Efter ett hundslagsmål där en meriterad älghund skadades och fick bestående men stämde ägaren den andra hundägaren. Älghundens ägare får nu ersättning både för veterinärkostnaderna och för att hunden blivit ”oduglig” som jakthund. Detta trots att ägaren till de hundarna som attackerade jakthunden kan ha saknat möjlighet att avvärja slagsmålet.

Många hundägare värderar hunden som en familjemedlem, men i juridisk mening klassas hundar och andra djur som ”saker”, även om Högsta domstolen i ett rättsfall uttalade att hundar faktiskt inte är ”vilken sak som helst”.

Detta synsätt blir ibland tydligt i skadeståndsmål.

Juridiskt har man som hundägare ett så kallat strikt ansvar för de skador som ens hund orsakar. Huvudregeln inom skadeståndsrätten är att det annars krävs någon form av oaktsamhet eller vårdslöshet för att ett skadeståndsansvar ska utlösas. Gällande hundar är bedömningen alltså hårdare.

I princip kan man säga att ägaren ska betala de skador hunden orsakar, oavsett om ägaren varit oaktsam eller inte. Ägaren kan i regel därför inte undgå ansvar genom att till exempel invända att hunden slitit sig och att ägaren därför inte hade möjlighet att kontrollera situationen.

Älghund attackerades – miste sina jaktegenskaper

Sommaren 2015 attackerades en norsk älghund (även kallad gråhund) av två andra hundar. Hunden fick två djupare sår och ägaren tvingades uppsöka veterinär för hundens skador.

Älghundens ägare stämde en tid senare ägaren till de två hundarna och begärde ersättning för bland annat veterinärkostnaderna – samt ersättning för att köpa en ny hund.

Ägaren menade att även om älghunden hade återhämtat sig medicinskt så hade den fått ett förändrat beteende – den hade bland annat slutat skälla i jaktsituationer och även fått ett ”bristfälligt och oengagerat sök”. Enligt ägaren hade hunden blivit ”värdelös ur ett jaktligt perspektiv”.

Oklart vad som hände, men det spelar ingen roll enligt rätten

Norrtälje tingsrätt anser inte att det går att fastslå exakt vad som hände. Medan älghundens ägare hävdar att det var hans hund som attackerades av de två hundarna, menar den andra hundägaren att det tvärtom var älghunden som gick till attack.

Tingsrätten konstaterar dock att eftersom hundägare har strikt ansvar för sin hund spelar det ingen roll hur händelseförloppet utspelade sig i detalj. Ägaren till de två hundarna kan ha saknat personlig skuld i det hela och kanske inte alls orsakade skadan, men eftersom det står klart att älghunden fått bestående skador och blivit ”oduglig” som jakthund utlöses ett skadeståndsansvar för den andra hundägaren i och med det strikta ansvaret.

Enligt en så kallad hundteolog som vittnade i rättegången var det mycket osannolikt att älghunden skulle återfå sitt normala beteende efter det trauma som hundslagsmålet innebar.

Eftersom älghunden inte var möjlig att avla på hade den inte heller något så kallat restvärde.

Älghunden, som hade varit en duktig jakthund, var dessutom utställningsmeriterad och godkänd som spårhund. Tingsrätten uppskattade att kostnaden för att skaffa en motsvarande hund var 40 000 kronor.

Tingsrätten jämkar skadeståndet

Tingsrätten slår därför fast att ägaren till de två hundarna ska ersätta älghundens ägare för veterinärkostnaderna, liksom kostnaden för att köpa en ny hund.

Domstolen sätter dock ned skadeståndet till drygt 21 000 kronor. Orsaken är att när båda parter har strikt ansvar – i det här fallet genom att båda hundägarna var strikt ansvariga för sina respektive hundar – och ingen av parterna egentligen har vållat skadan, så anses det i vissa fall motiverat att sätta ned – ”jämka” – skadeståndet till hälften.

Vad innebär detta i praktiken?

• Man kan ibland lite skämtsamt säga att det mest juridiskt riskabla att äga är hundar och kärnkraftverk. För båda dessa gäller nämligen i princip ett strikt skadeståndsansvar. Detta innebär att ägaren blir ersättningsskyldig för de skador som hunden orsakat, oavsett om ägaren kunde ha förhindrat skadorna eller inte.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova