende för så kallade ensamkommande flyktingbarn. Där hade de fest med några tonårspojkar som bodde där. Enligt flickan blev hon under festen våldtagen av två av pojkarna.

Hennes jämnåriga väninna vittnade dock om att det i själva verket handlade om frivilliga samlag och att den 15-åriga flickan uttryckligen hade sagt ja till att ha sex med pojkarna.

Väninnans berättelse skiljde sig också i övrigt till stora delar från vad den 15-åriga flickan hade berättat och stämde väl överens med vad de båda pojkarna hade berättat om kvällen. Väninnan berättade bland annat att den 15-åriga flickan, direkt efter de påstådda våldtäkterna, hade varit glad och i efterhand sagt att samlagen med pojkarna hade varit frivilliga.

Polisen upprättade en anmälan om falsk tillvitelse och i flickans telefon hittades också SMS och en chattkonversation som stärkte misstankarna. Chatkonversationen handlade bland annat om det skadestånd som flickan skulle kunna få: ”Å då kommer jag bli rik”.

När den 15-åriga flickan konfronterades med misstankarna ändrade hon sin berättelser. Hon hävdade bland annat att hon hade blandat ihop pojkarna och att en av dem i själva verket skulle vara en annan person. En dem som hon tidigare hade pekat ut som våldtäktsman skulle hon i själva verket ha haft frivilligt samlag med. Hon höll dock fast vid att hon hade blivit våldtagen av två personer den aktuella kvällen.

Den 15-åriga flickan åtalades vid Östersunds tingsrätt för två fall av falsk tillvitelse. Tingsrätten friade dock flickan dels på grund av bristande bevisning, då beviskravet för falsk tillvitelse är högt ställt, dels då det inte var styrkt att flickan agerat uppsåtligen då hon tidigare ändrat sin berättelse och medgett att hon blandat ihop två personer.

Två nämndemän var skiljaktiga och ville fälla flickan på båda åtalspunkterna.

Den friande domen överklagades till Hovrätten för Nedre Norrland. Hovrätten anför att flickans uppgifter varit svävande, detaljfattiga och i stor del ändrats jämfört med de uppgifter hon lämnade i polisförhöret. Flickan har heller inte kunnat förklara anledningen till ändringarna.

När det gällde den första pojken ansåg hovrätten, precis som tingsrätten, att det inte var ”så entydigt” utrett att flickan verkligen ljugit att det räckte för en fällande dom.

När det gällde den andra pojken slog hovrätten däremot fast att det var bevisat att flickan uppsåtligen lämnat de sanningslösa uppgifterna. Flickans uppgifter om varför framstår inte som trovärdiga och lämnas därför utan avseende. Den 15-årige flickan dömdes därför för ett fall av falskt tillvitelse till 30 timmars ungdomstjänst och 16 000 kronor i skadestånd till pojken. Två hovrättsdomare var skiljaktiga och vill fälla flickan även på den andra åtalspunkten.

Flickan överklagade den fällande domen till Högsta domstolen som nu beslutar att inte meddela prövningstillstånd i målet. Hovrättens avgörande står därmed fast.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Både att falskeligen ange någon för ett brott samt att ljuga i domstol är straffbart, men bara för att personen som åtalats inte fälls innebär det inte att du som målsägare anses ha ljugit. Mer om hur en rättegång går till framgår på Sveriges domstolars hemsida >>> 

 

Foto: Utdrag från den chat som åklagaren åberopade som bevisning.

Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se