Skatter kan syfta till att finansiera den offentliga sektorn, exempelvis tillgång till vård och omsorg, skola och försvar. Skatt kan även syfta till att jämna ut inkomster och klyftor i samhället eller påverka medborgarnas handlingar.

Genom att sänka eller höja skatter kan personer få ett större incitament att göra någonting som skapar positiva effekter för samhället. Exempelvis att Sverige uppnår miljömål genom att fler tar tunnelbanan för att undvika trängselskatt. En skatt kan även skapa ett incitament att avstå en handling som skapar negativa effekter för samhället. Exempelvis att staten behöver lägga mindre pengar på vård av lungsjuka patienter då fler personer avstår cigaretter om de kostar mer.

För fysiska personer delas skattepliktiga intäkter och avdragsgilla kostnader in i tre inkomstslag: tjänst, näring och kapital. Detta resulterar i tre olika skattemässiga nettosummor.

Nettot från inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet läggs ihop och beskattas med kommunal inkomstskatt (och eventuellt även med statlig skatt och värnskatt, beroende på hur mycket personen tjänar), allmän pensionsavgift (som dock kompenseras) samt med kyrko- och begravningsavgift.

Överskottet i inkomstslaget kapital beskattas med en statlig platt skatt på 30 procent.

För juridiska personer, som exempelvis aktiebolag, finns endast inkomstslaget näringsverksamhet. Ett årligt skattepliktigt överskott beskattas med en skattesats som för närvarande är 22 procent. Om och när pengarna delas ut är utdelningen skattepliktig för mottagaren av utdelningen. Skattesatsen är då 30 procent. Om den juridiska personen går med förlust får underskottet under vissa förutsättningar sparas och användas som en avdragpost mot eventuella framtida vinster, ett så kallat underskottsavdrag.

Särskilda regler gäller för beskattning av och utdelning från onoterade företag och fåmansföretag.

En person som är bosatt, vistas stadigvarande eller har väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldig i Sverige. Den som är obegränsat skattskyldig i Sverige ska betala skatt i Sverige för samtliga inkomster, oavsett om de kommer från Sverige eller från något annat land. En inkomst kan dock vara undantagen från beskattning i Sverige på grund av interna regler. Ett skatteavtal som Sverige slutit med ett annat land kan också påverka beskattningen.

Begränsat skattskyldig är alla personer som inte är obegränsat skattskyldiga. Om du inte är bosatt i Sverige, vistas stadigvarande här eller har väsentlig anknytning hit är du begränsat skattskyldig. Det gäller exempelvis dig som inte bott i Sverige tidigare och som vistas här mindre än sex månader. Det gäller också dig som dagpendlar hit från ett grannland även om pendlandet pågår under lång tid.

Är du begränsat skattskyldig skattar du bara för vissa inkomster som kommer från Sverige och inte för inkomster som du till exempel har i ditt hemland. Bestämmelser i skatteavtal kan medföra att den svenska beskattningsrätten begränsas.

Den svenska bolagsskatten är en platt skatt på 22 procent.

För fysiska personer finns det tre steg. Stegen beror på att Sverige tillämpar progressiv beskattning, vilket innebär att ju mer en person tjänar desto större andel av sin inkomst betalar personen i skatt. Stegen är kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt och statlig värnskatt.

Den kommunala inkomstskatten är cirka 32 procent, beroende på i vilken kommun personen är bosatt. På inkomster över 413 200 kronor tillkommer statlig inkomstskatt om ytterligare 20 procent, och på inkomster över 591 600 kronor betalar en person även fem procent i statlig värnskatt.