Kronofogdemyndigheten hade beslutat att utmäta en bil för skulder hos en kvinna. Bilen som utmättes var dock registrerad på ett bolag som kvinnan också var styrelseledamot i – och inte kvinnans personliga bil. Bolaget överklagade därför utmätningsbeslutet och hävdade att bilen var bolagets. Hovrätten ansåg däremot att det inte kunde bevisas att bilen tillhörde bolaget.
Kronofogden kan bestämma att utmäta viss egendom som någon äger om personen ifråga har obetalda skulder. Den egendomen som tas i anspråk används för att kompensera den som ännu inte fått sin skuld betald. Vanligen säljs föremålet av Kronofogden och pengarna som försäljningen genererat används för att betala av skulden.
I normalfallet kan Kronofogden utmäta den egendom som finns i den skuldsattes ”besittning”. Detta innebär att egendomen måste finnas inom den skuldsattes kontroll. Det kan exempelvis räcka att den skuldsatte använder någon annans bil som sin egen för att bilen ska anses vara i personens besittning.
Kronofogden har enligt lag rätt att anta (presumera) att den skuldsatte också är ägare av den egendom som är i dennes besittning, såvida det inte faktiskt framgår att någon annan äger den. Om någon annan i själva verket är ägare är det upp till denne att bevisa att denne faktiskt är det för att hindra en utmätning.
I det aktuella fallet hade Kronofogden grundat sitt utmätningsbeslut på att bilen hade stått i ett garage hos kvinnan. Bilen var däremot registrerad på det bolag som kvinnan också var styrelseledamot för.
Bolaget överklagade därför Kronofogdens utmätningsbeslut till Jönköpings tingsrätt. I domstolen fick bolaget därför försöka bevisa att det ägde bilen.
Vem ägde bilen?
Tingsrätten ansåg att det fanns tillräckligt som talade för att bolaget egentligen var ägare av bilen. Detta för att det framgick att bilens säljare hade mottagit betalning för bilen, samt att bolaget hade tagit upp en post i sin huvudbok om 60 000 kronor avseende bilköpet.
Domen överklagades till hovrätten, som konstaterade att det normalt sett krävs att tre förutsättningar är uppfyllda för att bryta den presumtion som följer av besittningen.
Dessa är att bilen ska ha köpts i bolagets namn, att bolaget registrerats som bilens ägare samt att betalningen skett med medel från bolagets konto. Hovrätten ansåg att de två första kriterierna var uppfyllda.
Rättens ledamöter ansåg dock inte att det kunde bevisas att betalningen skett med medel från bolagets konto. Enbart den uppgiften att 60 000 kronor betalats i bolagets huvudbok ansågs nämligen inte tillräckligt. Hovrätten ansåg att bolaget i alla fall hade behövt kunna bevisa köpet genom att visa upp en verifikation från den löpande bokföringen eller över bankkonton som visat hur köpet finansierats.
Sammantaget kunde därför inte presumtionen om att bilen ägdes av kvinnan anses bruten. Bilen fick därför utmätas för ledamotens skulder.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Pinak Chakraborty
pinak.chakraborty@alltomjuridik.se
