Genom åren har Scientologkyrkan utsatts för ett flertal kupper som bestått i att olika personer försökt sprida kyrkans material genom att skicka in det till olika myndigheter. På så vis vill de som skickar in materialet göra det till allmänna handlingar som enligt offentlighetsprincipen kan begäras ut. Är materialet sekretessbelagt kan det dock inte begäras ut. Nu får en man avslag på sin begäran att få ut delar av scientologbibeln på grund av sekretess.
Det var i juli 2015 som någon skickade in ett mail till Förvaltningsrätten i Jönköping. Till mailet hade det bifogats ett 600 sidor långt dokument som uppgavs bestå av det som brukar kallas scientologbibeln. Filen som hade rubriken ”Operating Thetan Manual of Scientology” innehöll kopior av handskrifter som enligt förvaltningsrätten gav ett intryck av att vara gamla och författade på ett okänt språk.
Samma dag som mailet kom in vände sig en man till förvaltningsrätten och begärde med hänvisning till offentlighetsprincipen att få ta del av det dokument som hade bifogats till den inskickade mailet.
I tryckfrihetsförordningen stadgas den så kallade offentlighetsprincipen som innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Principen begränsas dock bland annat av att handlingarna som begärs ut inte får vara belagda med sekretess. Om enbart vissa delar av handlingarna är sekretessbelagda kan de ändå lämnas ut om de sekretessbelagda delarna ”maskas” (till exempel målas över med en typ av svart överstrykningspenna). Sekretess kan bland annat uppstå på grund av att handlingarna är upphovsrättsligt skyddade och inte offentliggjorda.
Högsta domstolen har tidigare konstaterat att scientologbibeln är upphovsrättsligt skyddad och därför inte får lämnas ut som allmän handling på grund av sekretess. Då förvaltningsrätten ansåg att det inskickade materialet var en del av scientologbibeln avslog den mannens begäran att få ut det inskickade materialet. Mannen överklagade till kammarrätten.
I kammarrätten avslogs mannens yrkande återigen. Där bemöttes mannens invändning om att det inte var säkert att det inskickade materialet var en del av scientologbibeln. Kammarrättens ståndpunkt var att det med hänsyn till hur handlingen hade skickats in och innehållet i den åtminstone kunde antas att det inskickade materialet var en del av scientologbibeln.
Fallet, som har beskrivits som en sorts kupp, är inte det första där Scientologikyrkans material skickas in till myndigheter med målet att det ska bli allmänna handlingar. Redan under 90-talet skickade den juridiska aktivisten Zenon Panoussis in kyrkans handlingar till olika myndigheter.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Gustav Sjöholm/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Simon Mellin / Axel Waltré, Lexnova
simon.mellin@alltomjuridik.se
