En man som ville flytta utomlands avsåg ha kvar ett indirekt aktieinnehav på cirka 14 % i ett svenskt bolag. Detta gör att mannen fortsatt klassas som obegränsat skattskyldig i Sverige.
Ibland uppstår situationer där flera stater gör anspråk på att beskatta en person. Om en person bor i Sverige, men jobbar i Norge – i vilket land ska personen då skatta?
Det är sådana frågor som den internationella skatterätten reder ut. Det finns ett omfattande regelverk för detta och oftast gör systemet att du som skattebetalare slipper dubbel beskattning. Men ibland kan ändå dubbla beskattningar uppstå, så det gäller att se upp.
Lite förenklat kan man beskriva regelverket enligt följande:
– Först reder man ut om personen är obegränsat skattskyldig i Sverige. Om man är obegränsat skattskyldig så anser sig Sverige (som huvudregel) ha rätt att ta ut skatt på alla personens inkomster oavsett varifrån de kommer. Den som bor i, stadigvarande vistas i, eller på annat sätt har en väsentlig anknytning till Sverige blir obegränsat skattskyldig.
– Om personen inte är obegränsat skattskyldig kan den ändå vara begränsat skattskyldig. Detta innebär att Sverige anser sig ha rätt att beskatta vissa inkomster. Ofta rör det sig om en person som bor utomlands, men exempelvis äger en fastighet i Sverige. Fastighetsskatt (fastighetsavgift) och andra skatter kan då ändå tas ut.
– Om Sverige och en annan stat båda gör anspråk på att beskatta samma inkomst har vi en så kallad dubbelbeskattningssituation. I vissa fall finns interna regler för hur problemet då ska lösas och ibland löses situationen genom bilaterala skatteavtal – alltså att Sverige och ett annat land har slutit ett avtal om ett regelverk för vilken stat som ska få ta ut skatten. Om ett sådant avtal saknas mellan staterna kan en person därför beskattas dubbelt.
Ett nyligen avgjort rättsfall belyser hur dessa bedömningar görs. En svensk medborgare ville bosätta sig utomlands med sin familj. Familjens bostad skulle säljas – vilket då gör att mannen inte längre kunde anses ha varken bostad eller stadigvarande vistas i Sverige. Men för att mannen skulle upphöra att vara obegränsat skattskyldig i Sverige krävdes också att det inte fanns kvar någon väsentlig anknytning.
Mannen skulle efter flytten fortsatt bedriva affärer i Sverige. Mannens hade ett helägt bolag, X, som i sin tur ägde ett helägt dotterbolag, Z. Skatterättsnämnden fann att varken bolaget X eller Z skulle ha någon egentlig rörelse i Sverige – och på så vis kunde inte dessa innehav grunda en sådan väsentlig anknytning till Sverige som krävs för obegränsad skattskyldighet.
Men, bolaget X ägde cirka 14 % av kapital och röster i aktiebolaget Y. Bolaget Y skulle däremot bedriva rörelse i Sverige. Frågan var då om detta indirekta innehav på cirka 14 % var en väsentlig anknytning.
Skatterättsnämnden konstaterar nu att det i Y AB rör sig om ett fåtal aktieägare som tillsammans eller i olika konstellationer kan dominera bolaget. På så vis måste mannens inflytande i bolaget nå den grad som gör att hans ägande gör att han får en väsentlig anknytning till Sverige.
På så vis slås det nu fast att mannen fortsatt är obegränsat skattskyldig i Sverige, vilket i princip gör att alla mannens inkomster även fortsatt måste deklareras i Sverige.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Christine Olsson/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Nils Ivars/Eva Clasö, Lexnova
nils.ivars@alltomjuridik.se
