Är arbetsgivaren ansvarig för vad de anställda gör mot varandra? Ja, ibland. En före detta anställd har fått rätt till skadestånd från sin tidigare arbetsgivare. Kvinnan hade vid upprepade tillfällen blivit sexuellt trakasserad av en manlig kollega. Arbetsdomstolen ansåg att mannens överordnade roll var tillräcklig för att göra arbetsgivaren skadeståndsskyldig.

Kvinnan arbetade som ett kassabiträde vid ett bageri i Ystad. Under sin tid på arbetsplatsen hade hon utsatts för flertalet sexuella trakasserier av en manlig bagare. Redan någon vecka efter att hon påbörjat sin anställning ska bagaren ha börjat fälla sexuella kommentarer om hennes kropp.

Bagaren ska ha utsatt henne för ovälkomna blickar samt kommentarer och förslag av sexuell natur. När kvinnan vid ett tillfälle konfronterat bagaren och bett honom sluta stirra på hennes bröst ska han ha svarat något i stil med ”luften är fri”.

Mannen själv förnekade anklagelserna. Han påstod att han och kvinnan inte dragit jämnt eftersom att han haft synpunkter på hennes arbetsvilja.

Kvinnan vände sig till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO är en myndighet dit man kan vända sig om man upplever att man blivit diskriminerad. DO kan även välja att föra talan i domstol för den diskriminerades räkning.

Efter kvinnans anmälan beslutade DO att kräva diskrimineringsersättning från arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen behövde ta ställning till två frågor. Inledningsvis om kvinnan utsatts för sexuella trakasserier och därefter även ta ställning till om arbetsgivaren kunde bli skadeståndsskyldig för bagarens agerande.

Förelåg sexuella trakasserier?

Domstolen konstaterade att det inte fanns någonting i utredningen som talade för att kvinnan haft anledning att rikta falska anklagelser mot mannen. Kvinnans uppgifter fick ytterligare stöd av att andra kvinnliga anställda vid bageriet vittnat om liknande behandling. Rätten ansåg därför att det var bevisat att kvinnan utsatts för ett agerande av sexuell karaktär som kränkt hennes värdighet.

Under samma tidsperiod hade det också löpande förekommit en jargong med grova sexuella skämt på arbetsplatsen och bagaren ska också enligt vittnesuppgifter ha varit drivande. Domstolen ansåg att också skämten skulle bedömas som sexuella trakasserier, även om de inte var riktade mot kvinnan personligen. Detta för att skämten skulle ses i samband med mannens övriga beteende mot kvinnan.

Kunde arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig?

För att arbetsgivaren skulle kunna bli skyldig att betala ersättningen krävdes det att bagarens trakasserier skulle kunna tillskrivas arbetsgivaren.

Enligt diskrimineringslagens mening ska den som, i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör arbetstagare, likställas med arbetsgivaren. Arbetsdomstolen ansåg att bagaren hade en sådan överordnad och beslutsfattande roll i bolaget som gjorde att han likställdes med arbetsgivaren.

Arbetsgivaren blev därför skyldig att ersätta kvinnan med 50 000 kr i diskrimineringsersättning.

Vad innebär detta i praktiken?

• En arbetsgivare kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning om en anställd, som kan likställas med arbetsgivaren, diskriminerar en annan anställd.
• För att avgöra om någon är att likställa med arbetsgivaren kollar man på om denne har rätt att besluta i frågor som rör arbetstagare. Detta kan vara aktuellt t.ex. om arbetsgivaren på något sätt delegerat sin beslutanderätt eller arbetsgivarfunktion till någon anställd. Detsamma gäller handlande av personer som getts en ledande ställning över andra och vars beslut, inflytande och bedömningar direkt kan påverka arbetsförhållandena eller villkoren för en arbetstagare

Foto: Claudio Bresciani/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Pinak Chakraborty

pinak.chakraborty@alltomjuridik.se