En lärare på en kommunal skola i Lund som på Twitter uttryckt privata åsikter om islam och asylsökande blev omedelbart avstängd av skolan. Justitiekanslern slår nu fast att det inte fanns någon rätt att stänga av läraren enbart på grund av han uttryckt sina åsikter.

En man hade under hösten 2015 en tidsbestämd anställning som lärare på en kommunal skola i Lund. Två veckor innan tjänsten skulle avslutas sökte en grupp elever upp skolans rektor och uppmärksammade denne på att läraren uttryckt sig på mikrobloggen Twitter angående bland annat islam och asylsökande. Skolledningen beslutade samma dag att läraren skulle skiljas från sina arbetsuppgifter, fast med bibehållen lön för återstående del av perioden.

Läraren anmälde kommunen till Justitiekanslern, JK, som har i uppgift att bland annat granska att statliga och kommunala myndigheter följer svensk lag. I det här fallet är det främst det grundlagsstadgade kravet på att myndigheter ska agera sakligt och opartiskt som var aktuellt.

Enligt kommunen var uttalandena på Twitter varken förenliga med skolans värdegrund eller bestämmelser i skollagen och den gällande läroplanen om demokratiska värderingar och att motverka intolerans. Kommunen menade också att en personlig uppfattning inte får färga av sig och påverka den objektiva ställning som en lärare i skolan måste ha. Då lärarens konto varit öppet för alla att läsa har alla elever och vårdnadshavare kunnat ta del av lärarens åsikter.

JK konstaterar att läraren har använt sig av sin yttrandefrihet, vilken är skyddad i grundlag. Enligt det så kallade repressalieförbudet får en kommun inte bestraffa en anställd för att denne använt sig av sin yttrandefrihet. En kommunal arbetsgivare får därför inte lägga sig i vilka åsikter de anställda har, eller hur de använder sin yttrandefrihet.

Då kommunen bara angett att lärarens uttryckta åsikter inte är förenliga med den värdegrund som skolan vilar på som skäl för att avsluta hans anställning har kommunen därför inte följt grundlagens krav på att de ska agera sakligt och opartiskt. Ingenting tyder på att lärarens arbete har påverkats av hans åsikter, och JK slår därför fast att kommunen inte hade någon rätt att ingripa mot läraren bara därför att han utnyttjat sin yttrandefrihet.

Vad innebär detta i praktiken?

• Grundlagen ställer upp krav på att myndigheter och andra som har hand om förvaltningsuppgifter är sakliga och opartiska i sitt agerande. Om en anställd i och för sig har åsikter som exempelvis är odemokratiska men personen i fråga sköter sitt jobb oklanderligt kan myndigheten inte ingripa. Att behandla personer ”sakligt och opartiskt” innebär alltså att hänsyn inte ska tas till deras politiska åsikter.
• Justitiekanslern är ingen domstol och dömer inte myndigheter till ansvar. Däremot kan JK besluta om skadestånd för enskilda när myndigheter agerat felaktigt. JK:s yttranden anses dessutom ha en hög status och följs normalt som om de vore lag.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova