Kommunal kan bli skadeståndsansvarigt för olaglig avgift

20/10/2016

Kommunal kan bli skadeståndsansvarigt för olaglig avgift

Det stormar på svensk arbetsmarknad. En dom från Högsta domstolen, HD, i vintras har öppnat dörren för nya typer av skadeståndsanspråk – nämligen att företag och enskilda anställda kan stämma fackförbund för brott mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

I vintras kom ett uppmärksammat avgörande från Högsta domstolen, där det slogs fast att ett fackförbund – i vissa fall – kan bli skadeståndsansvarigt mot de bolag som förbundet utsätter för stridsåtgärder, om fackets krav är olagliga. Målet är känt som Henrik Gustavsson-målet och processen är ännu inte slutligt avgjort. Det var bara en så kallad mellandom HD meddelade. En mellandom innebär i princip att domstolen bara avgör en principfråga, för att processen sedan kan återgå till sakfrågan när principfrågan är klarlagd.

Målet handlar om att Byggnads velat driva igenom ett kollektivavtal på en byggfirma. I kollektivavtalet fanns så kallade granskningsavgifter, som konstaterats vara olagliga i en tidigare dom. Henrik Gustavsson-målet kan du läsa mer om här >>

Nyligen har en ny process delvis avgjorts i Hovrätten över Skåne och Blekinge, där en så kallad mellandom har meddelats i en tvist mellan Kommunal och ett antal anställda. Även denna process handlar om de omdiskuterade granskningsavgifterna.

1,5 % av lönen till facket

Granskningsavgifter innebär i grund och botten att en viss procent av alla anställdas lön oavkortat går till det kollektivavtalsanslutna fackförbundet. Ordet ”avgift” signalerar att man får en motprestation tillbaka. Denna motprestation från fackets sida består i att man utför granskningar på arbetsplatsen, för att skydda de anställdas intressen.

I den aktuella tvisten hade ett antal anställda stämt Kommunal eftersom de mot sin vilja hade tvingats avstå 1,5 % av deras lön till fackförbundet under drygt tio års tid – samtidigt som någon granskning på deras arbetsplats aldrig genomförts.

De anställda hävdade att granskningsavgifterna stred mot Europakonventionens rättighet till negativ föreningsfrihet, vilket bland annat innebär att man ska ha rätt att stå utanför en förening, såsom ett fackförbund.

HD prövade ett liknande mål 2015

Vid jul 2015 meddelade HD alltså en mellandom i det omskrivna Henrik Gustavsson-målet.

Henrik Gustavssons firma utsattes för en blockad av Byggnads som ville tvinga firman att teckna ett kollektivavtal som innehöll granskningsavgifter. I anslutning till blockaden hade det klarlagts i en annan process att granskningsavgifter av det aktuella slaget var oförenliga med Europakonventionen. Blockaden ledde till att firman gick i konkurs.

Frågan i HD var därför om Byggnads – teoretiskt – kunde hållas skadeståndsansvarig för konkursen för att ha försökt driva igenom granskningsavgifterna, som ju stred mot Europakonventionen.

Dörren öppnas på glänt

HD konstaterade i sin mellandom att en överträdelse av Europakonventionen inte automatiskt utlöser ett skadeståndsansvar för ett fackförbund, på det sätt som gäller för staten. Om staten bryter mot de mänskliga rättigheterna i konventionen ska nämligen skadestånd utgå utan större diskussion, kan man säga.

Men detta gäller alltså inte fackförbund. Konventionen riktar sig nämligen mot stater, inte mot privata subjekt såsom fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Däremot fastställde HD att ett fackförbund kan bli skadeståndsansvarigt för rena förmögenhetsskador enligt allmänna svenska skadeståndsprinciper om förbundet har agerat ”kvalificerat otillbörligt” mot exempelvis en arbetsgivare. En överträdelse av Europakonventionen kan på så sätt vara en tydlig markör för att förbundet agerat ”kvalificerat otillbörligt.”

Man kan likna det hela vid att HD öppnade dörren på glänt för möjligheten att få skadestånd av fackförbund när dessa agerar i strid med Europakonventionen.

Även Kommunal kan hållas ansvarig

I ljuset av HD-avgörandet i Henrik Gustavsson-målet bedömer nu hovrätten i fallet med Kommunal att om den aktuella granskningsavgiften strider mot den negativa föreningsfriheten i Europakonventionen (vilket alltså inte hovrätten tagit ställning till här), så kan Kommunal hållas skadeståndsansvarig för de ekonomiska skador som uppkommit.

Hovrätten har alltså rett ut principfrågan, men inte tagit ställning i sak till om Kommunal de facto ska tvingas betala skadestånd.

Vad innebär detta i praktiken?

Principen som slogs fast i Henrik Gustavsson-domen är inte helt enkel att förstå. Även den juridiska expertisen är inte helt överens. Det återstår troligen att se hur rättspraxis fortsätter att utvecklas innan man säkert kan säga hur långtgående fackförbunds skadeståndsansvar är.

Det framstår dock klarlagt att om ett fackförbund agerar ”kvalificerat otillbörligt” mot ett annat förbund, en arbetsgivare eller mot arbetstagare så kan detta utlösa ett skadeståndsansvar. Vad som är kvalificerat otillbörligt får bedömas i varje enskild situation, men en kränkning av Europakonventionen skulle kunna vara en tydlig indikation på att förbundet agerat kvalificerat otillbörligt.