Juridisk ordlista

 

I Allt om Juridiks juridiska ordlista får du snabbt och enkelt en förklaring för de vanligaste juridiska uttrycken och vad de egentligen betyder.

Print Friendly

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

    A

  • A-aktie »

    I regel har en A-aktie högre röstvärde än en B-aktie, som högst får skillnaden i röstvärde vara 1/10. Ofta har A-aktier även bättre rätt till vinstutdelning.

  • AB »

    AB är en vanligt förekommande förkortning för aktiebolag.

  • AD »

    Vanlig förkortning för arbetsdomstolen.

  • ADR »

    Alternative Dispute Resolution, alternativ tvistelösning eller alternativ konfliktlösning. Begreppet står för ett antal tekniker som syftar till att lösa konflikter mellan människor och mellan företag utanför allmän domstol. Exempel på ADR är medling och skiljeförfarande.

  • ARN »

    Allmänna reklamationsnämnden.

  • Abolition »

    Efterskänkande av eventuellt straff redan innan åtal väckts eller dom avkunnats, i motsats till nåd som endast kan beviljas när laga kraftvunnen dom föreligger.

  • Abrogation »

    Upphävande av lag eller förordning.

  • Absolut regel »

    En regel som måste följas, både av domstol och av avtalsparter. Kan även kallas att regeln är tvingande.

  • Absolut åtalsplikt »

    Om ett brott har begåtts och åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig mot den misstänkte, är åklagaren enligt svensk rätt i princip skyldig att åtala. Undantag finns t.ex. för ungdomar under 18 år.

  • Absoluta äktenskapshinder »

    Hinder som innebär att en person inte får gifta sig överhuvudtaget, exempelvis att denne är underårig.

  • Abstrakt fara »

    En generell fareöjlighet utan att någon aktualiserad fara behöver ha uppstått för ett konkret angivet intresse.

  • Abstrakt fel »

    Abstrakt fel kallas även för objektivt fel. En avvikelse från vad som normalt kan förväntas i sammanhanget.

  • Accept »

    Godtagande av anbud och dess villkor. Accept medför att avtal kommer till stånd, exempelvis förlikningsavtal.

  • Acceptant »

    Den som har godkänt eller godtagit ett anbud.

  • Acceptfrist »

    Betänketid för att acceptera ett anbud, innan anbudet förfaller.

  • Accessio »

    Äganderättsförvärv av saker som sammanförts från olika ägare. Följer av att delarna är värda mer tillsammans, eller att delarna inte kan separeras utan värdeförstöring.

  • Ackord »

    Ekonomisk uppgörelse mellan näringsidkare i betalningssvårigheter och dennes fodringsägare.

  • Acte Clair »

    Förhandsavgörande från EU-domstolen behövs inte eftersom det är uppenbart hur EU-rätten ska tolkas. Detta är en undantagsregel som förutsätter att den nationella domstolen är säker på att EU-domstolen och samtliga nationella domstolar i EU skulle komma till samma slutsats.

  • Ad acta »

    Skrivelse eller annan handling läggs till akten eller arkivet utan vidare åtgärd från myndigheten.

  • Adekvat kausalitet »

    Rättslig relevant orsakssamband, ett centralt begrepp inom skadeståndsrätten. En förutsättning för skadeståndsansvar är att det finns ett orsakssamband (kausalitet) mellan handling och skada, som dessutom är rättsligt relevant (adekvat) - vilket ofta blir en bedömningsfråga.

  • Adjunktion »

    Tillfälligt förordnande som ledamot, exempelvis när en person tillfälligt förordnas att tjänstgöra vid en domstol.

  • Adoption »

    Tillstånd av domstol att få antaga en person som sitt eget barn. I och med adoptionen upphör adoptivbarnets juridiska band med de biologiska föräldrarna, och dennes arvsrätt och dylikt upphör därmed.

  • Advokat »

    För att få kallas advokat krävs medlemskap i Sveriges advokatsamfund. För att bli medlem ska man ha en juristexamen och 3 års praktiskt juridiskt arbete. Innan Advokatsamfundet beviljar medlemskap får kollegor och domstolar som varit i kontakt med den sökande möjlighet att yttra sig om personens lämplighet. Personen måste också klara två teoretiska prov. Alla blir inte antagna och dessutom kan man bli utesluten om man beter sig oetiskt

  • Advokatmonopol »

    Den som uppträder som ombud i domstol måste inte vara advokat.

  • Advokatsamfundet »

    Sveriges advokatsamfund. Medlemskap är en förutsättning för att få kalla sig advokat.

  • Advokattvång »

    Den som uppträder i domstol, exempelvis som åtalad för ett brott, måste inte representeras av en advokat.

  • Affärsmetoder »

    En näringsidkares handling, underlåtenhet, beteende, företrädande eller kommersiella meddelande (inklusive reklam och saluföring) i direkt relation till marknadsföring, försäljning eller leverans av en produkt till en konsument.

  • Aggression »

    Våld eller hot om våld mellan stater. Detta är förbjudet enligt FN:s stadga. Ett land har dock rätt till självförsvar mot ett väpnat angrepp.

  • Aktbilaga »

    Handling som finns i akten och som ges ett nummer (aktbilagenummer). Handlingarna ges nummer i kronologisk ordning.

  • Aktie »

    Andel i ett aktiebolag.

  • Aktiebok »

    Den särskilda förteckning som ska föras över bolagets aktier och aktieägare, som bolagets företrädare på begäran är skyldig att lämna ut.

  • Aktiebolag »

    Ett bolag som i sitt namn har ordets aktiebolag eller förkortningen AB och vars ägare inte har personligt ansvar för bolagets förpliktelser. Bolaget måste även a bildats i enlighet med aktiebolagslagens regler.

  • Aktiebolagsregistret »

    Register som innehåller registrerade aktiebolag och de förändringar som ska införas i registret enligt aktiebolagslagen eller annan författning.

  • Aktiebolagsrätt »

    Aktiebolagslagen och anknytande källor.

  • Aktiebolagsstyrelse »

    Styrelse som ska finnas i alla aktiebolag och ha minst tre ledamöter. I privata aktiebolag får dock styrelsen bestå av en eller två ledamöter om det finns minst en suppleant. Minst halva antalet styrelseledamöter ska vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Styrelsen utses av stämman om inte bolagsordningen säger annorlunda.

  • Aktiebrev »

    Andelsbevis i vissa aktiebolag.

  • Aktiefond »

    Fond som investerar minst 75 % av förmögenheten i aktier.

  • Aktieindexobligation »

    Obligation med avkastningen knuten till ett aktieindex.

  • Aktiekapital »

    Kapital som ska finnas i ett aktiebolag och uppgå till ett visst minsta belopp, bestämt i bolagets redovisningsvaluta. I ett privat aktiebolag ska det som lägst vara 50 000 kronor och i ett publikt aktiebolag ska det som lägst vara 500 000 kronor. Aktiekapitalet är den enda ekonomiska risken en aktiebolagsägare riskerar, förutsatt att denne inte går i borgen för bolaget.

  • Aktiemarknadsbolag »

    Publika aktiebolag vars aktier är noterade vid en svensk eller utlänsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller annan reglerad marknad.

  • Aktiv legitimation »

    Bevis om att en person är rätt mottager av en prestation.

  • Allemansrätt »

    Den rätt som alla i samhället har att färdas och vistas på annans mark och vatten, samt en rätt att tillgodogöra sig vissa naturprodukter där man vistas. Var och en som nyttjar allemansrätten måste visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med naturen.

  • Allians »

    Överrenskommelse mellan stater. Vanligen handlar en allians om ömsesidig samverkan under krigstillstånd.

  • Allmän avtalsrätt »

    Regler som är gemensamma för alla avtalstyper.

  • Allmän domstol »

    De allmänna domstolarna handlägger brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). De allmänna domstolarna är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Övriga typer av domstolar är förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.

  • Allmän följdskada »

    Ekonomisk följdskada till en person- eller sakskada, exempelvis ökade utgifter eller minskade inkomster till följd av skadan. Denna typ av följdskada tillkommer vid sidan av direkta kostnader för exempelvis sjukvård och reparationer.

  • Allmän förmånsrätt »

    Rätt som alltid går före de oprioriterade fodringarna och avser all egendom i konkursboet. Förmånsrätten gäller den egendom som finns kvar efter att förmånsägare med särskild förmånsrätt har fått betalt. De allmänna förmånsrätterna ger utdelning i följande inbördes ordning: kostnader för att försätta företaget i konkurs, arvoden för företagsrekonstruktion, arvode för den som fullgjort räkenskapsskyldigheten, skatter och sociala avgifter, löner och pensioner. Lönetagare skyddas dock även av den statliga lönegarantin.

  • Allmän förvaltningsrätt »

    Reglerna om förvaltningsorganisationens uppbyggnad, förvaltningsbeslutens innehåll, förvaltningsförfarandet, den rättsliga kontrollen över förvaltningen m.m. Reglerna är gemensamma för hela det förvaltningsrättsliga området.

  • Allmän handling »

    En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där. Handlingen kan vara ett vanligt pappersdokument, men lika gärna en framställning som man kan läsa, lyssna på eller uppfatta på annat sätt med ett tekniskt hjälpmedel. Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst får begära ut en allmän handling. Myndigheten ska då göra en sekretessprövning och handlingen ska lämnas ut om inte sekretess föreligger.

  • Allmän löneavgift »

    Även kallat arbetsgivaravgift, vilket betalas till staten av alla som har anställda. Det beräknas på den anställdes lön.

  • Allmän rättslära »

    Läran om rättens grundfrågor, dit hör bland annat allmänna rättsbegrepp och rättsprinciper.

  • Allmän sammankomst »

    Sammankomst som anordnas för allmänheten eller som allmänheten har tillgång till. För att få ordna en allmän sammankomst på offentlig plats krävs som huvudregel tillstånd. Exempel på allmänna sammankomster är demonstrationer och föreställningar.

  • Allmän tjänstepension »

    ATP, en av delarna i allmän försäkring enligt det gamla pensionssystemet som omfattar alla som är födda mellan 1938 och 1953.

  • Allmän väg »

    Väg som anlagts enligt väglagen eller som förändrats till allmän enligt samma lag, liksom annan för allmän samfärdsel upplåten väg.

  • Allmän åklagare »

    Allmänna åklagare leder förundersökning, beslutar i frågor om tvångsmedel och åtal samt processar i tingsrätt och hovrätt i brottmål. Riksåklagaren är ensam allmän åklagare i Högsta domstolen. Vid sidan av de allmänna åklagarna finns särskilda åklagare, JO och JK. Allmänna åklagare är: - riksåklagaren och vice riksåklagaren - överåklagare och vice överåklagare - chefsåklagare, vice chefsåklagare och kammaråklagare.

  • Allmänfarliga brott »

    Brott som kännetecknas av att de utsätter andra människor, annans egendom eller viktiga samhällsintressen för betydande fara. Exempel på allmänfarliga brott är mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, sabotage, kapning och spridande av smitta.

  • Allmänhetens pressombudsman »

    PO, ombudsman med uppgift att på eget initiativ eller efter anmälan påtala avvikelser från god publicistisk sed i periodiska skrifter. PO fungerar som en sorts åklagare inför Pressens opinionsnämnd och utses av ett kollegium som består av riksdagens ombudsmän, ordföranden i Sveriges Advokatsamfund och ordföranden i Pressens Samarbetsnämnd.

  • Allmänna arvsfonden »

    Fond som främjar verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Hit går en persons kvarlåtenskap om det inte finns några arvtagare eller giltigt testamente.

  • Allmänna avdrag »

    Avdrag som den som deklarerar får göra under vissa förutsättningar från summan av inkomst av tjänst och näringsverksamhet. Exempel på allmänna avdrag är inbetalningar till pensionssparkonto och sociala avgifter.

  • Allmänna förvaltningsdomstolar »

    Till de allmänna fastighetsdomstolarna räknas regeringsrätten, kammarrätterna och högsta förvaltningsdomstolen.

  • Allmänna reklamationsnämnden »

    Statlig nämnd med huvuduppgift att pröva konsumenttvister. Tvisterna kan avse varor, tjänster eller andra nyttigheter. ARN ger rekommendationer för hur tvisterna bör lösas, men dessa uttalanden är inte bindande.

  • Allmänna rättsmedel »

    Återvinning och överklagande.

  • Allmänna rättsprinciper »

    Kallas även för allmänna rättsgundsatser. Grundläggande och beständiga principer utan angiven rättsföljd. Om en allmän rättsprincip konkretiseras kan dock rättsföljder knytar till den. Exempel på allmänna rättsprinciper är proportionalitetsprincipen och legalitetsprincipen.

