Ett aktiebolag är en juridisk person vars huvudsakliga syfte är att generera vinst. Aktiebolag kännetecknas av att delägarna saknar personligt ansvar för företagets förbindelser, att antalet delägare är obegränsat samt att det krävs ett insatskapital (aktiekapital) för att bilda bolaget. Aktiekapitalets miniminivå är 25 000 kronor.

Aktiebolag bildas genom upprättande av en stiftelseurkund av en eller flera stiftare. Stiftarna kan vara fysiska eller juridiska personer och aktiebolaget kan antingen vara privat eller publikt. Ett publikt aktiebolag är ett företag som erbjuder aktier på den öppna marknaden. I publika bolag har aktieägarna mindre handlingsfrihet. En väsentligt skillnad från privata aktiebolag är även att publika aktiebolag måste ha ett aktiekapital på 500 000 kr.

Att erbjuda aktier på den öppna marknaden innebär att bolag kan annonsera om eller på annat sätt uppmärksamma omvärlden om möjligheten att köpa eller teckna aktier i bolaget. Bara publika aktiebolag får handla med aktier på en svensk eller utländsk börs eller någon annan organiserad marknadsplats.

Publika aktiebolag kan även noteras vid börsen. För noterade aktiebolag gäller ytterligare regler som i mycket syftar till att skydda nuvarande och potentiella aktieägare. En fördel med en notering är att det blir lättare att bedöma aktiernas marknadsvärde, samt smidigare att köpa och sälja aktierna.

Att delägarna saknar personligt ansvar innebär att en aktieägare princip bara riskerar sitt inbetalda kapital och i övrigt skyddad är om bolaget exempelvis skulle gå i konkurs. Det innebär att det går att göra mer riskfyllda affärer, som är nödvändiga för att ett bolag ska kunna växa och blomstra, med ett aktiebolag än med andra bolagsformer.

Till huvudregeln om ansvarsfrihet finns dock två undantag. En aktieägare kan bli ansvarig om denne har gått i borgen för bolaget, eller om det finns grund för ansvarsgenombrott. Ett ansvarsgenombrott är en sällsynt företeelse som kan aktualiseras när ett aktiebolag agerat så oansvarigt gentemot sin/sina ägare att ansvaret därför åläggs ägarna istället för bolaget.

Ett aktiebolag styrs av tre beslutande organ på olika nivåer: bolagsstämman, bolagets styrelse och bolagets eventuella verkställande direktör (VD). Många bolag har även ett kontrollerande organ som utgörs av bolagets revisor.

Bolagsstämman är aktiebolagets högst beslutande organ och till denna är alla aktieägare välkomna. Det finns utförliga regler om hur och när styrelsen ska kalla till stämma för att denna ska vara beslutsför. Det är bolagsstämman som utser bolagets styrelse, och stämman har även möjlighet att avsätta styrelsen, eller enskilda styrelseledamöter, i förtid om uppdraget missköts.

Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning och organisation under räkenskapsåret. Förekommer en VD så utses hon eller han av styrelsen. VD:n ansvarar för bolagets löpande förvaltning.

Vilken typ av verksamhet som aktiebolaget får bedriva avgörs av aktiebolagets bolagsordning. Där framgår även bland annat hur många styrelseledamöter som ska finnas i bolaget, bolagets firma och var bolaget ska ha sitt säte. Bolagsordningen kan ändras av bolagsstämman.

Att aktieägarna i regel är fria från ansvar för bolagets förbindelser innebär inte att bolagets företrädare är det. Styrelseledamöterna och en eventuell VD har ett långtgående ansvar för bolagets verksamhet, både gentemot bolaget, aktieägare och utomstående samt straffrättsligt om företrädarna skulle begå brott i bolaget.

Ett aktiebolag upplöses genom likvidation. Vid en likvidation omvandlas alla bolagets tillgångar till medel för att betala bolagets skulder. Eventuellt överskott delas sedan ut till delägarna. Beslut om likvidation fattas av bolagsstämman, eller genom tvångslikvidation. Beslut om att tvångslikvidera ett aktiebolag fattas av Bolagsverket eller av allmän domstol.

Skillnaden mellan ekonomiska föreningar och ideella föreningar är att ekonomiska föreningar bedriver ekonomisk verksamhet i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Ideella föreningar kan bedriva ekonomisk verksamhet eller ha till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, men inte både och.

En ekonomisk förening måste registreras för att bli en juridisk person. Det krävs inte för att bilda en ideell förening. Däremot måste en ideell förening ha bildats av ett visst antal personer, ha antagit stadgar samt ha tillsatt företrädare. Dessa krav framgår av tidigare avgöranden på området.

Det finns ingen lag om ideella föreningar. Vägledning kan istället till viss mån hämtas från de regler som gäller för ekonomiska föreningar, men även praxis är viktigt. Hur en ideell förening får agera och vem som har rätt att företräda den framgår av föreningens stadgar.

