En kvinna hade polisanmält sin ex-make för en överträdelse av ett kontaktförbud. Hon valde därefter att byta sitt efternamn och sekretessmarkera sina uppgifter för att skydda sig från ex-maken. Han fick däremot reda på hennes nya efternamn då det framgick av förundersökningsprotokollet som polisen skickat till honom. Kvinnan gjorde en anmälan till Justitieombudsmannen som inte kritiserade polisens hantering av ärendet.

Justitieombudsmannen (JO) är en myndighet som har till uppgift att granska andra myndigheter och se till att de följer lagar och regler på ett korrekt vis. Om någon anser att man blivit felaktigt behandlad av en myndighet kan man vända sig till JO och göra en anmälan.

Kvinnan gjorde en anmälan till JO avseende polisens hantering av hennes personuppgifter. Hon anförde att hon behövde skydd från hennes ex-make och att det var just därför som hon bytt efternamn och fått sekretessmarkerade uppgifter.

Hon framhöll vidare att det faktum att hennes nya efternamn kommit till ex-makens kännedom har inneburit stora säkerhetsrisker för henne.

JO:s beslut

JO klargjorde till en början att det enligt lag krävs att den målsägandes fullständiga namn antecknas i det slutliga förundersökningsprotokollet.

Regeln finns till av rättssäkerhetsskäl. Det anses vara av grundläggande betydelse för den misstänktes möjligheter att försvara sig att denne känner till målsägandens identitet.

JO ansåg därför att det inte fanns någon anledning att kritisera polisens hantering då de haft med de uppgifter som krävts enligt lag.

Framförde kritik mot dagens regelverk

Däremot var JO kritisk till hur dagens regelverk ser ut. JO ansåg att det normalt sett inte bör krävas att redovisa ett namn som målsäganden bytt till under förundersökningen, om den misstänkte ändå vet vem målsäganden är.

Det skulle å andra sidan kunna få allvarliga konsekvenser och förstöra de ansträngningar som målsäganden gjort för att skapa en ny tillvaro. Enligt JO framstår det som särskilt stötande när det är den misstänktes agerande mot målsäganden som är orsaken till namnbytet.

JO valde därför att överlämna beslutet till Justitiedepartementet för att se över regelverket och överväga att stärka sekretesskyddet för målsäganden i liknande situationer.

Vad innebär detta i praktiken?

• En enskild person, som exempelvis är utsatt för hot, kan få skydd för sina personuppgifter genom en sekretessmarkering. En sekretessmarkering utgör en varning som avser att göra myndigheter som hanterar uppgiften uppmärksamma på att det kan finnas hinder mot att den lämnas ut.
• Polisen har möjlighet att hemlighålla vissa uppgifter från den misstänkte om det kan antas att målsäganden kan utsättas för fara om dessa röjs. Däremot får målsägandens namn inte hemlighållas enligt dagens regler.

Foto: Jessica Gow / TT

Pinak Chakraborty

pinak.chakraborty@alltomjuridik.se