  • Allmänna råd »

    Generella rekommendationer om tillämpningen av en författning, vilket utfärdas av centrala myndigheter. De anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende.

  • Allmänna skatter »

    De statliga och kommunala skatterna samt de skatter som kompletterar dessa.

  • Allmänprevention »

    Straffet ska avskräcka människor från att begå brott.

  • Allmänt förvar »

    Deponering av en summa pengar hos länsstyrelsen.

  • Allmänt mål »

    Utsökningsmål där staten eller en kommun begär verkställighet av fodran, exempelvis böter, skatt, tull eller andra avgifter. Det allmänna företräds av kronofogden.

  • Allmänt ombud »

    Statens representant i vissa förvaltningsmål.

  • Allmänt vatten »

    Vissa i lag angivna vattenområden som inte ingår i fastigheter. Förutom havet finns allmänt vatten enbart i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön. Till fastigheter hänförs allt vatten inom trehundra meter från fastlandet.

  • Allmänt åtal »

    Åtal som väcks av en allmän åklagare för ”det allmännas”, dvs. samhällets, räkning.

  • Ambassadör »

    Diplomatiskt sändebud av högsta rang. Ambassadören är chef för en ambassad, vilket är dennes lands beskickning i ett annat land.

  • Amnesti »

    Allmän benådning. Straff efterskänks kollektivt - vanligen för politiska brott.

  • Amortering »

    Avbetalning på en skuld.

  • Analogisk tolkning »

    Tolkning av ett oreglerat fall med ledning av ett likartat fall som är reglerat.

  • Anbud »

    Avtal sluts genom utbyte av anbud och accept. Ett anbud är ett erbjudande om att ingå avtal. Erbjudandet riktar sig till en bestämd mottagare och är tillräckligt utförligt för att mottagaren ska kunna svara ja och därmed acceptera att ett avtal sluts mellan parterna.

  • Anbudskartell »

    Samverkan mellan näringsidkare vid anbudsbudgivning, vilket är en förbjuden konkurrensbegränsning enligt konkurrenslagen.

  • Andrahandsupplåtelse »

    Hyresgästs upplåtelse av en hel lägenhet i andra hand. Detta förutsätter hyresvärdens eller hyresnämndens samtycke.

  • Angivelsebrott »

    Brott som hör under allmänt åtal och som i princip måste anmälas för att åklagaren ska få väcka åtal. Åklagaren får dock även själv väcka åtal om det är påkallat utifrån allmän synpunkt.

  • Anhängiggöra »

    Betyder att man lämnar in en ansökan till domstol (t.ex. en ansökan om stämning) eller väcker talan genom ett överklagande.

  • Anhållande »

    Ett tillfälligt frihetsberövande av en person som gripits som misstänkt för ett brott. Anhållande beslutas av åklagare. Senast efter tre dagar ska åklagaren fatta beslut om häktning, vilket prövas av en domstol. Anhållande förutsätter att brottet är så pass allvarligt att det finns skäl för häktning eller att det krävs ytterligare utredning innan personen kan släppas fri.

  • Anhållande »

    Frihetsberövande av brottsmisstänkt i avvaktan på rättens prövning av häktningsfrågan.

  • Anläggningsarrende »

    Jord upplåts på arrende för annat ändamål än jordbruk. Arrendatorn ska enligt upplåtelsen ha rätt att uppgöra eller bibehålla byggnad på arrendestället för förvärvsverksamhet.

  • Anläggningstillgångar »

    Tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i rörelsen. Dessa skiljs från omsättningstillgångar.

  • Anmodan »

    En uppmaning, t.ex. till en socialnämnd om att komma in med kompletterande utredning.

  • Anmälningsplikt »

    Heter också anmälningsskyldighet. Enligt Socialtjänstlagen har bland annat anställda som arbetar med barn och ungdomar eller inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan till socialnämnden om de får kännedom om något som innebär att socialnämnden behöver ingripa. Ett exempel är barnmisshandel.

  • Anonymitetsskydd »

    Tryckfrihetsförordningen ger ett skydd till personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar (kallas också meddelarskydd) och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.

  • Anstiftan »

    En anstiftare är den som förmår en annan person att begå ett brott. Anstiftaren kan dömas till lika strängt straff som gärningsmannen. Även försök till anstiftan, som kallas stämpling, är straffbart vid vissa mycket grova brott, som t.ex. mord och grov misshandel.

  • Anstiftan av brott »

    Att förmå någon annan att utföra ett brott.

  • Anställningsavtal »

    Avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare om anställning. Dessa behöver inte vara skriftliga och måste följa reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS).

  • Anställningsform »

    Anställningsavtalets innehållsmässiga form, huruvida avtalet löper tillsvidare eller är tidsbegränsat av någon anledning.

  • Anställningsskydd »

    Regler till skydd för arbetstagare i samband med anställning och upphörande av anställning.

  • Anstånd »

    Anstånd innebär att man får ytterligare tid på sig t.ex. för att yttra sig, lämna in en handling eller betala en skuld

  • Anstånd »

    Förlängd tidsfrist att fullgöra en skyldighet, exempelvis att betala en skuld eller lämna in sin deklaration.

  • Ansvarig utgivare »

    Den som är anmäld som utgivare av en periodisk skrift när denna utges, samt utgivare av radioprogram och utgivare av film. För tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift samt yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en film så svarar utgivaren. Ansvaret kan dock i vissa fall vila på andra.

  • Ansvarsbegränsning »

    En part begränsar i ett avtal sitt ansvar för skada till ett visst belopp.

  • Ansvarsfriskrivning »

    Avtalsvillkor som innebär att part inte tar ansvar om skada inträffar i ett visst sammanhang.

  • Ansvarsförsäkring »

    Försäkring som täcker den skadeståndsskyldiges ansvar för personskador eller sakskador.

  • Ansvarsgenombrott »

    Bekomliggande intressent blir mot gällande principer ansvarig för den juridiska personens åtaganden, exempelvis att en aktieägare blir ansvarig för aktiebolagets skulder eller att ett moderbolag får ansvara för sitt dotterbolag. En förutsättning är att den juridiska personen har agerat vårdslöst i sina åtaganden.

  • Ansvarsyrkande »

    Åklagaren eller målsägarens begäran om att domstolen ska döma en person till ansvar för ett brott.

  • Apportegendom »

    Annan egendom än pengar som i förekommande fall kan få betalas för aktier enligt stiftelseurkunden. En förutsättning för att aktiekapitalet ska kunna betalas genom apportegendom är att egendomen kan antas bli till nytta för bolags verksamhet. Apportegendom kan i princip utgöras av all sorts egendom.

  • Arbetsgivaransvar »

    Det ansvar som en arbetsgivare har för person- och sakskada som hans arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. Arbetsgivaransvaret brukar motiveras av arbetsgivarens större möjlighet att försäkra sig mot dessa skador.

  • Arbetsgivare »

    Motparten till arbetstagaren i ett anställningsavtal. Arbetstagaren är alltid en fysisk person, men arbetsgivaren kan även vara en juridisk person.

  • Arbetsgivarorganisation »

    Sammanslutning av arbetsgivare som enligt sina stadgar ska tillvarata medlemmarnas intressen i förhållanden till arbetstagarna.

  • Arbetsgivarverket »

    Förvaltningsmyndighet för statliga arbetsgivarfrågor.

  • Arbetsinställelse »

    Stridsåtgärd mellan arbetsmarknadsparter som inte inbördes är bundna av kollektivavtal. De vanligaste formerna av arbetsinställelse är strejk från arbetstagarsidan samt lockout från arbetsgivarsidan.

  • Arbetsmiljö »

    Allt det som påverkar arbetstagare fysiskt, psykiskt och socialt på en arbetsplats. Någon exakt rättslig definition på begreppet arbetsmiljö finns dock inte.

  • Arbetsmiljöbrott »

    Vissa brott som har begåtts så att de är arbetsmiljöbrott enligt Brottsbalken, BrB. Om brott som vållande till annans död, vållande till kroppskada eller sjukdom samt framkallande av fara för annan begås genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som åligger denne enligt arbetsmiljölagen så anses det vara ett arbetsmiljöbrott. Straff måste utkrävas av en fysisk person, den som representerat arbetsgivaren i den aktuella situationen.

  • Arbetsmiljöverket »

    Myndighet med huvuduppgift att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftning följs.

  • Arbetsrätt »

    De rättsregler som behandlar relationerna mellan arbetstagare och arbetsgivare samt arbetsförhållandet i övrigt.

  • Arbetstagare »

    I princip alla fysiska personer som är arbetare och tjänstemän i privat och offentlig tjänst. Det finns ingen definition av arbetstagare i lagstifningen, utan det får bedömas utifrån omständigheterna i det individuella fallet.

  • Arbetstagarorganisation »

    Sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar ska tillvarata arbetstagarnas intressen i förhållande till arbetsgivaren.

  • Arbetstid »

    Faktiskt arbetad tid och tid då arbetstagaren skulle ha arbetat men har varit ledig. Enligt arbetstidslagen får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 40 timmar i veckan. Arbetstagare ska även ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod.

  • Arbetstillstånd »

    Tillstånd att arbeta i Sverige för utlänning.

  • Arbetstvist »

    Varje tvist som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vissa prövas av Arbetsdomstolen, andra av tingsrätten.

  • Arrendator »

    Den som innehar jord m.m. under viss tid mot betalning.

  • Arrende »

    Nyttjanderättsupplåtelse av jord mot vederlag. Arrende kan vara jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhetsarrende. Avtalet ska upprättas skriftligt och innehålla  samtliga avtalsvillkor.

  • Arrendenämnd »

    Nämnd som medlar i arrendetvister och prövar vissa arrendetvister som första instans. En arrendenämnd räknas som en förvaltningsmyndighet och prövas därför även frågor som faller utanför en allmän domstols kompetensområde.

  • Arv »

    En av de två successionsformerna enligt svensk rätt. När succession från en avliden inte är grundat på ett giltigt testamente så föreligger arv.

  • Arvinge »

    Den som har rätt till arv. För släktingar går gränsen vid kusiner, som inte är arvsberättigade. Släktingar är indelade i tre arvsklasser och den ordning i vilken man ärver kallas för arvsordning. I första arvsklassen omfattas den avlidnes barn och barnbarn om barnen är avlidna. Finns det någon arvinge i en högre arvsklass är övriga arvsklasser uteslutna. Arvingar är också efterlevande make, registrerad partner samt Allmänna arvsfonden.

  • Arvlåtare »

    En avliden som efterlämnar kvarlåtenskap.

  • Arvsavsägelse »

    En avsägelse av rätt till framtida arv, vilket kan ske genom godkännande av testamente eller skriftligen hos arvlåtaren. Särskilda regler gäller för bröstarvingar och en underårig kan aldrig med giltig verkan avsäga sig sitt arv.

  • Arvsavtal »

    Avtal om redan förfallet arv och avtal om framtida arv. Avtal om framtida arv är ogiltiga enligt svensk rätt. Avtal om hur en arvinge disponerar över sitt arv, vilket är en tillgång, efter det att arvlåtaren har avlidit är dock giltiga.

  • Arvskifte »

    Ett privat avtal mellan arvingar och universella testamentstagare om fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap.

  • Arvsklass »

    Kategorisering av arvsberättigade med parantelindelning som grund. Första klassen består av arvlåtarens avkomlingar (eller deras barn om avkomlingarna är avlidna). Andra klassen består av föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. Tredje arvsklassen består av farföräldrar, morföräldrar och deras barn (fastrar, farbröder, mostrar och morbröder). Efter dessa tillfaller arvet istället Allmänna arvsfonden.

  • Arvslott »

    Den lott som en arvinge får enligt arvsordningen.

  • Arvsordning »

    Den ordning i vilken arvingarna äger rätt till den dödes kvarlåtenskap.

  • Arvsrätt »

    Den rätt att taga arv som följer av arvsordningen.

  • Ascendent »

    Släkting i uppåtstigande led.

  • Assessor »

    Färdigutbildad domare som ännu inte har ordinarie tjänst.

  • Assocciationsrätt »

    Reglerna om associationer, exempelvis aktiebolagslagen.

  • Association »

    En association är en förening av människor som bedriver verksamhet tillsammans. Exempel på associationer är stiftelser, aktiebolag och ideella föreningar.

  • Asyl »

    Fristad, uttryck för en flyktings möjlighet att här i landet få skydd mot förföljelse.

