Hem » Lär dig juridiska » Vad gör juridiska rådgivare?

Vad gör juridiska rådgivare?

Lagar, andra författningar, lagförarbeten, rättsavgöranden, juridisk facklitteratur och avtal kan vara svårtolkade för den som saknar juridisk skolning. Det är lätt att det går fel, eller att man missar möjligheter som annars hade funnits – exempelvis för att en reklamation sker försent eller att en skuld hinner preskriberas. Därför gäller det att inte vara rädd för att anlita en jurist, som under minst 4,5 år har utbildat sig för att kunna analysera och lösa juridiska problem.

För de flesta jurister består stor del av arbetet av att samla, läsa in och bearbeta juridiskt material för att finna de rättsregler och den praxis som är tillämplig på just det problem som ska lösas. Ofta presenterar juristen lösningen skriftligt och redovisar vad denne har kommit fram till vid en föredragning eller förhandling.

Att förhandla och företräda någon är också ett viktigt inslag i juristers arbete. En jurist kan även företräda personer eller företag när avtal ska upprättas och tecknas, för att reglera vem som egentligen ska vara ansvarig för de många olika situationerna som kan uppstå. I många fall kan anlitandet av en jurist på ett tidigt stadium därför bli betydligt billigare än att göra det först när en ordentlig konflikt blossat upp.

Skillnaden mellan en jurist och en advokat

Alla advokater är också jurister, men alla jurister är inte advokater.

En jurist har vanligen erlagt en juridisk examen (LL.M.) vid ett av Sveriges sex universitet som erbjuder detta. Juristprogrammet innefattar 270 högskolepoäng och tar vanligtvis 4,5 år. Emellertid är begreppet jurist inte en skyddad titel, varför även en person som saknar juridisk skolning kan kalla sig för jurist och undgå straffrättsligt ansvar. Det är dock ovanligt att en yrkesarbetande jurist inte har en juristexamen.

För att en person ska få kalla sig själv för advokat i Sverige måste personen i fråga vara medlem i Svenska Advokatsamfundet. Det är straffbart att titulera sig själv som advokat och inte vara medlem i samfundet.

Ett medlemskap förutsätter att aspiranten har en svensk juristexamen, minst 3 års praktisk juridisk erfarenhet samt en godkänt advokatexamen. Advokatexamen administreras av advokatsamfundet och avläggs muntligen inför examinatorer samt censorer. Dess kostnad (inklusive obligatoriska kurser) uppgår till omkring 50 000 kronor och ska enligt advokatsamfundets stadgar bekostas av den advokatbyrå där aspiranten är verksam.

Advokatsamfundet kan välja att utesluta medlemmar, vilket innebär att yrket är självreglerat på ett sätt som saknar motsvarighet i landet. Uteslutning beslutas av en särskild disciplinnämnd, och kan ske exempelvis om advokaten inte följer samfundets regler om god advokatsed.

I Sverige råder inget advokattvång eller advokatmonopol. Det innebär att en person som ska uppträda i domstol, exempelvis den som är åtalad för att ha begått ett brott, inte måste ha en advokat som sitt ombud. Avsaknaden av advokatmonopol i sin tur innebär att ett ombud inte måste vara advokat.

Rättsskydd

Behöver du juridisk hjälp, men tycker att det verkar dyrt att anlita en jurist? Börja med att undersöka vilken hjälp du kan få av ditt försäkringsbolag.

I många hem-, villa- och fritidshusförsäkringar samt i båt- och bilförsäkringar ingår rättsskydd. Om du är medlem i ett fackförbund kan det även där ingå rättsskydd. Rättsskydd innebär att din försäkring kan finansiera dina kostnader för ett ombud (till exempel en jurist eller advokat) i samband med tvister som rör privatlivet.

För att rättsskyddet i din försäkring ska träda in måste tvisten ha uppstått med en annan part. Du ska ha tecknat försäkringen före det att tvisten uppstod och en del försäkringar har som regel att du ska ha haft din försäkring i minst två år för att kunna utnyttja rättsskyddet. Om du har en tvist med någon som du har varit gift eller sambo med, gäller vanligtvis inte rättsskyddet om tvisten uppstår inom två år efter det att äktenskapet eller samboförhållandet upphörde.

Handlar tvisten om att överklaga ett myndighetsbeslut gäller inte rättsskyddet.

Villkoren för rättsskydd kan variera mellan försäkringsbolagen så det är viktigt att du kontrollerar villkoren för din försäkring. Du hittar information och uppgifter om ditt rättsskydd i dina försäkringsbrev och försäkringsvillkor eller på försäkringsbolagens hemsidor. Här hittar du även information om självrisken som du ska betala.

Rättshjälp

Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som ska hjälpa dig som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt. Om du har försäkring med rättsskydd som täcker det rättsliga ärendet, kan du i regel inte få rättshjälp. Endast privatpersoner kan få rättshjälp, alltså inte föreningar, företag och liknande. Dödsbon kan dock i vissa fall få rättshjälp. För att få rättshjälp ska du som huvudregel ha haft en timmes rådgivning, du får inte tjäna mer än 260 000 kronor per år, det ska finnas behov av juridisk hjälp och det ska vara rimligt att staten bidrar till kostnaderna i angelägenheten. Observera att du som regel heller inte kan få rättshjälp om ärendet rör ett värde som är mindre än ett halvt basbelopp (år 2014: 44 400 kronor).

Rättshjälp innebär att du har rätt till högst 2 timmars juridisk rådgivning enligt rättshjälpslagen. Du betalar då ett pris som är lägre än vad det annars kostar när du vänder dig till en advokat. Rådgivningen kan handla om till exempel skilsmässa, regler för arv eller hur ett avtal ska tolkas.

Du kan oftast inte få rättshjälp i ärenden som gäller enklare registreringsåtgärder eller för upprättande av handlingar såsom självdeklaration, testamente, äktenskapsförord eller gåvohandling. Du kan inte heller få rättshjälp för förrättande av bouppteckning eller i ett ärende som rör bodelning i annat fall än när det är fråga om klander.

För att få rättshjälp kan du vända tid till en advokatbyrå. Om det till exempel gäller en hyrestvist kan du vända dig till ombudsman i hyresgästföreningen. Den du vänder dig till hjälper dig att ansöka om rättshjälp. Rättshjälp beviljas av domstol om målet eller ärendet redan handläggs av domstol när du söker rättshjälp. I andra fall beslutar Rättshjälpsmyndigheten om rättshjälp.

Om du beviljas rättshjälp ska du bidra till kostnaderna genom att betala en rättshjälpsavgift som bestäms till en procentuell andel av kostnaderna för hjälpen. Staten betalar resten. Avgiftens storlek beror på dina ekonomiska förhållanden. Om du vill veta vilka avgifter som gäller, kontakta Rättshjälpsmyndigheten eller en advokatbyrå.

Sveriges Advokatsamfund >>>

(Källa: Rättshjälpsmyndigheten samt Sveriges domstolar)

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Lösenord
Samtycke*