500 e.Kr.
År 529: CJC skapades då Kejsare Justanianus sammanfattade och systematiserade den romerska rätten. Kejsaren ville återuppbygga det romerska riket genom en gemensam rätt. CJC bestod av fyra delar; Codex, Digesta, Institutiones och Novellae. Den romerska rätten som lever kvar än idag är vad Justanianus plockade ihop utifrån vad han ansåg passade ihop.
År 570-632: Profeten Muhammed tog emot islams heliga budskap, vilket senare skrevs ner som Koranen. Koranen utgick från sedvanerätten och ändrades bara när den ansågs vara ofullständig eller otillräcklig.
600-800 e.Kr.
Två kategorier av muslimer uppstod: sunni- och shiamuslimer. Splittringen mellan de olika kategorierna växte, och på 800-talet bildades fyra olika skolor som tolkade Koranen olika; Malaki, Hanafi, Shafii och Hanbali.
1000 e.Kr.
År 1066 skedde slaget vid Hastings. Efter detta fick England en enhetlig lag i hela nationen. Detta är en stor anledning till att England saknar en kodifikation (jämför med Frankrikes Code Civil och Tysklands BGB). England hade aldrig det praktiska behovet av att ena landet genom en gemensam lag, som tillsammans med upplysningens och naturrättens tankar var grunden för kodifieringsidéerna på kontinenten.
Kung Henry III regerade i England. Han moderniserade engelsk lag och var en ovanligt mäktig monark, som var accepterad av såväl fransoser som engelsmän. Feodalismen var under stark monarkisk kontroll och kyrkan kände den starka påverkan av kronan (även om kyrkan slogs för sina privilegier).
År 1088 grundades universitetet Bologna. Universitetet tilldrog sig många historiskt bemärkta personer, som Grantianus och Irnerius -vilka gjorde Bologna till ett europeiskt centrum för rättsvetenskap. Universitetet förknippas även med namn som Dante, Boccaccio och Petrarca.
1100 e.Kr.
Fram till 1100-talets början var den engelska rätten och övriga länders rätt ”samma familj”, germansk och feodal. Först därefter började de olika rättssystemen att utvecklas åt olika håll.
1200 e.Kr.
År 1215 slöts Magna Carta ”det stora fördraget”, ett avtal mellan kung Johan I (utan land) adeln och prästerna, som reglerade bland annat skattefrågor. Avtalet tvingade kungen att dela med sig av sin makt till de två översta stånden.
År 1296 tillkom Upplandslagen. Upplandslagen har flera kanoniskt rättsliga inslag, exempelvis att kyrkan fick en egen domsrätt i familjerättsliga mål. Upplandslagen skapade även själva Uppland. Hur lagen är skriven tyder på att det fanns ett motstånd, exempelvis konkurrens mellan olika furstar. Under den här tiden var den allmänna samhällssynen att lagar ska avskräcka folk från att begå brott, varför straffrätten kan beskrivas som rent av brutal. Makten centraliserades även allt mer och hamnade hos de personer som utbildat sig i Bologna.
Inkvisitionen ägde rum, vilket var en av påve Gregorius IX (år 1227-1241 e.Kr.) särskilt inrättad institution vars syfte var att spåra upp och döma kättare.
1300-1400 e.Kr.
Under 1310-talet ägde Botolfprocessen rum. Detta är den enda väldokumenterade svenska kättarprocessen.
År 1350 tillkom Magnus Erikssons landslag. Den heliga Birgitta gjorde senare uppror mot Magnus Eriksson och Blanka.
Flertalet svenska kvinnor utpekades som allierade med djävulen. Brottet straffades i regel genom att kvinnan brändes på bål – oavsett om kvinnan egentligen var skyldig eller inte.
1500-1600 e.Kr.
Gustav Vasa regerar som Sveriges kung mellan år 1523 och år 1560. Vasaätten blev genom Gustav Vasa den första monarkiska dynastin, som regerade ett enat svenskt kungadöme som ett arvrike. Gustav Vasas regering kännetecknades av införandet av ett starkt centralstyre med en effektiv byråkrati, och en protestantisk statskyrka grundad Luthers lära.
I England rasade Tudor och Stuart-konflikten, vilket var en konflikt mellan parlamentet och kungen i England och den enda riktiga krisen för Common Law. Common Law blev genom konflikten den viktigaste garantin för frihet och ett skydd för medborgaren mot absolut auktoritet.
Åren mellan 1500 och 1600 påverkades straffrätten i hög grad av religion. Bibeln sågs som en lagbok med stor bäring.