  • Asylrätt »

    En politisk flyktings rätt till fristad inom ett främmande lands territorium.

  • Attest »

    Skriftligt intyg, bevis.

  • Attestera »

    Intyga riktigheten av, godkänna.

  • Au pair »

    Bostad och mat mot ersättning i arbete.

  • Auktorisera »

    Bemyndiga, befullmäktiga, stadfästa.

  • Auktoriserad revisor »

    Revisor som har viss angiven utbildning, praktik och högre revisorsexamen.

  • Autonomi »

    Självstyre, självbestämmande.

  • Avgiftsföreläggande »

    Föreläggande till den som har överträtt en sanktionsbelagd föreskrift att godkänna avgiften. Detta ska ske omedelbart eller inom en viss tid.

  • Avgäld »

    Periodvis återkommande avgift som nyttjanderättshavare betalar till jordägare.

  • Avgörande »

    Domstolens slutliga ställningstagande till själva saken i ett mål.

  • Avkomling »

    Barn och barnbarn. Ett centralt begrepp inom arvsrätten.

  • Avkriminalisera »

    Straffbar handling blir straffri genom lag eller praxis.

  • Avkunna »

    Att meddela en dom eller ett beslut muntligt i samband med en förhandling.

  • Avkunna dom »

    Meddela dom muntligen genom uppläsning.

  • Avlämnande »

    När en vara ska anses avlämnad och vissa skyldigheter övergår från säljaren till köparen.

  • Avsiktsurkund »

    Handling som upprättats för att tjäna som bevis.

  • Avskrivning »

    Ett mål skrivs av när saken förfallit, t.ex. om överklagandet återkallas eller om en myndighet har omprövat sitt beslut till den klagandes fördel.

  • Avskrivning »

    Slutligt beslut från rätten att skilja målet ifrån sig utan sakprövning, exempelvis för att talan har återkallats.

  • Avstyckning »

    Nybildning av fastighet genom uppdelning av denna i två eller fler områden.

  • Avtal »

    Rättshandling varigenom rättigheter och skyldigheter uppkommer mellan parterna. Kallas även för kontrakt och överenskommelse. Ingås genom utbyte av anbud och accept.

  • Avtalsfrihet »

    Rätt för var och en som har rättslig handlingsförmåga att ingå avtal med vem som helst och i princip på vilka grunder som helst, samt rätten att avstå från att ingå avtal. En grundprincip inom civilrätten.

  • Avtalsprincipen »

    När en förvärvare erhåller skydd mot överlåtarens borgenärer redan genom avtalet och inget ytterligare moment krävs.

  • Avtalsservitut »

    Servitut som tillkommit genom skriftligt avtal mellan den härskande fastigheten och den tjänande fastigheten och som har antecknats i fastighetsregistret.

  • Avtalsstatut »

    Den rättsordning som, enligt den internationella privaträtten, ska bedöma ett avtals verkningar mellan parterna.

  • Avtalstolkning »

    Tolkning av ett avtals innebörd. I regel ska tolkningen utgå från parternas vilja när avtalets slöts. För att tolka avtalet kan en rad tolkningsdata användas - där den mest uppenbara är avtalets ordalydelse.

  • Avtalsvite »

    Penningsumma som ska betalas av avtalspart som inte följer en i kontraktet vitesreglerad handling eller underlåtenhet.

  • Avtäkt »

    Rätt att frånta tjuvfiskare och tjuvjägare deras fångst och redskap m.m. Denna rätt har ägare av marken eller vattnet, jakträttsinnehavare m.fl. En förutsättning är att denne tar tjuvjägaren/tjuvfiskaren på bar gärning.

  • Avvecklingsackord »

    Ackord som innebär att fodringsägarna går med på att gäldenären avvecklar sin rörelse utan konkurs, att skulderna betalas enligt förmånsrättslagens turordning och att fodringsägarna då får den utdelning de blir berättigade till.

  • Avvisning »

    Beslut som innebär att en utlänsk person avlägsnas från landet.

  • Avvisning – processuellt »

    Slutligt beslut av rätten att skilja målet ifrån sig utan sakprövning, exempelvis för att det föreligger rättegångshinder.

  • Tillbaka till topp

    B

  • B-aktie »

    Aktie med sämre rätt, i regel handlar det om sämre röstvärde och rätt till vinstutdelning än en A-aktie.

  • BNP »

    Bruttonationalprodukt, värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

  • BO »

    Barnombudsmannen.

  • BRÅ »

    Brottsförebyggande rådet.

  • Bagatellmål »

    Mål om ansvar för brott som inte har strängare straff än böter föreskrivet.

  • Bakarv »

    Arv som tillfaller någon i tidigare led.

  • Balansräkning »

    Del av den årsredovisning eller det årsbokslut som bokföringsskyldiga ska lämna enligt bokföringslagen. Balansräkningen visar företagets tillgångar i sammandrag, skulder (och avsättningar) och eget kapital på balansdagen.

  • Balk »

    Huvudavdelning i Sveriges rikes lag.

  • Bankaktiebolag »

    Aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse.

  • Bankgaranti »

    Form av borgen med banken som borgensman, eller garantiavtal med banken som garant.

  • Banksekretess »

    Enskildas förhållanden till bank får inte obehörigen röjas, då en kund ska kunna förlita sig på att personliga eller ekonomiska förhållanden inte avslöjas. Sekretessen kan dock brytas av statens intresse att erhålla uppgifter.

  • Bar gärning »

    Pågående, färsk gärning. En enskild person har rätt att gripa en gärningsman på bar gärning.

  • Barnets bästa »

    Det som utifrån barnets egna önskemål, vetskap och beprövad erfarenhet samt de hänsyn som måste tas i den specifika beslutssituationen bedöms vara det bästa för barnet. En grundbult inom barnrätten och vid frågor om vårdnad, boende och dylikt.

  • Barnkonventionen »

    FN:s konvention om barnets rättigheter. Konventionen gäller i förhållande till Sverige sedan den 2 september 1990. Dn bygger på principen om icke-diskriminering, principen om barnets bästa, barnets rätt till liv och utveckling och barnets rätt att komma till tals.

  • Barnombudsmannen »

    BO, av regeringen utsedd ombudsman med uppgift att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen.

  • Barnpornografibrott »

    Brott som består i att skilda barn i pornografisk bild.

  • Basbeloppsregeln »

    Regel som ger efterlevande make rätt att ur kvarlåtenskapen erhålla egendom som tillsammans med de egna tillgångarna motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet.

  • Battle of forms »

    Kolliderande standardavtal. När båda avtalsparterna har standardavtal som de anser ska gälla dem emellan.

  • Bedrägeri »

    Att genom vilseledande förmå någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon som i vars ställe denne är. Vilseledandet föranleder således en förmögenhetsöverföring, vilket kan vara genom både underlåtenhet och handling.

  • Bedrägligt beteende »

    Bedrägeribrott av lindrigare slag, när ett bedrägeri bedöms som ringa. Även när en person nyttjar något utan attgöra rätt för sig, exempelvis äter utan att betala för sig.

  • Befintligt skick »

    Förbehåll att en vara säljs i det skick den är. Även om en säljare gör ett sådant förbehåll betyder det inte alltid befrielse från ansvar för fel, då sådant ska bestämmas utifrån köplagens bestämmelser.

  • Befogenhet »

    De särskilda instruktioner som en fullmaktshavare har fått av fullmaktsgivaren och som inte framgår direkt av fullmakten. Befogenhet inskränker fullmaktshavarens behörighet. Om fullmaktshavaren går utöver sin befogenhet kan binda fullmaktsgivaren ändå bli bunden, men då kan även fullmaktshavaren bli ersättningsskyldig gentemot fullmaktsgivaren.

  • Begränsad rättshandlingsförmåga »

    Begränsad rättshandlingsförmåga innebär att någon har en genom lag begränsad rättslig handlingsförmåga, d.v.s. har nedsatt möjlighet att ingå avtal, ge bort egendom och stå till svars inför domstol. Med andra ord är begränsad rättshandlingsförmåga en begränsad förmåga att själv handha sina rättsliga angelägenheter. I Sverige kan en fysisk eller juridisk person ha begränsad rättshandlingsförmåga i några olika fall.

  • Behandling av personuppgifter »

    Varje åtgärd eller serie av åtgärder, vare sig det sker på automatisk väg eller inte avseende någons personuppgifter.

  • Behörighet »

    Det fullmaktshavaren får göra enligt fullmakten med bindande verkan för fullmaktsgivaren.

  • Belastningsregister »

    Rikspolisstyrelsens register som bland annat innehåller information om vilka som fått påföljd för ett brott - genom dom, beslut, strafföreläggande eller ordningsbot.

  • Beneficium »

    Välgärning, förmån, fördel. Den egendom som inte får utmätas eller tas i anspråk vid konkurs, med hänsyn till gäldenärens behov.

  • Benefik rättshandling »

    är en juridisk term som innebär att någon utan krav på motprestation lovar eller fullgör något av värde för någon annan. Motsatsen är onerös rättshandling som kräver en motprestation

  • Benådning »

    Nåd för en person som har blivit dömd genom dom som har vunnit laga kraft.

  • Beredningsbeslut »

    Beslut som meddelas under en myndighets handläggning av ett ärende, exempelvis i en jävsfråga.

  • Beredningsjurist »

    Juridiskt utbildad tjänsteman som biträder rätten med att förbereda målen och med att skriva förslag till avgöranden. Tjänstgör också som protokollförare.

  • Bernkonventionen »

    Internationell konvention till skydd av litterära och konstnärliga verk.

  • Besittningsskydd »

    En rättighet för hyresgäst att som huvudregel få sitt hyresavtal förlängt när hyresvärden har sagt upp avtalet.

  • Beskickning »

    Ett lands diplomatiska representation hos ett annat land. Chefen för en beskickning kan vara ambassadör, då kallas beskickningen för ambassad.

  • Beslag »

    Föremål omhändertas av myndighet i bevissäkrande syfte eller för att säkerställa exekution. Beslag är ett tvångsmedel i brottmål och får användas oavsett om det finns en brottsmisstanke mot en viss person eller inte.

  • Beslut »

    Domstolar avkunnar domar och fattar beslut. Allt som inte är att klassa som en dom är ett beslut. Beslut rör allt utom själva frågan målet gäller, exempelvis huruvida en domare är förhindra att delta i avgörandet av frågan på grund av jäv.

  • Bestrida »

    Ha invändning mot.

  • Bestridande »

    Part hävdar att det som yrkas av motparten är oriktigt och att käromålet därför ska ogillas.

  • Besvär »

    Ett ålderdomligt ord för överklagande av en dom eller ett beslut. Tiden för ett överklagande varierar men anges i anslutning till beslutet eller domen.

  • Besvär över domvilla »

    Överklagande av en dom på grund av grovt rättegångsfel.

  • Betalningsföreläggande »

    Summarisk process som syftar till att fodringsägaren ska få den peningfodran som är förfallen till betalning. Ansökan görs skiftligen hos Kronofogdemyndigheten.

  • Betalningsinstrument »

    De medel som betalaren använder för att genomföra transaktionen.

  • Betalningsmedel »

    Medel varmed betalaren fullgör sin prestation, vanligen i någon valuta.

  • Betalningsväsende »

    Ett samhälles samlade infrastruktur för att utföra betalningar.

  • Beteendefall »

    Vård enligt LVU för en ung person som på grund av sitt beteende löper en påtaglig risk att skada sin hälsa eller utveckling.

  • Betänketid »

    Tid som i vissa fall ska föregå äktenskapsskillnad, bland annat om  någon av makarna varaktigt sammanbor med eget barn under 16 år eller om en av makarna begär betänketid.

  • Bevis »

    Omständighet som tar sikte på att utreda fakta i ett mål. Parterna förebringar bevisning för att domstolen skall få ett underlag av fakta vid bedömningen.

  • Bevisbörda »

    Den som måste bevisa att ett påstående är riktigt har bevisbördan för påståendet.

  • Bevismaterial »

    All bevisning som förebragts och upptagits i ett mål är det material som rätten har att bearbeta viss sin bevisvärdering. Principen om det bästa bevismaterialet; är en processuell princip, varmed menas att man vid val mellan olika bevismedel skall välja den "bästa". Exempelvis skall ett vittne förhöras vid en rättegång, istället för att han avger en skriftlig vittnes berättelse.

  • Bevismedel »

    Arten av bevisning. har att göra med hur, genom vem eller vad, bevisningen presenteras (förebringas). Vittnen är ett bevismedel, skriftliga bevis ett annat.

