fbpx
 
28 januari, 2016

Uppsägningen godtogs inte – fick rätt i ARN

En man tecknade ett telefonabonnemang och ville ångra avtalet, men bolaget menade att uppsägningen skett på ett felaktigt sätt. Allmänna reklamationsnämnden ger nu mannen rätt.

Konsumenter är väldigt skyddade inom den juridiska världen. Detta kommer dels till uttryck genom olika speciallagstiftningar, såsom konsumentköplagen, men också genom att domstolar och lagstiftare överlag intar en ”snällare” hållning gentemot konsumenter än mot näringsidkare.

En man tecknade ett telefonabonnemang med ett företag. Mannen fick en viss ångerfrist inom vilken han hade möjlighet att ångra sig. Detta gäller enligt den så kallade distansavtalslagen, som är just en skyddslagstiftning för konsumenter.

Mannen ångrade sig och lät meddela företaget detta genom ett e-postmeddelande. Det var dock inte han själv som skickade meddelandet, utan det gjorde en kvinna han kände. Detta skulle visa sig vålla problem.

Företaget godtog inte uppsägningen
Det var nämligen så att företaget hävdade att eftersom kvinnan som mailat in uppsägningen å mannens vägnar inte var abonnemangsinnehavare så fanns inte hennes e-postadress i deras system. Kvinnan ombads därför kontakta kundtjänst för att säga upp avtalet.

Då kvinnan inte gjorde detta inom ångerfristen ansåg företaget att avtalet stod fast, eftersom det inte blivit uppsagt korrekt.

Mannen (och kvinnan) vände sig då till Allmänna reklamationsnämnden, ARN. ARN visar här upp ett exempel på hur rättsordningen ger konsumenter en del förmåner gentemot näringsidkare.

ARN anser nämligen att det har ålegat bolaget att kontakta konsumenten för att reda ut eventuella oklarheter kring uppsägningen. I klartext skulle alltså bolaget ha kontaktat mannen för att försäkra sig om att uppsägningen verkligen var allvarligt menad från hans sida.

På så vis menar nämnden att mannen har rätt att ångra avtalet.

Det är dock värt att understryka att ARN inte kan utfärda bindande domar, likt en domstol. ARN kan endast dela ut rekommendationer. Den som inte följer ARNs rekommendationer riskerar dock att svartlistas.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Som konsument har du ett ganska stort lagstiftat skydd gentemot näringsidkare. Detta grundas på att näringsidkare i regel har större ekonomiska resurser än en konsument, det är David mot Goliat, för att använda en metafor.

 

Foto: Linus Sundahl Djerf/SvD/TT

nils webb

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se