34 av de 35 åtalade i det så kallade assistansmålet i Södertälje fälls för bland annat grova bedrägerier och grova bidragsbrott mot Försäkringskassan på cirka 29 miljoner kronor.
Sedan 2006 har ett assistansbolag i Södertälje anordnat assistans åt ett 20-tal brukare som lidit av svåra sjukdomar eller funktionsnedsättningar. De flesta tilltalade i målet har varit anställda som assistenter i bolaget med uppgifter att bistå brukarna med assistans i den omfattning som Försäkringskassan beviljat assistans till brukarna.
Flertalet av de tilltalade i målet har dock inte utfört något assistansarbete alls, arbetat mindre antal timmar än vad som redovisats eller arbetat på andra tider än vad som redovisats till Försäkringskassan. Men de har i olika omfattning fått lön från bolaget som om de utfört den rapporterade assistansen.
I viss omfattning har personer som erhållit svarta löner arbetat istället för dem som rapporterats ha arbetat.
Ett antal av de åtalade som inte alls arbetat som assistenter har, som de själva uttryckt saken, köpt en vit inkomst för att kunna visa upp lön och anställning för att på så sätt få sjukpenning, föräldrapenning, graviditetspenning eller tillfällig föräldrapenning. Men också för att kunna få banklån till köp av lägenhet.
Tingsrätten konstaterar i domen att det funnits ett upplägg mellan bolaget och flertalet åtalade som inneburit att bolaget betalat ut löner, redovisat skatter och sociala avgifter för ett antal av dessa personer trots att de inte utfört något arbete.
Hela eller delar av den erhållna lönen har sedan återbetalats till företrädare för bolaget som på så sätt fått stora kontanta belopp att betala bland annat ersättningar till personer som erhållit svarta löner. I vissa fall har också konstaterats att brukarna inte fått den assistans de varit berättigade till.
De tilltalade, som förnekat brott, har invänt bland annat att all assistans blivit utförd och att inga bedrägerier eller bidragsbrott därför begåtts. Tingsrätten har dock funnit att de förfaringssätt som använts strider mot gällande regelverk och att de tilltalade därför gjort sig skyldiga till brott.
Ägarna till bolaget – de två huvudåtalade – fälls nu till ansvar för ett stort antal grova bedrägerier, grova bidragsbrott och grova bokföringsbrott. En av dem döms dessutom för grov urkundsförfalskning. Duon döms till långa fängelsestraff, den ene till sex år och den andre till fyra år och nio månader.
De båda förpliktigas att solidariskt med varandra, bolaget (numera i konkurs) och i delar med övriga dömda i målet betala skadestånd till Försäkringskassan med drygt 26 miljoner kronor. De meddelas också näringsförbud under sju år.
Av övriga åtalade i målet fälls 18 till ansvar för grova bedrägerier och/eller grova bidragsbrott. För alla 18 åtalade bestäms påföljderna till fängelse mellan ett år och tre år och fyra månader.
Resterande 14 personer fälls till ansvar för grova bedrägerier och/eller grova bidragsbrott, penninghäleri eller häleri. Med hänsyn till storleken på de belopp som tingsrätten funnit styrkta bestäms påföljderna i dessa fall till villkorlig dom med samhällstjänst mellan 160 och 240 timmar. I ett fall bestäms påföljden till villkorlig dom samt dagsböter.
Kostnaderna för de 37 advokaterna i målet uppgår till cirka 96 miljoner kronor. Av den summan ålägger tingsrätten ett antal tilltalade att återbetala sammanlagt 1 225 000 kronor till staten.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Vanja Eriksson
