Ett bolag lånade pengar av en man. När bolaget gick i konkurs krävde mannen som givit lånet konkursbolagets styrelseledamöter personligen på betalning.
Under åren 2002-2004 lånade en man ut pengar till ett aktiebolag vid ett flertal tillfällen. Varje gång utfärdades skuldebrev, alltså ett skriftligt erkännande av en skuld, och ett antal amorteringar skedde.
År 2008 gick bolaget i konkurs varpå mannen stämde styrelsen i bolaget för att han ansåg att de var personligt betalningsansvariga för skulden till honom. Huvudregeln i Aktiebolagslagen är att styrelseledamöter inte har personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Det finns dock ett undantag som säger att om styrelsen underlåter att upprätta en kontrollbalansräkning i enlighet med reglerna för denna, kan ledamöterna bli personligt ansvariga för förpliktelser som uppkommer under den tid som underlåtenheten består. Skyldigheten för styrelsen att upprätta en kontrollbalansräkning uppkommer när bolagets kapital befinner sig under den kritiska gränsen, vilket i det här fallet var i slutet på 2003. Mannen hävdade således att det skuldebrev som utfärdades våren 2004 var en förpliktelse som styrelsen borde ha personligt ansvar för.
Tingsrätten höll emellertid inte med honom utan menade att detta skuldebrev var en del av ett successivt lån som pågått under 2003 och innebar alltså inte en ny förpliktelse enligt lagens mening.
Mannen överklagade till hovrätten som fastställde tingsrättens dom. De menade att skulden uppkommit successivt under år 2003 och att skuldebrevet som utfärdades våren 2004 enbart gällde ett borgenärsbyte som saknade betydelse för bolaget samt att en ny avbetalningsplan och ett nytt räntevillkor inte innebar att bolaget fick nya förpliktelser. Styrelsen var alltså inte personligt ansvariga för skulderna till mannen.
Vad innebär detta i praktiken?
- Huvudregeln i Aktiebolagslagen är att styrelseledamöter inte har personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Ansvar kan däremot uppkomma om styrelsen underlåter att upprätta en kontrollbalansräkning. Denna kontrollbalansräkning ska omedelbart upprättas och granskas av revisor när det finns skäl att anta att bolagets kapital understiger hälften av aktiekapitalet (kan kallas för brytpunkten). Görs inte detta kan alltså styrelsen bli personligt ansvarig för skulder som uppkommer för bolaget efter att brytpunkten inträtt.
Foto: TT
Andrea Röjmalm/ Hanna Hamrén, Lexnova
andrea.rojmalm@alltomjuridik.se