  • Bevistema »

    Vad som skall bevisas (styrkas) med ett visst bevismedel. Ett kontrakt (skriftligt bevis = bevismedel) skall exempelvis styrka att avtal slutits med visst innehåll. Bevistemat är då just detta att avtal slutits med innehållet X. Bevistemat är alltid ett påstående om ett sakförhållande.

  • Bevisuppgift »

    Uppgift om vilken bevisning (bevismedel och bevistema) part vill åberopa i ett mål. Sådan uppgift skall parterna lämna under förberedelsen, ibland redan i stämningsansökan.

  • Bevisvärde »

    Det värde, den betydelse, rätten anser ett visst bevis har i ett mål.

  • Bevisvärdering »

    Den verksamhet varvid rätten fastställer vilket värde de enskilda bevisen i ett mål skall ha och även vilket värde de olika bevisen skall ha i ett förhållande till varandra. Fri bevisvärdering; rätten har frihet att bestämma vilket värde som skall tillkomma bevisningen, utan att vara bundna av regler härom.

  • Bifall »

    Att ett yrkande bifalles av domstolen innebär att den som framställt yrkandet får domstolen att förordna (döma) i enlighet med yrkandet. Om käranden får bifall till sin talan förpliktar domstolen svaranden att till käranden utge yrkat belopp i ett kravmål.

  • Bistånd »

    Avser insatser i olika former enligt socialtjänstlagen, vanligen i form av ekonomisk hjälp men även t.ex. i form av vård på behandlingshem eller tillgång till kontaktperson.

  • Blockad »

    En stridsåtgärd i konflikt mellan arbetsmarknadsparter under kollektivavtalslöst tillstånd.

  • Blodsundersökning »

    Undersökning som domstol kan förordna om i mål om fastställande av faderskap eller att viss man inte är barnets far.

  • Bodelning »

    Genom bodelning fördelas makars, och ibland sambos, egendom om de beslutar att gå skilda vägar.

  • Bojkott »

    Stridsåtgärd vid konflikt mellan arbetsmarknadsparter.

  • Bokföring »

    Ett företags externredovisning av affärshändelser.

  • Bokföringsskyldighet »

    Skyldighet att ha löpande bokföring, upprätta bokslut och arkivera räkenskapsmaterial. Varje näringsidkare är bokföringsskyldig.

  • Bolagsordning »

    Handling med uppgifter om bolagets firma, den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte, föremålet för bolagets verksamhet, aktiekapitalet, antalet aktier m.m.

  • Bolagsverket »

    Avgiftsfinansierad statlig myndighet som huvudsakligen hanterar registreringar av nya företag och registerändringar för befintliga företag, tar emot årsredovisningar och registerar företagsinteckningar.

  • Bona fides »

    God tro, efter bästa förstånd och samvete, på tro och heder.

  • Bonitas »

    Godhet.

  • Bonus pater familias »

    Den gode familjefadern. Att vara som en bonus pater familias är att handla med den omsorg som situationen kräver, då kan man inte anses som vårdslös och dylikt.

  • Borgen »

    Åtagande att fullgöra annans förpliktelse om denne inte själv gör det.

  • Borgensman »

    Den som har gått i borgen för annan.

  • Borgenär »

    Den som i ett fordringsförhållande är den berättigade. Den som i ett kravmål framställer krav. Borgenären är i ett kravmål kärande.

  • Borgenär »

    Fodringsägare, den som har ett anspråk på gäldenären.

  • Borgenärssammanträde »

    Sammanträde där borgenärerna ska bestämma om en företagsrekonstruktion ska fortsätta.

  • Borgenärsskyddsregler »

    Regler som anger att det alltid ska finnas en viss marginal mellan ett aktiebolags tillgångar och skulder.

  • Bostadsarrende »

    Jord upplåtes på arrende för annat ändamål än jordbruk.

  • Bostadsrätt »

    Medlems andel i en ekonomisk förening, vilket är knutet till nyttjandet av en specifik lägenhet.

  • Bostadsrättsförening »

    Ekonomisk förening som har till ändamål att upplåta lägenheter med bostadsrätt i föreningens hus.

  • Bouppteckning – avliden »

    Den uppteckning av den avlidnes tillgångar och skulder som görs genom bouppteckningsförrättaren.

  • Bouppteckning – konkurs »

    En förteckning över gäldenärens samtliga tillgångar och skulder.

  • Bouppteckningsed »

    Intyg av gäldenären under ed att de tillgångar och skulder som denne har uppgivit är riktiga.

  • Bouppteckningsförrättare »

    Två kunniga och trovärdiga gode män med uppgift att uppteckna och värdera den avlidnes egendom.

  • Boupptäckningsförrättning »

    Boupptäckning efter avliden.

  • Boupptäckningsprotokoll »

    Protokoll som tingsrätten fortlöpande ska föra över ärenden om bland annat bouppteckning och dödsboanmälan.

  • Boutredning »

    Utredning som ska göras när en person har avlidit. Genom boutredningen får man reda på den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsfallet. Dessa sammanställs sedan genom en särskild förrättning i en bouppteckning.

  • Boutredningsman »

    Fysisk eller juridisk person som utreder ett dödsbo och har hand om hela förvaltningen av kvarlåtenskapen. Boutredningsman utses av rätten.

  • Brevdelgivning »

    Handlingen överförs till mottagaren med vanligt brev.

  • Brist »

    Kvantiteten av en vara är inte så stor som köparen har rätt att fodra.

  • Brott »

    Gärning som kan ge straff och som begås uppsåtligen om ingenting annat är föreskrivet.

  • Brott av krigsmän »

    Brott mot staten av krigsmän under krigstid, exempelvis lydnadsbrott och samöre med fienden.

  • Brott mot allmän ordning »

    Brott som innebär ett hot mot ordningen och säkerheten i samhället eller som på annat sätt är kränkande för medborgarna.

  • Brott mot allmän verksamhet »

    Brott som innebär ingripande mot tjänsteutövning och liknande.

  • Brott mot allmänheten »

    Brott som riktar sig mot vem som helst, en obestämd krets.

  • Brott mot borgenärer »

    Brott av gäledenär mot borgenär.

  • Brott mot enskild »

    Brott som innebär att en enskild person kränks.

  • Brott mot familj »

    Brott mot person genom gärningar som tvegifte, egenmäktighet med barn m.fl.

  • Brott mot frihet och frid »

    Brott mot person genom gärningar som människorov, människohandel, grov fridskränkning m.fl.

  • Brott mot liv och hälsa »

    Brott mot person genom gärningar som mord, misshandel m.fl.

  • Brott mot medborgerlighet frihet »

    Att genom olaga våld eller hot påverka den allmänna åsiktsbildningen så att yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten sätts i fara.

  • Brott mot mänskligheten »

    Medvetna kränkningar mot civilbefolkningen, såsom mord, utrotning, tortyr, våldtäkt, förslavning etc som är omfattande och systematiskt utförda.

  • Brott mot person »

    Till exempel mord, misshandel, ofredande och sexualbrott.

  • Brott mot rikets säkerhet »

    Brott mot rikes yttre säkerhet, ofta med utlänskt bistånd, såsom högförräderi, krigsanstiftan och spioneri.

  • Brott mot staten »

    Brott som kränker ett statligt intresse.

  • Brottmål »

    Ett mål där en person ställs till ansvar för ett brott.

  • Brottsbalken »

    Brottsbalken (BrB) innehåller den viktigaste straffrättsliga lagstiftningen, t.ex. våldsbrott, förmögenhetsbrott och sexualbrott. Utöver brottsbalken finns flera andra strafflagar, som till exempel narkotikastrafflagen och miljöbalken.

  • Brottsbeskrivning »

    Den beskrivning av en brottslig handling som finns i ett lagrum.

  • Brottsförebyggande rådet »

    BRÅ, statlig myndighet med uppgift att följa och analysera brottsutvecklingen, stödja det kriminalpolitiska utvecklingsarbetet m.m.

  • Brottskatalogen »

    Brottsbeskrivningarna i brottsbalken.

  • Brottskonkurrens »

    Någon ska dömas för flera brott till gemensam påföljd.

  • Brottsmisstanke »

    Åklagaren fattar beslut i varje enskild misstanke om brott. Det genomsnittliga antalet brottsmisstankar per misstänkt person är 2,1 st.

  • Brottsofferavgift »

    Avgift som gärningsmannen i domen åläggs att betala om fängelse ingår i straffskalan för brottet (eller för något av de begångna brotten.

  • Brottsofferfonden »

    Fond vars medel får användas för verksamhet som gagnar brottsoffer. Fondens medel kommer från brottsofferavgifter.

  • Brottsoffermyndigheten »

    Myndighet med uppgift att främja brottsoffers rättigheter, behov och intressen.

  • Brottspåföljd »

    Straff och andra påföljder för brott.

  • Brottsrubricering »

    Straffrättsligt namn på viss gärning, exempelvis mord, rån etc.

  • Bruksrätt »

    En gemensam benämning för nyttjanderätt och servitut.

  • Bruttopris »

    Priset på en vara eller tjänst före avdrag för rabatter.

  • Bryssel II-förordningen »

    Rådets förordning (EG) nr 2001/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) 1347/2000. Den nya Bryssel II-förordningen började tillämpas den 1 mars 2005 och den gäller alla nya avgöranden om föräldraansvar, oberoende av om det finns anknytningar till ett äkenskapsmål.

  • Brytande av post- eller telehemlighet »

    Att olovligen bereda sig tilgång till ett meddelande som är under post- eller telebefodran.

  • Bröstarvinge »

    Avkomling till arvlåtaren, dennes närmaste arvinge. Barn och barnbarn till den avlidne. Dessa har rätt att ärva före alla andra arvingar.

  • Bud »

    Den som osjälvständigt och utan ändringar eller tillägg överbringar meddelande från en person till en annan.

  • Buddelgivning »

    Handlingen och ett delgivningskvitto överlämnas till mottagaren av ett bud.

  • Bulvan »

    En person, bulvanen, handlar i eget namn för en huvudmans räkning. Huvudmannen vill av olika anledningar inte synas i transaktionen.

  • Bulvanförhållande »

    Någon (bulvanen) framstår utåt som ägare av viss egendom eller innehavare av viss rättighet, men denne innehar egendomen eller rättigheten huvudsakligen för annans (huvudmannens) räkning.

  • Butikstillgrepp »

    Stöld eller snatteri ur butik.

  • Bygglov »

    Kommunen fattar beslut om att bevilja eller avslå ansökningar om bygglov. Bygglov är i regel ett måste för att göra större förändringar på en fastighet.

  • Byggnadsnämnd »

    Nämnd som fullgör en kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och som har det närmmaste inseendet över byggnadsverksamheten i kommunen.

  • Byråjäv »

    Jäv som gäller för den revisor som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget med grundbokföringen. Byråjäv föreligger också när en advokat företräder en part i ett mål och en kollega på samma advokatbyrå företräder ett annat intresse i samma mål. Huvudregeln är då att den andre revisorn/advokaten är skyldig att tacka nej till uppdraget.

  • Byte »

    Ömsesidig överlåtelse mellan parter av annan egendom än pengar.

  • Börs »

    Ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt lagen om värdepappersmarknaden att driva en eller flera reglerade marknader.

  • Böter »

    Böter är det mildaste straffet och betalas i pengar. Det finns tre former av böter: dagsböter, penningböter och normerade böter. Påföljd som innebär att gärningsmannen ska betala pengar till staten. Böter bestäms i pengar, till exempel penningböter 800 kr, eller som dagsböter. Vid dagsböter anges två tal, till exempel 40 dagsböter à 50 kr (det vill säga 2 000 kr). Det första talet visar hur allvarligt domstolen bedömt brottet och det senare talet bestäms beroende på den tilltalades ekonomi. Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund och används mycket sällan. Ordningsbot är en typ av penningbot som får utfärdas av polis eller tulltjänsteman i enklare fall, t.ex. vid trafikbrott.

  • Bötesförvandling »

    Obetalade böter förvandlas till fängelse på talan av åklagare. Fängelsestraffet blir då mellan 14 dagar och 3 månader långt. En förusättning är att den bötfällde har underlåtit att betala böterna av tredska eller att förvandlingen är påkallad från allmän synpunkt.

  • Tillbaka till topp

    C

  • CE-märket »

    EU:s garantimärke för att den märkta produkten är testad och säker.

  • CISG »

    Convention on Contracts for the International Sale of goods. Konventionen kallas ofta för den internationella köplagen och gäller i sina köprättsliga delar som lag i Sverige för internationella köp.

