En kommun fortsatte att beställa tjänster från ett ramavtal efter att det upphört och tecknade dessutom förlängningsavtal med leverantörerna. Eftersom det bryter mot reglerna om offentlig upphandling dömdes kommunen att betala 1,1 miljoner i avgift, vilket motsvarar sju procent av upphandlingens värde. Att kommunen menade att det skulle slå hårt ekonomiskt mot kommunen att betala avgiften påverkade inte bedömningen.

En kommun ingick 2014 ett ramavtal avseende reparations- och ombyggnadsarbeten för skolor, äldreboenden, lägenheter och andra liknande byggnader med tre olika leverantörer. Avtalet upphörde att gälla under våren 2018, men kommunen fortsatte att använda sig av leverantörerna för byggentreprenadarbeten även efter det, även om de inte gjorde några skriftliga överenskommelser med dem. Under hösten 2018 ingick kommunen så kallade förlängningsavtal, som innebar att villkoren i ramavtalet skulle fortsätta att gälla.

Konkurrensverket ansökte vid förvaltningsrätten om att kommunen skulle betala en upphandlingsskadeavgift på 1,1 miljoner. Konkurrensverket uppskattade att värdet på ramavtalet uppgick till ungefär 15 miljoner kronor. Eftersom det översteg gränsen för när man får upphandla direkt med leverantörerna borde kommunen annonserat avtalet på det sätt som anges i enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), vilket kommunen inte gjort. Konkurrensverket ansåg därför att avtalet var en otillåten direktupphandling. Eftersom det varken fanns försvårande eller förmildrande omständigheter ansåg de att kommunen borde betala en avgift på sju procent av ramavtalets värde.

Kommunen medgav att de genomfört en upphandling som bröt mot LOU, men ansåg att avgiften borde sänkas eftersom kommunen inte haft resurser till att upphandla, men däremot ett behov av att renovera skolor, äldreboenden och andra byggnader. Kommunen menade också att den skulle bli ett hårt slag mot en organisation som nu börjat lägga stora resurser på att upphandla korrekt och lyckats åtgärda sin underbemanning.

Förvaltningsrätten instämde med Konkurrensverkets bedömning och ansåg att kommunens underbemanning inte var ett skäl till att sänka avgiften. Konkurrensverkets ansökan bifölls därför och kommunen dömdes att betala avgiften.

Författare: Anna Nässbjer, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Beslut: Förvaltningsrätten i Uppsala 3079-19 E

Foto: Susanna Persson Öste / TT