En politiker för Sverigedemokraterna försökte begära ut ett hyresavtal för att få veta om gården skulle bli ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Offentlighetsprincipen till trots har nu domstol fastslagit att avtalet inte ska lämnas ut.
Politikern begärde att få veta om det fanns ett hyresavtal för en viss gård i Lunds kommun med syfte att driva boende för ensamkommande barn eller flyktingar.
Socialnämnden i kommunen beslöt att inte lämna ut avtalet. Nämnden menade att kommunens hade beslutat att sekretessbelägga uppgifter om var boenden för ensamkommande barn är belägna och var sådana boenden planeras.
Politikern överklagade detta och frågan landade då i Kammarrätten i Göteborg. Domstolen gör samma bedömning som Socialnämnden och SD-politikern får således inte ut handlingen – trots att det är en handling som i normala fall är offentlig.
Hur funkar offentlighet och sekretess?
Offentlighetsprincipen ger vem som helst rätt att begära ut och ta del av alla offentliga handlingar. Trots detta kan myndigheterna i vissa fall sekretessbelägga handlingar som enligt huvudregeln ska vara offentliga.
Denna avvägning är en av den offentliga sektorns mest uppmärksammade och som ofta vållar stor diskussion. Väger allmänintresset av insyn och offentlighet tyngre än intresset av sekretess?
Dessa bedömningar görs i varje enskilt fall, men i vissa situationer är det snarare regel än undantag att en känslig uppgift sekretessbeläggs. Ett typiskt sådant exempel är rättegångar där barn figurerar som målsägande. När domen skrivs sekretessbeläggs ofta barnets namn och personnummer.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Nils Ivars/Eva Clasö
nils.ivars@alltomjuridik.se