  • Cassis-de-Dijon-principen »

    En vara som lagligen tillverkas och säljs inom ett medlemsland är automatiskt tillåten även i övriga EU-länder. Undantag får göras om det är nödvändigt för att skydda människor och djurs hälsa, miljön och vissa andra skyddsvärda intressen. Landet i fråga måste kunna visa att det inte är i fråga om ett förtäckt handelshinder.

  • Ceteris paribus »

    Under övrigt oförändrade förhållanden.

  • Chefsrådman »

    Ordinarie domare som är chef för avdelningen vid tingsrätt eller länsrätt.

  • Cirkapris »

    Rekommenderat riktpris till återförsäljare.

  • Citaträtt »

    Rätt att citera ur offentliggjort verk i överrenstämmelse med god sed och endast i den omfattning som betingas av ändamålet. Källan måste alltid anges när citaträtten utnyttjas.

  • Civil dolus »

    Uppsåt med civilrättslig följder.

  • Civilprocess »

    Civilprocess kallas även för tvistemål, och är när två fysiska eller juridiska personer är oense om något. Motsatsen till civilprocess är straffprocess, då är en person åtalad för att ha begått ett brott.

  • Civilrätt »

    De regler som gäller privatpersoners och/eller företags inbördes förhållanden. Skadeståndsrätt, arvsrätt och fastighetsrätt är exempel på civilrätt.

  • Civilstånd »

    Fmailjerättslig ställning. En person kan vara gift, ogift, änkling/änka eller frånskild.

  • Civilt köp »

    Köp som ingåtts mellan privatpersoner eller där näringsdikare har köpt som privatperson.

  • Civilt svek »

    Svek som inte är en brottslig handling men som ändå har civilrättsliga verkningar.

  • Civiläktenskap »

    Äktenskap genom borglig vigsel.

  • Clausula rebus sic stantibus »

    Förbehåll som avser förhållandens oföränderlighet. Det kan exempelvis handla om traktat som är bindande bara om förhållandena blir oförändrade.

  • Code civil »

    Även kallat Code Napoléon, promulgerades år 1804. En kodifikation av den gamla franska civilrätten, många huvuddrag av Code Civil finns fortfarande i gällande fransk rätt. Code Civil fungerade även som en förebild för många andra internationella författningar.

  • Condictio indebeti »

    Rätt att återkräva belopp som erlagts av misstag i tron att betalningsskyldighet förelåg.

  • Copyright »

    Den engelska termen för upphovsrätt.

  • Corpus Iuris Civilis »

    Smlingsbeteckning för den justinianska lagstiftningen. Lagverket fick sin beteckning på 1580-talet. Det består av fyra delar. Den mest centrala delen, Digesterna, tillkom år 533 och innehåller en samling av klassiska rättsvetenskapliga texter som i 50 böcker har systematiserats efter rättsområde och rättsinstitut.

  • Courtage »

    Mäklararvode vid värdepappershandel.

  • Culpa »

    Culpa (latin) betyder vårdslöshet eller oaktsamhet. Den som orsakar en skada genom att vara oaktsam eller vårdslös ska enligt skadeståndslagen ersätta skadan

  • Culparegeln »

    Huvudregel för skadeståndsansvar, vilket innebär att oaktsamhet (culpa) i regel är tillräckligt för att skadevållaren ska bli ansvarig.

  • Tillbaka till topp

    D

  • Dagsböter »

    Bötesstraff där böternas antal bestäms efter hur grovt brottet är. Storleken på varje dagsbot fastställs med hänsyn till den dömda personens ekonomiska förhållanden. Antalet dagsböter kan vara minst 30 och högst 150 (som gemensamt straff för flera brott: högst 200 st). Minsta totala bötesbelopp är 750 kr.

  • Databrott »

    En form av bedrägeri som kan bestå i att olovligen ändra ett program och därmed påverka resultatet av en automatisk informationsbehandling så att det innebär en vinning för gärningsmannen och skada för någon annan.

  • Datainspektionen »

    Central förvaltningsmyndighet med uppgift att skydda människors privatliv i IT-samhället.

  • Dataintrång »

    Brott som begås genom att gärningsmannen olovligen bereder sig tillgång till upptagning för automatisk databehandling.

  • Datapantbrev »

    Pantbrev som utfärdas när registrering sker av en inteckning i pantbrevsregistret.

  • Datarätt »

    De delar av juridiken som behandlar informationsteknikens användning, produkter och tjänster.

  • De facto-erkännande »

    Erkännande som lämnas tills vidare och eventuellt återkallas senare. Folkrättsligt  begrepp.

  • De lege ferenda »

    Om den lag som bör göras. Ett lege ferenada uttalande är en önskan om hur framtida rättsregler bör vara i ett visst avseende.

  • De lege lata »

    Om den givna lagen. Ett uttalande de lege lata handlar om gällande rätt.

  • Debet »

    Skuld, minussida, vänstra sidan av bokföringskontot. Uttrycket "debet och kredit" betyder inkomster och utgifter (tillgångar och skulder).

  • Debitera »

    Belasta eller påföra någons konto, ta betalt.

  • Delat ansvar »

    Varje gäldenär ansvarar endast för del av skulden.

  • Deldom »

    En del av ett mål kan genom deldom avgöras för sig. Exempelvis har A och B yrkat 20.000 kr för leverans av X och 30.000 kr för leverans av Y. Om yrkandet på 20.000 kr skulle medges av B kan domstolen genom deldom avgöra denna del av målet och fortsätta handläggningen av det tvistiga kravet om 30.000 kr. Det är alltså fråga om en vertikal uppdelning av ett mål.

  • Delgivning »

    När en person ska få del av handling. Handlingen kan exempelvis skickas eller lämnas till personen. Mottagaren ska i regel bekräfta delgivningen.

  • Delikt »

    Gärning som medför straffansvar, dvs brott.

  • Delårsrapport »

    Sammanställning av ett företags löpande bokföring för en del av det pågående räkenskapsåret.

  • Demonstrationsrätt »

    Rätt att framföra åsikter på allmän plats.

  • Denuntiation »

    Underrättelse, vilket ibland är en nödvändighet för avsedd rättsverkan. Denuntiation förknippas främst med överlåtelse av enkla skuldebrev. För att förvärvaren av skuldebrevet ska vara skyddad mot överlåtarens borgenärer krävs att gäldenären blir underrättad om överlåtelsen.

  • Deponera »

    Lämna i förvar.

  • Depositionsbevis »

    Kvitto på att något har deponerats hos någon.

  • Derivativa fång »

    Förvärvaren härleder sin rätt till egendomen från den förre ägaren. Hit hör familjerättsliga fång såsom arv, testamente, och bodelning samt förmögenhetsrättsliga fång som köp, byte och gåva.

  • Derogation »

    En domstol som normalt är behörig att uppta en tvist blir obehörig därför att tvisten enligt avtal ska avgöras vid en annan domstol - det föreligger således ett rättegångshinder.

  • Descendent »

    Avkomling i rakt nedstigande led.

  • Design »

    Unikt mönster på en produkt eller en förpackning.

  • Desinatär »

    Den som erhåller stöd från stiftelse eller som på annat sätt gynnas genom en benefik rättshandling.

  • Det allmänna »

    Stat, kommun och landsting.

  • Detaljhandling »

    Försäljning från näringsidkare direkt till konsumenter.

  • Detaljplan »

    Plan som inom ett visst område reglerar rättigheter och skyldigheter mellan markägare och samhälle samt mellan markägare.

  • Detentionsrätt »

    Rätt att innehålla sin egen prestation tills motparten presterar.

  • Devolutionsprincipen »

    Högre åklagare får överta åtal som väckts av underställd lägre åklagare. Däremot får inte en högre åklagare bestämma hur en lägre åklagare ska besluta i ett ärende.

  • Devolutiva rättsmedel »

    Rättsmedel för att få målet prövat av högre domstol.

  • Diplomatisk immunitet »

    Skydd som den diplomatiska kåren har i främmande länder mot ingripanden från myndigheter.

  • Diplomatiskt skydd »

    Skydd som en stat kan ge sina medborgare i ett främmande land.

  • Direkt diskriminering »

    Någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

  • Direkt effekt »

    En unionsrättslig (EU-rättslig) regel är omedelbart tillämplig för enskilda fysiska och juridiska personer i EU:s medlemsländer. Den måste alltså inte bli införlivad i nationell rätt först. En förutsättning är dock att regeln är så klar, precis och ovillkorlig att den kan tillämpas direkt av den nationella domstolen.

  • Direkt uppsåt »

    Gärningsmannens handling medför den eftersträvade effekten. I regel ges de strängaste straffen om gärningen begås med direkt uppsåt.

  • Direkta skatter »

    Skatter som är avsedda att bäras av dem som betalar in skatterna.

  • Direktförsäljning »

    Försäljning som sker från näringsidkare till konsumenter på ett sådant sätt att distans- och hemförsäljningslagen kan bli tillämplig, exempelvis försäljning vid hembesök.

  • Direktiv »

    Rättsakt som är bindande för varje medlemsskap i EU, som det är riktat till, i fråga om det resultat som ska uppnås. Medel och tillvägagångssätt får varje medlemsstat välja inom ramen för sin nationella rätt.

  • Direktkrav »

    Köparen riktar anspråk mot en näringsidkare i ett tidigare säljled på grund av felaktig vara. En rätt för konsumenter som finns i vissa undantagsfall, vilka finns angivna i konsumentköplagen.

  • Direktmarknadsföring »

    Marknadsföring där säljaren söker direktkontakt med kunden genom telefon, e-post eller direktadresserade försändelser.

  • Disculpera »

    Frita sig från ansvar.

  • Diskontera »

    Köpa eller sälja en fodran mot avdrag av förskottsränta. Ett sätt att få betalt snabbare.

  • Diskriminering »

    De former av diskriminering som finns är direkt diskriminering, indirekt diskriminering, sexuella trakasserier, trakasserier och instruktioner att diskriminera. Diskriminering innebär kortfattat likabehandling av olika fall eller olikabehandling av lika fall, kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, sexualitet, religion, ålder eller funktionsnedsättning.

  • Diskrimineringsombudsmannen »

    Myndighet som har tillsyn över att diskrimineringslagen följs.

  • Dispendabla äktenskapshinder »

    Hinder som kan elimineras genom dispend, exempelvis att någon som inte har fyllt 18 år vill gifta sig.

  • Dispens »

    Beslut varigenom undantag beviljas från en författningsbestämmelse för ett särskilt fall.

  • Disponibla kvoten »

    Den del av kvarlåtenskapen som en person med bröstarvingar fritt kan förfoga över genom testamente. Den andra hälften är laglott.

  • Dispositionsprincipen »

    Processrättsliga princip enligt vilken det är parterna som bestämmer "ramen" för rättegången. Domstolen är då bunden av exempelvis parternas yrkanden och de fakta de valt att framföra i rättegången.

  • Dispositionsprincipen »

    Rätten ska eller får företa processhandling först efter yrkande av en part eller båda parterna. Det är sålunda parterna som bestämmer vilka yrkanden som ska prövas.

  • Dispositiv »

    En rättsregel (lagregel) som tillåter parterna att genom avtal avvika från regeln (motsats; tvingande, indispositiv) är dispositiv. Dispositiva tvistemål = sådana mål där parterna, istället för ett domstolsavgörande, kan välja att själva (exempelvis genom ett förlikningsavtal) reglera sitt mellanhavande. Ett processrättsligt som är dispositivt ger parterna (eller en av dem) möjlighet att bestämma en av flera alternativa handläggningsmöjligheter. Exempelvis möjligheten enligt 42 kap 20§ RB att avgöra mål vid förberedelsen med ensamdomare, vilket kräver båda parters samtycke.

  • Dispositiv lag »

    En lag som avtalande parter kan göra avsteg från.

  • Dispositiv rättsregel »

    Regel som inte är tvingande, parterna kan avtala om annorlunda.

  • Dispositiva mål »

    Mål i vilka parterna kan träffa förlikning i saken, hit hör i princip alla förmögenhetsrättsliga mål.

  • Dissens »

    Avvikande uppfattning.

  • Dissident »

    Den som har avvikande mening.

  • Distansavtal »

    Avtal som ingås inom ramen för ett av näringsikaren organiserat system för att träffa avtal på distans och kommunikationen sker uteslutande på distans.

  • Distansköp »

    Transportköp som inte är platsköp. Avlämnandet sker när varan har lämnats till transportören om inget annat följer av avtalet.

  • Doktrinen »

    Den rättsvetenskapliga litteraturen.

  • Dold dissens »

    En av avtalsparterna, eller båda, är inte medveten om att accepten är oren.