Amerika var en ny nation, vars medborgare fokuserade på överlevnad och därför ännu inte ansåg sig ha ett behov av ett rättssystem.
1648 uppkom flera kodifikationer då flera tidigare splittrade länder enades som nationalstater. En kodifikation kräver ett rike där den gäller.
Kyrkans makt minskade drastiskt i mitten på 1600 talet.
År 1679 tillkom Act of Habeas Corpus (mot godtycklig häktning) i England.
1700 e.Kr.
Amerikas handel med England ökade, vilket medförde ett ökat behov av lagregler.
Under 1700-talet föll Grand Moguls rike i Indien och landet gick in i ständiga maktstrider.
År 1718 tog det kungliga enväldets slut i Sverige då Karl XII stupade vid Fredrikshald. Den tiden efteråt bär namnet Frihetstiden, och efterföljs av den Gustavianska tiden.
År 1726 Indien fick så kallade Royal Courts och Common Law. En stor anledning till detta var den brittiska koloniseringen.
År 1734 tillkom Sveriges Rikes Lag. Den gäller fortfarande även om innehållet, balkarna, har bytts ut till stor del.
År 1766 tillkom den svenska Tryckförordningen som är en del av vår svenska grundlag.
År 1773 ägde Boston Tea Party rum, vilket anses ha orsakat den amerikanska revolutionen.
År 1776 tillkom den Amerikanska självständighetsförklaringen. Amerika var därmed inte längre en brittisk koloni.
År 1787 antogs Amerikas konstitution som senare trädde i kraft 1789.
År 1788 bildades den Amerikanska Unionen. Staterna enades i den gemensamma saken att bekämpa England.
År 1789 skedde den Franska revolutionen och ett nytt lagkomplex infördes i Frankrike. Samma år skapades de federala underinstanserna i Amerika (District Courts och Courts of Appeal).
1800 e.Kr.
Inbördeskriget rasade i Amerika, en stor fråga var slaveriet.
År 1804 tillkom Code Civil genom Napoleon I.
Domstolarna är lagstiftare och domstolen har en kontrollerande roll över konstitutionen. (marbury v madison 1803 visar lagprövningsrätten, jämför regeringsformen 11 kap. 14 §.
År 1809 fick Sverige en ny regeringform.
Under 1850-talet skedde reformer inom islamisk rätt, då det krävdes en modernisering för att hänga med i västvärldens utveckling.
År 1861 avskaffades slaveriet i Amerika.
År 1880 döms någon för kätteri för första gången i Sverige.
Det svenska advokatsamfundet bildades år 1887.
Japan fick en konstitution år 1889, en Code Civil år 1898 och en Commercial Code år 1890. Samtliga författningar var präglade av tyska föregångare.
År 1899 föddes den engelska domaren Lord Denning. Han arbetade för att skapa rättvisa och göra rätten mer lätttillgänglig.
1900 e.Kr.
År 1900 nådde reformen av islamisk rätt även familjerätten.
Mellan år 1914 och år 1918 ägde första världskriget rum.
År 1911 avsatte Kina Manchu-dynastin och blev en republik. I öst kodifierades rätten först på 1900-talet, i form av ”state laws”.
Mellan år 1939 och 1945 ägde andra världskriget rum.
Mellan år 1946 och 1990 rasar kalla kriget i Europa.
År 1947 frigör sig Indien och Pakistan från England.
Rättegångsbalken införs år 1948. Den inkvisitatoriska ordningen övergavs till förmån för en kontradiktorisk (tvistemål) alternativt ackusatorisk (brottmål) ordning.
År 1949 tillkom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter med eftersträvansvärda ideal, som dock ej är bindande.
Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (EKMR) tillkommer år 1950 och kan idag åberopas direkt i Sverige som svensk lag
År 1963 döms någon för hädelse för sista gången i Sverige.
År 1966 tillkom flertalet bindande traktat om mänskliga rättigheter. FN:s allmänna förklaring om MR från 1948 stod modell för bindande traktat om ”medborgerliga och politiska rättigheter” samt ”sociala och kulturella rättigheter”.
År 1993 tillkom Wiendeklarationen, i vilken alla mänskliga rättigheter konstateras vara lika värda.
År 1994 inkorporerades Europakonventionen som lag i Sverige. I regeringsformen framkommer att ingen lag får meddelas i strid med Europakonventionen,
År 1995 blir Sverige medlem i EU.
Lissabonfördraget och dess stadga om mänskliga rättigheter tillkom år 2009.