Som exempel på ekonomiska föreningar kan nämnas matvarubutiken Coop samt bostadsrättsföreningar. Vanligt förekommande ideella föreningar är idrottsföreningar och studentföreningar.

Ekonomiska föreningar upplöses genom likvidation. Ideella föreningar upplöses på sättet som anges i föreningens stadgar.

Ett enkelt bolag är en sammanslutning av två eller flera personer (delägare) går samman för att driva någon form av vinstgivande verksamhet, utan att ett handelsbolag förekommer. Många personer känner därför inte till att vad de gör rent juridiskt klassas som ett enkelt bolag. Ett enkelt bolag kan vara något så okonstlat som några kompisar som tillsammans spelar på hästar.

En delägare i ett enkelt bolag får som huvudregel inte göra åtgärder i förvaltningen av bolagets angelägenheter (exempelvis ingå avtal) utan samtliga delägares samtycke. Saknas detta blir enbart delägaren som skrev på avtalet bunden, och inte själva bolaget.

Ett problem som uppstår med enkla bolag är därför att det ofta inte finns några skrivna avtal. Då får man falla tillbaka på de grundläggande reglerna i lagen om enkla bolag. Där föreskrivs bland annat hälftendelning av resultatet mellan delägarna. Tvister uppstår därför vanligen även kring huruvida delägarna i bolaget verkligen hade för avsikt att bilda ett bolag.

Enkla bolag är ingen juridisk person. Bolaget kan därför inte ingå avtal. Alla avtal måste därför ingå med delägarna personligen. Delägarna kan vara fysiska eller juridiska personer.

Då enkla bolag bygger på ett avtal, åtminstone ett underförstått avtal om att samarbeta, kan ett enkelt bolag sägas upp på samma sätt som andra avtal sägs upp, mot skälig uppsägningstid. Själva upplösningsprocessen kallas för likvidation.

Handelsbolag drivs av två eller flera delägare, dessa kan vara fysiska eller juridiska personer. Var och en av delägarna har rätt att representera handelsbolaget, exempelvis att sluta avtal med ett annat bolag, om inte delägarna har avtalat om annat.

I ett handelsbolag är delägarna personligen ansvariga för företagets avtal och skulder. Ansvaret är solidariskt, vilket innebär att om bolaget inte kan betala sina skulder så har fordringsägarna rätt att kräva in skulden av vilken som helst av bolagsmännen, som då måste betala från egen ficka. Denne kan i sin tur kräva att de andra bolagsmännen ska betala sin del av skulden – vilket de inte alltid kan. Det gäller därför att vara noggrann i valet av vem man bildar ett handelsbolag med. Det krävs även samtycke från de tidigare delägarna för att en ny person ska få bli delägare i ett handelsbolag, om inte delägarna har avtalat om annat.

Resultatet i ett handelsbolag fördelas lika mellan delägarna. Det går dock att avtala om en annan fördelning.

Ett kommanditbolag är en särskild form av handelsbolag. I ett kommanditbolag ska det finnas minst en bolagsman med ett begränsat ansvar (kommanditdelägare) och minst en med ett obegränsat ansvar (komplementär). Kommanditdelägaren kan aldrig behöva betala mer än sin insats, vilket givetvis är mycket mer fördelaktigt än att vara obegränsat ansvarig som komplementären är.

Både handelsbolag och kommanditbolag bildas genom registrering och upphör genom likvidering. Likvidation ska ske bland annat om någon delägare väsentligt åsidosätter sina skyldigheter enligt bolagsavtalet, dör eller om bolaget går i konkurs.

En stiftelse är en juridisk person som till skillnad från föreningar och bolag varken har medlemmar eller ägare. Stiftelsen äger istället i princip sig själv.

En stiftelse bildas vanligen genom att egendom enligt ett förordnande (stiftelseförordnande) av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Stiftelseförordnandet kan utgöras av till exempel ett gåvobrev, ett testamente eller ett beslut i ett protokoll.

Själva dokumentet som stiftelseförordnandet finns nedtecknat i kallas stiftelseurkund. En stiftelse ska ledas av en styrelse eller förvaltare. De flesta stiftelser står under tillsyn av en länsstyrelse.

Några exempel på stiftelser är pensionsstiftelser, avkastningsstiftelser som exempelvis delar ut stipendier och verksamhetsstiftelser som uppfyller sitt ändamål genom att bedriva en viss verksamhet. Verksamheten kan vara till exempel att förvalta och hyra ut bostäder.

En stiftelse upplöses genom likvidation, samt är automatiskt upplöst om stiftelsens samtliga tillgångar är förbrukade. Styrelsen får fatta beslut om att förbruka stiftelsens samtliga tillgångar enbart utifrån vissa premisser, exempelvis måste stiftelsen ha misslyckats med att kunna främja sitt ändamål under de senaste fem åren.