  • Dold samäganderätt »

    Samäganderätt där bara den ena parten framstår som ägare men egendomen har förvärvats för gemensam användning och den andra parten har bidragit ekonomiskt för att vara samägare, vilket parterna varit överens om eller införstådda med.

  • Dolt fel »

    Fel som inte har gått att upptäcka vid en omsorgsfull besiktning inför ett fastighetsköp.

  • Dolus »

    Latinskt ord för uppsåt.

  • Dom »

    En domstols avgörande av själva frågan i målet eller ärendet. Efter slutförd skriftväxling eller förhandling går domarna igenom allt som kommit fram och beslutar hur de ska döma. Då får bara domarna och föredraganden samt protokollförare vid en eventuell förhandling vara närvarande. Har förhandling hållits talar i vissa fall rättens ordförande, efter överläggningen, kortfattat om innehållet i domen (avkunnar domen) och förklarar hur den som är missnöjd med domen kan klaga på den. Domen kan också meddelas utan att avkunnas. En skriftlig dom skickas i sådant fall inom en kortare tid till de inblandade.

  • Domare »

    Ledamot av domstol. För att bli ordinarie domare krävs svenskt medborgarskap och juridisk utbildning. Nominering av domare föregås normalt av tjänstgöring som notarie, fiskal och assessor. Domare får inte vara i konkurstillstånd eller ha förvaltare.

  • Domared »

    Högtidlig ed som ska avläggas före tjänstgöring som domare.

  • Domarjäv »

    De skäl som enligt RB gör en domare jävig att handlägga ett mål.

  • Domarregler »

    Samtliga regler för hur en god domare ska vara och verka.

  • Domförhet »

    Det minsta antal ledamöter domstolen måsta ha för att var behörig att döma i ett mål.

  • Domicil »

    Hemvist, ofta ett grundläggande begrepp för vilken domstol som är behörig att pröva ett mål.

  • Domkrets/domsaga »

    Det geografiska område inom vilket en domstol är behörig att ta upp mål.

  • Domskäl »

    Rättens motivering av domslutet.

  • Domslut »

    Rättens slutliga avgörande.

  • Domstolar »

    I Sverige finns tre typer av domstolar. De allmänna domstolarna tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen, är domstolar i brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). Förvaltningsrätten handlägger bl.a. tvister mellan enskilda personer och myndigheter, t.ex. skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål. Mark- och miljödomstolarna handlägger miljö-, plan- och bygg-ärenden. Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, t.ex. Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen. Läs mer på Sveriges Domstolars hemsida här >>>

  • Domstolssekreterare »

    Tjänsteman utan juristutbildning som svarar för den praktiska hanteringen av mål och ärenden. Kan efter förordnande vara behörig att fatta beslut i en del förberedande frågor.

  • Domstolsverket »

    Statlig myndighet som fungerar som en serviceorganisation till domstolarna i landet.

  • Domvilla »

    Grovt rättegångsfel som kan ha påverkat domens utgång, t.ex. om domen drabbat någon som inte varit part i rättegången eller att rätten haft för få ledamöter.

  • Dotterbolag »

    Juridisk person som ett annat företag har ett bestämmande inflytande över.

  • Dråp »

    Ett brott som innebär ett avsiktligt dödande, men som med hänsyn till omständigheterna anses som mindre grovt (t.ex. om offret hotat eller misshandlat gärningsmannen) än mord.

  • Dröjsmål »

    Köparen betalar inte eller säljaren levererar inte varan i rätt tid, och orsaken till detta är inte någonting som beror på motparten.

  • Dröjsmålsränta »

    Ränta som ska erläggas enligt lag eller avtal vid försenad betalning av en fodran.

  • Ds »

    Departementsserien, publikationer som innehåller mindre utredningar utförda inom departementen.

  • Dubbel straffbarhet »

    Att en handling som begås i ett annat land är ett brott både enligt det landets lagar och enligt svensk lag.

  • Dubbelbeskattning »

    Samma inkomst beskattas i två eller flera stater, eller hos flera skattesubjekt i samma land. För att förhindra detta har Sverige dubbelbeskattningsavtal med flera länder.

  • Dubbelbeskattningsavtal »

    Avtal mellan två länder i syfte att undvika dubbel beskattning av inkomst eller förmögenhet.

  • Dubbelförsäkring »

    Samma intresse har försäkrats mot samma risk hos fler än en försäkringsgivare. Att dubbelförsäkra egendom ger inga fördelar, då mer än värdet av det förstörda aldrig betalas ut vid försäkringar.

  • Dubbelt medborgarskap »

    En person är medborgare i två eller flera länder samtidigt.

  • Due diligence »

    Den noggranna granskning av köpeobjektet som köparen får göra vid stora företagsförvärv.

  • Dygnsvila »

    Dygnsvila är alla arbetstagares rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24h. I den dygnsvila som alla arbetstagare har rätt till ska tiden mellan midnatt och klockan fem ingå.

  • Dödförklaring »

    Förklaring av Skatteverket att en försvunnen person är att anse som död.

  • Dödsbevis »

    Bevis om dödsfall som ska utfärdas av läkare utan dröjsmål, detta ska sedan överlämnas till skatteverket.

  • Dödsbo »

    Ett dödsbo är en form av organisation som förvaltar en avliden persons egendom fram tills arvskifte kunnat genomföras. Ett dödsbo kan också förvaltas av en boutredningsman.

  • Dödsboanmälan »

    Anmälan till domstolen av socialnämnden när den dödes tillgångar, jämte eventuell andel i makes giftorättsgods, inte räcker till mer än kostnader med anledning av dödsfallet. Då behöver ingen bouppteckning göras, förutsatt att tillgångarna inte omfattar fast egendom.

  • Dödsbodelägare »

    De personer som gemensamt förvaltar den dödes egendom under boets utredning, företräder boet gentemot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör detta.

  • Dödshjälp »

    Hjälp att förkorta sitt liv, vilket enligt svensk lag är straffbart.

  • Tillbaka till topp

    E

  • E contrario »

    Motsatsvis, genom en e contrariotolkning av en rättsregel kan man ibland komma fram till det motsatta - exempelvis vad som är förbjudet eller tillåtet.

  • E-business »

    Elektronisk handel.

  • E-handel »

    Direkt eller indirekt handel via internet.

  • EBM »

    Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en fristående åklagarmyndighet som leds av en generaldirektör och som finns i de tre storstäderna och några angränsande län. Uppgiften är att bekämpa ekonomisk brottslighet. Inom EBM finns cirka 80 åklagare samt bland annat poliser och ekonomer. Riksåklagaren är högsta åklagare även för EBM i åklagarfrågor.

  • ECBS »

    Europeiska centralbankssystemet.

  • EES »

    Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

  • EES-avtalet »

    Frihandelssamarbete mellan EU och EFTA som innebär att EU:s inre marknad även omfattar EFTA-länderna (Schweiz har dock valt att stå utanför EES).

  • EFTA »

    European Free Trade Association. Europeisk frihandelssammanslutning. Medlemmar är Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.

  • EG »

    Europeiska gemenskapen, ett gammalt namn för Europeiska unionen.

  • EIB »

    Europeiska investeringsbanken.

  • EKMR »

    Europakonventionen.

  • EP »

    Europaparlamentet.

  • EU »

    Europeiska unionen.

  • EU:s inre marknad »

    Marknad vars huvudmål är gränsfri rörelsefrihet för personer, varor, tjänster och kapital mellan EU:s medlemsländer.

  • EUT »

    Europeiska unionens officiella tidning.

  • Ed »

    En sanningsförsäkran som t.ex. ett vittne gör inför domstol. Den som är vittne i en rättegång börjar med att avlägga en vittnesed: "Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra". Att bryta mot detta, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott. Misstänkta och målsägande samt vissa vittnen talar inte inför ed.

  • Editionsföreläggande »

    Föreläggande som innebär att den som är skyldig att förete skriftligt bevismedel ska göra det.

  • Editionsplikt »

    Skyldighet att förete skriftligt bevis.

  • Effektdelikt »

    Brott som är konstruerade med sikte på handlingens effekt.

  • Effektlandsprincipen »

    Det är lagstiftningen i det land där åtgärden vidtogs som gäller.

  • Egenavgifter »

    Socialavgifter som den skattskyldige själv betalar.

  • Egenmäktigt förfarande »

    Om man olovligt tar eller använder något som tillhör någon annan men inte har för avsikt att behålla det eller sälja det vidare kan det rubriceras som egenmäktigt förfarande, t.ex. ”låna” en motorsåg utan lov av grannen i syfte att lämna tillbaks den senare.

  • Egenskapsgaranti »

    Utfästelse att en vara ska ha en bestämd egenskap under viss tid.

  • Ekobrott »

    Ekonomiska brott.

  • Ekobrottsmyndigheten »

    Specialistmyndighet för bekämpning av ekobrott.

  • Ekonomisk brottslighet »

    Brottslighet av ekonomisk karaktär, t.ex. skattebrott och brott i samband med konkurser, så kallade borgenärsbrott.

  • Ekonomisk förening »

    Förening som har som ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i.

  • Ekonomisk skada »

    Sjukvårdskostnader och andra utgifter, inklusive inkomstförlust, till följd av skada.

  • Ekoåklagare »

    Åklagare med specialistkompetens för bekämpning av ekobrott.

  • Elektronisk handel »

    Direkt eller indirekt handel via internet.

  • Elektronisk kommunikation »

    Överföring av signaler i elektronisk form.

  • Elektronisk post »

    Ett adresserat eller på annat sätt individualiserat elektroniskt meddelande i form av text, röst, ljus eller bild som sänds via ett allmänt kommunikationsnät och som kan lagras i nätet eller i mottagarens terminalutrustning tills mottagaren hämtar det.

  • Elektronisk signatur »

    Data i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra elektroniska data och som används för att kontrollera att innehållet härrör från den som framstår som utställare och att det inte har förvanskats.

  • Elektronisk övervakning »

    Den dömde vistas i frihet med en sändare fastspänd runt fotleden. Ett fastställt schema måste följas, annars alameras frivården genom sändare.

  • Emission »

    Utgivning av värdepapper.

  • Emissionsbeslut »

    Beslut om fondemission, nyemission av aktier eller emission av teckningsoptioner eller konvertibler.

  • Emissionsbevis »

    Fondaktierättsbevis och teckningsrättsbevis.

  • Enkel borgen »

    Borgen där fordringsägaren måste kräva huvudgäldenären före borgensmannen.

  • Enkelt bolag »

    Två eller flera har avtalat om att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger. Avtalet kan ingås konkludent, exempelvis som en tipsklubb.

  • Enkelt skuldebrev »

    Skuldebrev som är ställt till fodringsägaren.

  • Enmansdomstol »

    Domstolen när ett mål kan avgöras av en lagfaren jurist. Enmansdomstolar är bland annat domsföra i tvistemål där det omtvistades värde inte överstiger ett halvt basbelopp.

  • Ensidigt förpliktande avtal »

    Någon förpliktar sig till att prestera något utan motprestation från avtalsparten.

  • Enskild egendom »

    Makes egendom som inte är giftorättsgods, exempelvis på grund av ett giltigt äktenskapsförord. Enskild egendom omfattas inte av den bodelning som sker vid äktenskapets upplösning.

  • Enskild firma »

    Företag som drivs av en fysisk person. Denna brukar kallas för en enskild näringsidkare, och svarar själv för firmans förpliktelser.

  • Enskild grupptalan »

    Grupptalan som får väckas av en fysisk eller juridisk person som själv har ett anspråk som talan omfattar.

  • Enskild näringsidkare »

    Den som driver en enskild firma. En enskild näringsidkare är inte en juridisk person och svarar själv för firmans förpliktelser.

  • Enskild väg »

    Väg som inte är allmän väg.

  • Enskilda »

    Fysiska och juridiska personer.

  • Enskilt mål »

    Utsökningsmål där fodringsägaren är en enskild person eller ett företag.

  • Enskilt vatten »

    Vattenområde som ingår i fastighet och därför inte är allmänt vatten.

  • Enskilt åtal »

    Ansvarstalan av en privatperson och inte av en åklagare. Enskilt åtal är föreskrivet för vissa brott, såsom förtal och förolämpning.

  • Enskilt åtal »

    Åtal som väcks av en enskild person, målsäganden, och inte av åklagare. Vissa brott, framförallt ärekränkningsbrott, får inte åtalas av en åklagare utan lov av den som brottet riktade sig mot. Även vid brott som faller under allmänt åtal kan enskilt åtal väckas om åklagaren beslutar att inte åtala.

