fbpx
 
26 juni, 2016

Rektor stoppade politiska flygblad – får JO-kritik

Rektorn på en skola i Gislaved kritiseras av JO för att ha hindrat en elev från att ta med sig flygblad med rubriken ”Bojkotta Israel” till skolan.

En elev på en grundskola i Gislaved tog med sig flygblad med rubriken ”Bojkotta Israel” till skolan som han delade ut till skolpersonal och andra skolelever.

Elevens klassföreståndare kontaktade med anledning av detta föräldrarna till eleven efter att ha varit kontakt med skolans rektor. I mailet som klassföreståndaren skickade till elevens föräldrar skrevs att eleven framöver var förbjuden att ta med sig flygblad till skolan fler gånger.

Strax därpå meddelade rektorn att all information som framöver skulle delas ut till skolans elever var tvungen att bli godkänd av honom. Pojkens pappa anmälde därefter rektorn till Justitieombudsmannen (JO).

JO är en statlig myndighet under riksdagen som bland annat har till uppgift att granska statliga och kommunala myndigheters efterlevnad av lagen.

Enligt tryckfrihetsförordningen får bland annat myndigheter inte hindra spridningen av en skrift (exempelvis ett flygblad) på grund av skriftens innehåll. Det har dock klargjorts i praxis att myndigheter i vissa fall får begränsa spridningen av en skrift med hänsyn till ordningsskäl.

JO konstaterar i sitt beslut att rektorns agerande utgjort ett hinder mot spridningen av skrifter och att denna begränsning snarare skett med hänsyn till skriftens innehåll än till ordningsskäl. Därför fastslår JO att rektorns agerande stridit mot tryckfrihetsförordningen.

I och för sig har JO möjlighet att som särskild åklagare väcka åtal mot en tjänsteman för exempelvis tjänstefel. Dock väljer JO i detta fall att enbart använda sitt mildaste maktmedel, som består i att kritisera rektorn.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Rektorer på skolor får inte begränsa spridningen av skrifter på grund av deras innehåll. Däremot är det godtagbart om begränsningen sker på grund av ordningsskäl.
  • JO har flera maktmedel att ta till när myndigheter exempelvis brister i sin efterlevnad av lagen. Dock används ofta kritik som maktmedel, då det många gånger upplevs vara tillräckligt avskräckande och ändamålsenligt.

 

Foto: Hasse Holmberg/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Simon stor

Simon Mellin

simon.mellin@alltomjuridik.se