Ett par med ursprung i Iran gifte sig i Iran 2006, där de avtalade om en så kallad “brudgåva” – men när paret flyttat till Sverige uppstod tvist. Skulle svensk eller iransk rätt tillämpas på avtalet.
I äktenskapskontraktet ingick avtal om så kallad mahr, muslimsk brudgåva, bestående av bland annat 700 guldmynt av typen Bahar Azadi. Mannen flyttade senare till Sverige, där kvinnan redan var bosatt. Paret skilde sig i januari 2008.
Hovrätten för Övre Norrland konstaterar nu att avtalet om mahr antingen kan ses som ett eget rättsinstitut utan motsvarighet i svensk rätt, vilket medför att iransk rätt är tillämplig – eller som en äktenskapsrättslig reglering av makarnas förmögenhetsförhållanden.
Enligt lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden kan makarna avtala om vilket lands lag som ska vara tillämplig. I äktenskapskontraktet anges en rad olika villkor och administrativa tillvägagångssätt som enligt hovrätten hänvisar till iransk lag. Vidare ingicks äktenskapet i Iran, enligt iranska lagar och traditioner.
Hovrätten finner därför att äktenskapskontraktet måste anses innefatta ett avtal om att iransk lag ska tillämpas på makarnas förmögenhetsförhållanden. Iransk lag är därför tillämplig oavsett om avtalet om mahr ska ses som ett eget rättsinstitut eller som en äktenskapsrättslig reglering av makarnas förmögenhetsförhållanden. Hovrätten ändrar därför tingsrättens dom.
Vad innebär detta i praktiken?
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Foto: TT
Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se