Ett färskt beslut från Högsta domstolen har gett upphov till en del reaktioner. HD menar nämligen att man inte får lägga ut foton på offentliga konstverk, exempelvis en skulptur, utan att ha upphovsmannens tillstånd. Eller? Är det verkligen riktigt så HD menar? – Vi går igenom vad domstolen faktiskt säger.
Allt började med en stämning i tingsrätten. Denna gång i Stockholm.
Tvisten i Stockholms tingsrätt handlade om att organisationen Bildupphovsrätt i Sverige (BUS) stämde föreningen Wikimedia. Orsaken var att Wikimedia i sin webbdatabas publicerat bilder på konstverk som placerats utomhus på allmän plats. Detta menar BUS är ett intrång i upphovsmännens upphovsrätt. Det ska alltså krävas godkännande från upphovsmannen för att få sprida bilder på konstverken, menar BUS.
Det intressanta målet hamnade i HD genom den så kallade ”prejudikathissen”. Normalt måste ett mål gå genom tingsrätten, via hovrätten och slutligen nå prövningstillstånd i HD. Men ibland kan det användas en undantagsregel i rättegångsbalken som gör att en viss intressant rättsfråga hänskjuts direkt till HD, som får reda ut frågan, varpå målet sedan fortsätter som vanligt i tingsrätten.
I det här fallet var det Stockholms tingsrätt som hänsköt följande fråga till HD:
Ska begreppet “avbilda” i 24 § upphovsrättslagen förstås så att konstverk som stadigvarande placerats på eller vid allmän plats utomhus, fritt får överföras till allmänheten via internet, utan krav på att tillstånd inhämtats eller ersättning erlagts till upphovsmannen?
Kort och gott: får Wikimedia utan upphovsmännens samtycke lägga ut bilder på statyer, skulpturer och andra offentliga konstverk på sin databas?
Det är här viktigt att förstå att själva tvisten kommer avgöras i tingsrätten. HD prövar bara den hänskjutna frågan. Det blir sedan upp till tingsrätten att applicera HD:s utlåtande på tvisten.
Högsta domstolen går i sitt beslut (nota bene: eftersom HD inte avgör tvisten är den inte en dom, utan bara ett beslut) igenom de relevanta bestämmelserna i upphovsrättslagen och diskuterar upphovsrättens syfte. HD konstaterar att det finns en motsättning mellan upphovsmannens intresse av ensamrätt å ena sidan och det allmänintresse som ibland finns att ta del av konstverk å andra sidan.
Det finns också ett EU-direktiv, Infosocdirektivet, som påverkar hur den svenska upphovsrättslagen ska tolkas.
Grundregeln är att upphovsmannens samtycke krävs för att få sprida eller mångfaldiga ett konstverk, en text eller bild – eller något annat som skyddas av upphovsrätt.
Det finns dock vissa undantag från denna princip. Ett sådant finns i 24 § upphovsrättslagen, som beskriver att om ett konstverk är stadigvarande placerat på en allmän plats utomhus (exempelvis en staty) så får denna avbildas utan upphovsmannens samtycke. HD beskriver att undantaget tar sikte på att det måste vara tillåtet att måla av och fota exempelvis stadsmiljöer. Det måste också vara tillåtet att exempelvis skapa ett vykort av en signifikant staty eller välkänd skulptur.
Frågan är dock hur långt detta undantag kan sträcka sig.
Enligt det EU-direktiv som gäller inom upphovsrättsfrågor görs det tydligt att när undantags görs från upphovsmannens ensamrätt så måste det beaktas på vilket sätt undantaget görs. Ett ”normalt” utnyttjande av ett upphovsrättsskyddat verk kanske kan anses godtagbart, men om nyttjandet börjar hota upphovsmannens ensamrätt till att använda sitt konstverk i ekonomiska syften börjar undantaget gå för långt, skulle man kunna säga. Det blir en intresseavvägning, helt enkelt.
HD konstaterar att Wikimedias syfte är skapa en hel databas för konstverk på internet. Är detta att gå för långt inom ramen för undantaget i 24 § upphovsrättslagen? HD skriver:
”En databas av nu aktuellt slag öppnar emellertid för en stor användning av upphovsrättsligt skyddade verk, utan att någon ersättning betalas till upphovsmännen. Det blir därmed fråga om en betydligt större inskränkning i deras ensamrätt än vad bestämmelsen syftar till.”
Sammantaget anser HD därför att det inte kan vara tillåtet för Wikimedia att skapa en databas med kommersiellt värde på internet för upphovsskyddade konstverk. Det vore att utsträcka undantaget från upphovsrättsskyddet för långt eftersom det alltför mycket skulle undergräva upphovsmannens ensamrätt att kommersiellt nyttja sitt konstverk .
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Leif R Jansson/TT
Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se