  • Entlediga »

    Skilja någon från sin tjänst eller uppdrag.

  • Entreprenad »

    Avtal om arbete eller leverans. Vanligt begrepp för mer omfattande åtaganden, särskild inom byggsektorn.

  • Entreprenaduppdrag »

    Uppdrag som följer av ett särskilt framförhandlat avtal och som avser produktion av ett eller flera objekt som står i nära samband med, eller är beroende av, varandra med avseende på utformning, teknik, funktion eller användning.

  • Envoyé »

    Diplomatiskt sändebud, rangen är näst efter ambassadör.

  • Erkännande »

    Term som betecknar att en part godtager att ett för honom ofördelaktigt faktum läggs till grund för ett avgörande. Motsats; Förneka.

  • Ersättningsgill skada »

    Skada som kan bli ekonomisk kompenserad.

  • Euro »

    Den gemensamma valutan för de medlemsländer i EU som ingår i valutaunionen.

  • Europadomstolen »

    Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Denna tar upp klagomål från enskilda som anser att staten inte följer de krav som EKMR ställer. En förutsättning för en prövning i Europadomstolen är att alla inhemska medel först har uttömts.

  • Europakonventionen »

    Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Denna gäller som lag i Sverige och ingen lag får strida mot konventionen enligt regeringsformen, RF.

  • Europaparlamentet »

    Eu-institution som är direktvald av folket i medlemsländerna. Parlamentet ska höras av rådet vid lagstiftningsärenden.

  • Europarådet »

    Mellanstatlig samarbetsorganisation för frågor av gemensamt intresse.

  • Europeiska centralbanken »

    Institution i unionen med ensamrätt att tillåta utgivning av euron.

  • Europeiska centralbankens råd »

    Europeiska centralbankens beslutande organ.

  • Europeiska unionens domstol »

    EU-domstolen, domstolen, tribunalen och specialdomstolar.

  • Europol »

    Europeiska polisbyrån, ett EU-organ som tar emot information från medlemsländernas nationella polisverksamhet. Främst riktad mot grov brottslighet, såsom narkotikahandel och människohandel.

  • Evasion »

    Kringgående av lag, åtgäder i syfte att undgå tillämpningen av rättsregler.

  • Ex officio »

    På ämbetets vägnar eller på eget initiativ. En skyldighet att agera utan att någon har begärt det.

  • Excess »

    Excess är en grund för ansvarsfrihet vid brott för att personen som begick brottet svårligen kunde besinna sig, exempelvis om någon använt mer våld än vad som var nödvändigt i en nödvärnssituation.

  • Exculpation »

    Möjlighet att visa (styrka) att man inte varit vårdslös (culpös). Lyckas man därmed har man exculperat sig. Se culpa.

  • Exekution »

    Verkställighet av domar och beslut.

  • Exekutionsfodran »

    Fodran som ligger till grund för ansökan om utmätning.

  • Exekutionstitel »

    Domar, beslut, utslag m.m. som kan ligga till grund för verkställighet.

  • Exekutiv auktion »

    Tvångsförsäljning av utmätt egendom på offentlig auktion.

  • Exekutor »

    Den som verkställer något, vilket kan vara en dom eller ett testamente.

  • Exekvatur »

    Regerings godkännande av en främmande makts konsul i landet.

  • Exekvaturförfarande »

    Ansökan hos domstol om verkställighet av utländsk dom.

  • Exigibel »

    Fodran som efter dom kan krävas in genom utmätning.

  • Exklusivt forum »

    Domstol som är enda forum för viss typ av mål.

  • Expropriation »

    Expropriation är när mark tas tvångsvis i anspråk, oavsett om ägaren vill ha kvar fastigheten eller inte. Ägaren till fastigheten får i regel ekonomisk kompensation.

  • Exstinktiva (laga) fång »

    Förvärv av äganderätt från någon annan än förutvarande ägaren varvid den senares rätt utslocknar.

  • Extensiv lagtolkning »

    En lagregel ges utsträckt betydelse, tolkningen av regeln utvidgas för att täcka en viss situation.

  • Extradition »

    Utlämning eller överförande av utlänning som är misstänkt eller tilltalad för brott i annat land.

  • Extrajudiciell »

    Något som inte tillhör den vanliga rättsordningen.

  • Extraordinära rättsmedel »

    Rättsmedel för att söka ändring av ett avgörande som har vunnit laga kraft. Dessa medel är resning, återställande av försutten tid och klagan över domvilla.

  • Tillbaka till topp

    F

  • FAR SRS »

    Branschorganisation för revisorer och rådgivare.

  • FN »

    Förenta nationerna.

  • FU-begränsning »

    Förundersökningsbegränsning. Innebär att brottsutredningar i vissa fall kan begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring.

  • Fackhandel »

    Butiker som säljer specialvaror.

  • Factoring »

    Inköp av ett företags kundfodringar, vilket är ett sätt att snabbare få in pengar.

  • Factoringföretag »

    Företag som bedriver factoring, det vill säga säljer eller belånar sina kundfodringar.

  • Faderskapsbekräftelse »

    Skriftlig, bevittnad bekräftelse av faderskap. Ett måste om ett barn föds utanför ett äktenskap och det alltså inte finns någon faderskapspresumtion.

  • Faderskapspresumtion »

    När en gift kvinna föder ett barn anses hennes make vara far till barnet. Även en avliden make presumeras vara far till barnet, om det kan vara avlat innan han dog. Faderskapspresumtionen upphör vid äktenskapsskillnad.

  • Faderskapsutredning »

    Utredning för att fastställa det biologiska faderskapet till ett barn, vilket bedrivs av socialnämnden.

  • Faktisk villfarelse »

    Felaktig uppfattning om rent faktiska omständigheter, en villfarelse som inte rör det rättsliga i sammanhanget. Exempelvis när någon misstar en rock för sin egen - vilket inte är brottsligt då det saknas uppsåt.

  • Faktiskt fel »

    Det köpta är inte i det skick eller saknar den förmåga som köparen har utfäst.

  • Faktum »

    Verklig händelse, sakförhållande.

  • Faktum probandum »

    Faktum som ska bevisas.

  • Faktum superveniens »

    Faktum som tillkommit efter ett domstolsavgörande och som därför inte omfattas av det avgörandets rättskraft.

  • Fakturera »

    Skriva ut räkning.

  • Fakulativ regel »

    Regel som inte är tvingande för domstolen.

  • Falsifikation »

    Förfalskning, gäller särskilt om skrift.

  • Falsk angivelse »

    Om man anger en person för ett brott som kan leda till åtal, trots att man vet att personen är oskyldig, kan man dömas för falsk angivelse.

  • Falsk tillvitelse »

    Att lämna osanna uppgifter om en annan person till polis, åklagare eller någon annan myndighet.

  • Falskt åtal »

    Att medvetet väcka åtal mot en person i avsikt att få personen fälld, trots att han är oskyldig. Den som i andra fall väcker åtal utan tillräckliga skäl kan dömas för obefogat åtal.

  • Falsus »

    Falsk, förfalskad, oäkta.

  • Falsus procurator »

    En person utger sig för att vara fullmaktshavare för någon utan att vara behörig för det. Den som agerar på det här sättet har strikt skadeståndsansvar.

  • Familia »

    Familj, släktgren, hushållsmedlemmar.

  • Familj »

    En hushållsgrupp av sammanlevande föräldrar och barn. Det finns andra definitioner, men detta är den vanligaste innebörden.

  • Familjehem »

    Enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran, eller vuxna för vård och omvårdnad.

  • Familjerätt »

    Den del av civilrätten som innehåller regler om par- och familjerelationer.

  • Familjerådgivning »

    Verksamhet som består i samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. Det är kommunens skyldighet att sörja för att familjerådgivning erbjuds den som begär sådan rådgivning.

  • Fara »

    En objektivt fastställbar större eller mindre sannolikhet eller risk för att en skada ska bli en följd av en viss handling. Fara delas i sin tur in i abstrakt och konkret fara.

  • Fara i bevishänseende »

    Brottsrekvisit som kräver att viss handling ska ha bevisbetydelse. Exempelvis; någon lämnar oriktiga uppgifter i en urkund men förvarar denna på ett betryggande sätt utan avsikt att begagna urkunden - då föreligger inte fara i bevishänseende.

  • Faran »

    Äldre benämning för risken.

  • Fardag »

    Den dag en nyttjanderättshavare till fast egendom är skyldig att avträda denna. I arrendesammanhang är faredagen den 14 mars.

  • Faredelikt »

    Brott som innefattar fara för en skadlig effekt.

  • Fast egendom »

    Fast egendom är jord, som i sin tur är indelad i fastigheter.

  • Fastighet »

    Fast egendom i form av bestämt område av jordytan, en rättslig enhet med särskild registerbeteckning.

  • Fastighetsbestämning »

    Prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller vissa servitut.

  • Fastighetsbevis »

    Bevis med uppgifter från fastighetsregistrets allmänna del och inskrivningsdel (inskrivningsregistret) jämte viss tilläggsinformation.

  • Fastighetsbildning »

    Åtgärd genom vilken fastighetsindelningen ändras eller servitut bildas eller upphävs.

  • Fastighetsbildningsmål »

    Mål som prövas av fastighetsdomstol efter överklagande av lantmäterimyndighetens beslut i fastighetsbildningsfråga.

  • Fastighetsbok »

    Bok som innehåller varje registerfastighet inom inskrivningsmyndighetens område.

  • Fastighetsdomstol »

    Specialdomstol som tar upp fastighetsmål.

  • Fastighetsforum »

    Tingsrätt inom vars domkrets fastigheten är belägen och mål som rör denna ska/kan tas upp.

  • Fastighetsförmedling »

    Verksamhet som innebär att uppdragsgivaren anvisas en motpart för att med denne ingå avtal om överlåtelse av fastighet. Fastigheter förmedlas yrkesmässigt av fastighetsmäklare.

  • Fastighetsmäklare »

    Fysiska personer som yrkesmässigt förmedlar fastigheter, delar av fastigheter, byggnader på annans mark, tomträtter, bostadsrätter, andelslägenheter avseende lägenheter, arrenderätter eller hyresrätter. Definitionen finns i fastighetsmäklarlagen. Varje mäklare ska vara registrerad hos Fastighetsmäklarnämnden.

  • Fastighetsmäklarnämnden »

    Central förvaltningsmyndighet för registrering av fastighetsmäklare och tillsyn över registrerade fastighetsmäklare. Att arbeta yrkesmässigt som fastighetsmäklare utan att vara registrerad hos Fastighetsmäklarnämnden är straffbart.

  • Fastighetsmål »

    Mål eller ärenden som det föreskrivs i särskild lag eller annan författning att fastighetsdomstolen ska ta upp.

  • Fastighetsregistret »

    Register som består av olika delar, bland annat en allmän del och en inskrivningsdel (inskrivningsregistret). Fastighetsregistret innehåller alla fastigheter i landet, registrering görs av Lantmäteriet. Ärenden om fastighetsbildning som avgjorts och fått laga kraft förs in i fastighetsregistrets allmänna del. Registret är en allmän handling.

  • Fastighetsreglering »

    Fastighetsbildningsåtgärd varigenom mark överförs från en fastighet eller samfällighet till annan sådan enhet. Fastighetsreglering får ske om det ger lämpligare fastighetsindelning eller resulterar i mer ändamålsenlig markanvändning och fördelarna av detta överväger kostnader och olägenheter som åtgärden medför.

  • Fastighetsråd »

    Teknisk ledamot i fastighetsmål som avgörs av fastighetsdomstol eller av hovrätt.

  • Fastighetstillbehör »

    Byggnad eller annat som finns inom fastigheten för stadigvarande bruk och som har kommit i samma ägares hand - vilket innebär att ägarförhållandena för fastigheten ska motsvara ägarförhållandena för tillbehöret.

  • Fastställelsedom »

    Dom som fastställer huruvida visst rättsförhållande föreligger, exempelvis om en skuld existerar eller inte. En fastställelsedom är inte exigibel.

  • Fastställelsetalan »

    Talan i syfte att klarlägga ett rättsförhållande. Detta får bara föras om det råder osäkerhet huruvida ett visst rättsförhållande består och osäkerheten om detta är till skada för käranden.

  • Fatalier »

    Fatalietid, i lag bestämd tid att fullgöra något.

  • Federation »

    Sammanslutning, statsförbund.

  • Fel – vara »

    En vara avviker kvalitativt från vad köparen har rätt att fodra, antingen på grund av vad köparen har utfäst eller vad köparen i övrigt hade fog att förutsätta.

  • Fenerator »

    Penningutlånare, ockrare.

