Migrationsrätt är ett samlingsbegrepp på det område inom juridiken som behandlar rätten för en utländsk medborgare att befinna sig i Sverige. Den centrala lagen är utlänningslagen, där anges bland annat förutsättningarna för att få arbetstillstånd och tidsbegränsat respektive permanent uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd kan återkallas, bland annat på grund av brott.
Läs mer
EES-medborgare (personer som är medborgare i ett av EU:s medlemsländer, Island, Norge eller Lichtenstein) skyddas av principen om fri rörlighet för personer inom EU.
Principen om fri rörlighet bygger på att personer får röra sig fritt och arbeta i ovanstående länder förutsatt att de inte blir en belastning för landet där de uppehåller sig. En EES-medborgare har därför fri uppehållsrätt i Sverige om han eller hon är arbetstagare eller egenföretagare i Sverige alternativt har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning. En EES-medborgare kan även ha fri uppehållsrätt om personen har tillräckliga tillgångar för sin försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda.
En EES-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige längre än tre månader ska registrera sig hos Migrationsverket. Det ger Migrationsverket en möjlighet till insyn i hur många EES-medborgare som uppehåller sig i Sverige.
Familjemedlemmar (exempelvis barn, make eller sambo) till EES-medborgaren har i regel också uppehållsrätt så länge EES-medborgaren uppfyller villkoren för uppehållsrätt.
En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt.
En person som inte är EES-medborgare kallas för tredjelandsmedborgare. En tredjelandsmedborgare har rätt till uppehåll genom anknytning om denne är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Samma rätt har barn till en person som är bosatt eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, personens make eller sambos barn och barn som är ogifta och som personen adopterat eller avser att adoptera.
Även ensamkommande flyktingbarns föräldrar har rätt till uppehåll i Sverige. Detta har resulterat i vad som ibland kallas för ankarbarn. Ankarbarn betyder att ett ensamt barn medvetet skickas först och barnet därmed blir den person som juridiskt förankrar hela sin familj i det nya landet. Uppehållstillstånd får även ges bland annat till en tredjelandsmedborgare och dennes ogifta barn, om personen har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. En förutsättning är att förhållandet framstår som seriöst. Som huvudregel ställs även kravet på att person som tredjelandsmedborgaren åberopar anknytning till kan försörja sig själv och har en bostad av tillräcklig storlek och standard.
När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd ges också i andra fall.
En person inte är EES-medborgare eller har en anhörig i Sverige kan ändå ha rätt att uppehålla sig i här om personen klassas som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande.
En flykting är en person som känner en fruktan för förföljelse på grund av exempelvis ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av sitt hemlands skydd.
Den som flyr har inte rätt att välja asylland. Tanken är att den som har skyddsskäl ska söka asyl i det första land han/hon kommer till efter flykten, om personen där är skyddad från förföljelse och från att sändas tillbaka till det land man flytt ifrån. En asylsökande som har vistats i ett så kallat första asylland före ankomsten till Sverige återsänds därför dit. Det sker emellertid inte om personen bara rest genom ett annat land utan att stanna där.
Migrationsärenden handläggs av Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen, MiÖD. För att få upp ett mål i MiÖD krävs prövningstillstånd. Det är vanligt att ett offentligt biträde hjälper exempelvis en asylsökande i kommunikationen med Migrationsverket och domstolarna. Biträdet är vanligtvis en advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå.
Fyll i dina uppgifter och anmäl dig för att se vårt webbinarium på mina sidor. På mina sidor får du tillgång till vårt medlemsskap Juridik Fri där du helt kostnadsfritt hittar:
Alla tidigare och kommande webbinarium
100+ avtalsmallar
Utvärderingar
Rabatter och utvalda juridikkurser
Bli gratismedlem!
Registrera dig och få tillgång till webbinarium, avtalsmallar och nyhetsbrev.
Logga in
Bli gratismedlem!
Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium och nyhetsbrev.