fbpx
 
1 april, 2014

SEB förlorar strid

SEB hade ett avtal som bland annat innehöll en så kallad vinstdelningsklausul med ett bolag. Avtalet hävdes av SEB som ansåg att bolaget inte redovisat på ett korrekt sätt. Tingsrätten konstaterar nu att bolagets sätt att sköta sin redovisning i och för sig ”starkt kan ifrågasättas” – ändå vinner bolaget rättegången.

Ett bolag och fondförsäkringsbolaget SEB hade tecknat ett avtal om att bolaget skulle leverera två tjänster till SEB. I en bilaga till det ramavtal som SEB och bolaget hade tecknat fanns en vinstdelningsklausul.

Bolaget stämde SEB vid Stockholms tingsrätt och begärde 11,1 miljoner kronor eftersom man ansåg att bolaget hade lidit skada i samband med att SEB hävde avtalet på förtid. SEB, å sin sida, hävdade att de hade haft rätt att häva avtalet eftersom bolaget inte hade redovisat sin vinst på ett avtalsenligt sätt.

SEB stämde även i sin tur bolaget och begärde närmare 725 000 kronor i återbetalning av en viss ersättning samt drygt 4,2 miljoner kronor för utebliven vinstdelning, då vinsten blivit betydligt mindre än SEB beräknat.

Tingsrätten konstaterar att närstående företag och aktörer till bolaget fakturerat bolaget avsevärda belopp och att dessa utbetalningar hade påverkat den vinst som bolaget skulle dela med sig av till SEB.

Tingsrätten anser att bolagets sätt att sköta sin ekonomi och bokföring kan starkt ifrågasättas ur ett flertal aspekter, men om bolaget genom detta har gjort sig skyldigt till avtalsbrott gentemot SEB i första hand ska bedömas utifrån hur vinstdelningsklausulen är utformad. Det är SEB som har stått för upprättandet av avtalet, inklusive vinstdelningsklausulens formulering.

SEB har således enligt tingsrätten – genom den obefogade hävningen – begått ett avtalsbrott och ska därför ersätta bolagets kostnader för hävningen.

Tingsrätten konstaterar även att SEB:s så kallade genkäromål (när den som blir stämd i sin tur stämmer den som lämnat in den första stämningsansökningen) ska ogillas. SEB ska betala bolaget drygt 2,1 miljoner kronor samt delar av bolagets rättegångskostnader om 300 000 kronor.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Den som utformar avtalet bär alltid större ansvar vid eventuella oklarheter i framtiden, vilket är något att ha i beaktande vid avtals ingående.

 

Foto: TT

Therese Åkerlund/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se