JO kritiserar polis - fel att beslagta kontanter för Kronofogdens räkning vid husrannsakan

10/04/2014

JO kritiserar polis – fel att beslagta kontanter för Kronofogdens räkning vid husrannsakan

Justitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot polisen som beslagtagit en större summa pengar utan lagstöd. Pengarna hittades i samband med en husrannsakan och tillhörde den misstänktas sambo.

Polisen stoppade en man eftersom han hade kört för fort. I bilen fanns också mannens sambo och deras gemensamma barn.

Vid poliskontrollen fick mannen genomgå en blodprovstagning eftersom polisen misstänkte att han var narkotikapåverkad. Samtidigt genomförde polisen en husrannsakan i bilen. Vid husrannsakan hittade polisen 79 500 kronor i kontanter som låg i sambons väska och tillhörde henne – någonting som hon enligt anmälan uppgav för polismännen. I väskan fanns också barnkläder och kvinnokläder.

Efter kontakt med Kronofogden ska polisen ha beslutat att omhänderta pengarna, för att säkerställa utmätning av en skuld som mannen hade till staten. Paret överklagade senare Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning och begärde att beslutet skulle upphävas. Kronofogdemyndigheten omprövade utmätningsbeslutet och upphävde detta eftersom paret kunnat visa att pengarna rätteligen tillhörde kvinnan.

I ett yttrande till JO medger polisen att man brustit i rutinerna vid kontakten med Kronofogden. Däremot anser polisen att man hade rätt att beslagta pengarna efter kontakten med Kronofogden.

Enligt justitieombudsmannen Cecilia Renfors bedömning var uppgifterna som polisen lämnade till Kronofogden sekretessbelagda. Enligt offentlighets- och sekretesslagen kan sekretessbelagd information lämnas till en myndighet bara om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

Den så kallade generalklausulen i offentlighets- och sekretesslagen kan visserligen innebära att polisen kan underrätta Kronofogden om kontanter men då krävs att en intresseavvägning görs ordentligt och att åtgärden dokumenteras och diarieförs – vilket inte var fallet i situationen.

Enligt JO ger inte heller ett så kallat förbudsmeddelande från Kronofogdemyndigheten polisen befogenhet att omhänderta utmätt egendom. För att polisen ska ha rätt att hålla kvar utmätt egendom för Kronofogdemyndighetens räkning krävs att egendomen är omhändertagen med stöd av till exempel bestämmelserna om beslag.

Polisen kritiseras för att man har omhändertagit kontanterna utan att det har funnits lagstöd för det. Polismyndigheten kritiseras också för att de inte dokumenterat eller i efterhand kunnat visa vilka närmare uppgifter som lämnades till Kronofogdemyndigheten och att uppgiftslämnandet föregicks av en sådan verklig intresseavvägning som bestämmelsen kräver.

Vad innebär detta i praktiken?