  • Fideikommiss »

    Egendom som ska gå i arv inom en släkt och därför inte får säljas. Enligt numera gällande bestämmelser ska kvarvarande fideikommiss avvecklas när nuvarande ägaren lever.

  • Fideikommissarie »

    Innehavare av eller arvinge till fideikommiss.

  • Fides »

    Förtroende, tillförlitlighet, trohet.

  • Finansiell leasing »

    Leasing som formellt är en form av hyra men i praktiken utgör ett slags kredit. För att leasingavtalet ska betecknas som finansiell leasing ska den som leasar ha rätt att köpa saken efter avtalstidens slut, avtalet ska omfatta större delen av sakens livslängd och normalt inte kunna sägas upp, risker och förmåner som hör samma med det leasade ska vila på den som leasar och avgifterna för leasingen ska vara lika med eller högre än sakens marknadsvärde.

  • Finansiell rådgivning »

    Rådgivning av en näringsidkare till en konsument om placering av tillgångar i finansiella instrument eller i livförsäkringar med sparmoment.

  • Finansiella anläggningstillgångar »

    Kategori av anläggningstillgångar i företagets balansräkning. Övriga kategorier är materiella respektive immateriella anläggningstillgångar. Exempel på finansiella anläggningstillgångar är andelar i intresseföretag.

  • Finansiella instrument »

    Överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, fondandelar och finansiella derivativinstrument.

  • Finansiella tjänster »

    Kredit, försäkring, betalning eller tjänster som direkt eller indirekt har att göra med pengar, andra betalningsmedel, finansiella risker eller finansiella säkerheter.

  • Finansiellt holdingföretag »

    Aktiebolag eller handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.

  • Finansiellt institut »

    Ett företag vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva aktier eller andelar, driva värdepappersrörelse eller driva en eller flera av de kreditinstitutsverksamheter som anges i lagen om bank- och finansieringsrörelse.

  • Finansinspektionen »

    Central förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka företagen på finansmarknaden.

  • Finansinstitut »

    Bankinstitut, kreditmarknadsföretag, värdepappersinstitut, allmänna pensionsfonden, försäkringsföretag med svensk koncession m.m.

  • Finanstull »

    Tull vars syfte är att ge staten inkomster på varor som normalt inte tillverkas i det egna landet.

  • Firma »

    Den benämning under vilken näringsidkare driver sin verksamhet.

  • Firmaintrång »

    Intrång i annans rätt till näringskännetecken.

  • Firmateckning »

    Den eller de personer som med bindande verkan representerar ett företag. En firmatecknare är alltså en person som har fått rätt att företräda bolaget och ingå dess avtal.

  • Firmateckning »

    Tydlig angivelse av den fullständiga firman och underskrift med namn av firmatecknare.

  • Firmateckningsrätt »

    Rätt att företräda ett bolag och teckna dess firma. Styrelsen har denna rätt, men även andra firmatecknade kan emellertid anges vid bolagsregistreringen.

  • Fiskal »

    Icke ordinarie domare som är under utbildning. Kallas tingsfiskal vid tjänstgöring i tingsrätt, förvaltningsrättsfiskal i förvaltningsrätt, hovrättsfiskal vid tjänstgöring i hovrätt och kammarrättsfiskal i kammarrätt.

  • Fiskus »

    Staten som förmögenhetssubjekt då den ej utövar statlig makt. Statskassan, i denna egenskap kan staten ha privaträttsliga och processrättsliga rättigheter och skyldigheter.

  • Flyktfara »

    Risk för att den misstänkte undandrar sig lagföring och straff. Häktning kan ske på grund av flyktfara, i bevissäkrande syfte.

  • Flykting »

    Utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp, och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Även en statslös är flykting om denne av ovan nämnda skäl befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort och inte kan, eller på grund av fruktan inte vill, återvända dit.

  • Flyktingförklaring »

    Förklaring att en utlänning är flykting. En sådan förklaring ska lämnas på begäran av flyktingen i samband med att uppehållstillstånd beviljas eller när det därefter förklaras att utlänningen är flykting. Förklaringen ger skydd mot utvisning om inte utlänningen har begått ett synnerligen grovt brott och skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet om denne stannade i landet.

  • Fob »

    Free on board. Leveransklausul som innebär att säljaren svarar för kostnaderna för godsets transport till den ort varifrån det ska fraktas vidare. Säljaren svarar även för lastningskostnaderna och står faran för godset tills lastningen är klar, då anses godset vara avlämnat.

  • Folkbokföring »

    Fastställande av en persons bosättning samt uppgifter om identitet, familj och vissa andra förhållanden. Detta sker genom Skatteverkets försorg.

  • Folkmord »

    Systematiska mord och andra övergrepp med avsikt att utplåna en nationell, etnisk eller religös grupp.

  • Folkrätt »

    Regler angående förhållandet mellan stater. Folkrätten består av sedvanerätt, vilket är bindande oavsett samtycke, och traktat som binder dess avtalsparter.

  • Fondaktie »

    En ny aktie som ges ut i samband med fondemission.

  • Fondaktierätt »

    Aktieägares rätt till fondaktie. När nya aktier ges ut vid fondemission har aktieägarna rätt till dessa i förhållande till det antal de tidigare äger, om inte annat gäller när bolaget har aktier av olika slag.

  • Fondaktierättsbevis »

    Ett bevis om fondaktierätt.

  • Fondandel »

    Andel i investeringsfond, fondföretag eller annat företag för kollektiva investeringar.

  • Fondbolag »

    Svenskt aktiebolag som fått tillstånd att utöva fondverksamhet. Tillstånd lämnas av Finansinspektionen.

  • Fondemission »

    Aktiekapitalet ökas genom en ren bokföringsåtgärd utan att bolaget tillförs nytt kapital, vilket ökar aktiens bokföringsmässiga värde.

  • Fondpapper »

    Aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fodringsrätter som är utgivna för allmän omsättning.

  • Fondverksamhet »

    Den förvaltning av en värdepappersfond och den försäljning och inlösen av andelar i fonden som utövas av ett fondbolag.

  • Force majeure »

    En händelse som inte har kunnat förutses eller förhindras. En sådan händelse kan befria en avtalspart från att behöva fullgöra sin prestation.

  • Fordran »

    Rätt att erhålla viss prestation av någon annan, antingen pengar eller en tjänst/vara.

  • Fordringar »

    Kategori av omsättningstillgångar i företagets balansräkning. Övriga kategorier av omsättningstillgångar är varulager, kortfristiga placeringar, kassa och bank.

  • Fordringsägare »

    Borgenär, den som  har rätt att erhålla viss prestation från en annan.

  • Formalavtal »

    Avtal som kräver viss form för att bli giltigt, exempelvis avtal om fastighetsöverlåtelse och testamente.

  • Formalinjurie »

    Förolämpning genom skymfliga åtbörder, framställningar i bild och liknande.

  • Formulär »

    Föreskriven form (lydelse), blankett att fylla i.

  • Forum »

    Behörig domstol i visst mål eller vissa typer av mål.

  • Forum arresti »

    Domstolen på den ort där svaranden ar egendom.

  • Forum contractus »

    Domstolen där en förbindelse har ingåtts eller en skuld har uppstått.

  • Forum delicti »

    Domstolen på den ort där skadegörelsen ägt rum.

  • Forum delicti commissi »

    Domstolen på den ort där brottet förövats.

  • Forum domicili »

    Domstolen på den ort där svaranden har sitt hemvist.

  • Forum generale »

    Allmänt forum, den domstol som är rätt forum när inga specialregler anger annat. I tvistemål är det forum domicili och i brottmål är det forum delicti commissi.

  • Forum heriditas »

    Domstol som är behörig i mål angående arv, testamente etc.

  • Forum negotii »

    Domstolen på den ort där verksamheten bedrivs.

  • Forum ordinatum »

    Den domstol som är rätt forum enligt föreskrift i det enskilda fallet.

  • Forum prorogati »

    Domstol som parterna har bestämt genom avtal, ett så kallat prorogationsavtal. Ett sådant avtal ska vara skriftligt och domstolen som bestäms måste vara behörig (parterna får exempelvis inte ange att HD ska vara första och enda instans).

  • Forum rei sitae »

    Domstolen på den ort där egendomen finns.

  • Frakt »

    Den ekonomiska ersättningen som betalas för transport av en vara.

  • Fraktavtal »

    Avtal om transport av varor.

  • Fraktfritt »

    Säljaren står för frakten till angiven ort eller plats.

  • Fraktförare »

    Den som genom fraktavtal åtagit sig att transportera en vara.

  • Fraktsedel »

    Transportdokument som används för varuförsändelser. En fraktsedel är inte ett värdepapper, den är i första hand ett bevis om att varorna har skickats/mottagits.

  • Franchising »

    Avtal mellan ett företag (franchisegivaren) och ett annat företag (franchisetagaren) att den senare mot avgift får sälja den förres produkter i dennes namn, samt använda dennes varumärke, affärsidé etc.

  • Fredlöshet »

    Medeltida straff för grova brott som bland annat innebar en rätt för envar att dräpa den dömde och att denne förlorade all sin egendom.

  • Fredsplikt »

    Fredsplikt innebär att kollektivavtalsbundna arbetsgivarr och arbetstagare (arbetstagarorganisationer) inte får vidta eller delta i strejk, blockad eller andra stridsåtgärder. Fredsplikten gäller så länge kollektivavtalet gäller. Däremot när nya kollektivavtal ska förhandlas fram och man befinner sig i ett kollektivavtalslöst tillstånd gäller inte fredsplikten.

  • Fri bevisföring »

    Alla slags bevis får användas utom de som av särskilda skäl kan vara undantagna, exempelvis måste hänsyn ta till tystnadsplikter.

  • Fri bevisprövning »

    Den princip som gäller i svensk processrätt. Den innebär att parterna i en rättegång får åberopa all bevisning som de kan få fram (så kallad fri bevisföring) och att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen (fri bevisvärdering). I vissa andra länder, framför allt Storbritannien och USA, finns regler om vilken bevisning som är tillåten respektive otillåten.

  • Fri bevisvärdering »

    Domaren bestämmer värdet av bevisningen.

  • Fri förfoganderätt »

    Rätt för efterlevande make att fritt förfoga över den avlidne makens kvarlåtenskap, utom genom testamente. Efterlevande gemensamma barn får exempelvis vänta på sin del av arvet och under tiden innehar den efterlevande maken deras andel med fri förfoganderätt. Denne får spendera hela arvet, men inte testamentera bort det.

  • Fri rörlighet »

    EU bygger på principen om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.

  • Frigång »

    Under dagtid och utanför anstalten utför den intagne arbete, deltar i undervisning eller utbildning, får behandling eller deltar i särskilt anordnad verksamhet.

  • Frihandelsområde »

    Sammanslutning av länder som sinsemellan avskaffat tullar och andra handelshinder för den inbördes handeln. EU är ett frihandelsområde. Länderna behåller dock sin egen handelspolitik gentemot lännder utanför frihandelsområdet.

  • Frihetsberövande »

    Att beröva någon friheten, t.ex. genom anhållande, häktning och fängelse. Den som utan lagstöd för bort, spärrar in, eller på något annat sätt berövar en person friheten gör sig skyldig till olaga frihetsberövande.

  • Friskrivningsklausul »

    Avtalsklausul som begränsar en parts skadeståndsskyldighet, exempelvis för följdskador och indirekta skador.

  • Fristdag »

    Den dag då ansökan om att försätta en gäldenär i konkurs inkom till tingsrätten.

  • Frivillig likvidation »

    Likvidation som genomförs därför att ägarna inte längre önskar fortsätta verksamheten. Beslutet fattas av bolagsstämman och ska biträdas av ägare med mer än hälften av de angivna rösterna, om inte annat följer av bolagsordningen.

  • Frivård »

    Kriminalvård utanför anstalt. Frivård omfattar den som dömts till skyddstillsyn eller fått villkorlig dom. Även straffade som blivit villkorligt frigivna omfattas av frivården.

  • Frivårdsmyndighet »

    Myndighet som har ett övergripande ansvar för personundersöknings- och övervakningsverksamheten inom ett frivårdsdistrikt. Ska bistå intagna vid häkten och fängelser, förordna övervakare och stödja dessa samt besluta om övervakning ska ordnas för den som fått villkorlig frigivning.

  • Frågerätt »

    Domarens "rätt" att vid sin processledning i ett mål rikta frågor till parterna, för att klargöra deras ståndpunkter.

  • Full äganderätt »

    En rättighet för en efterlevade make att förfoga över egendom utan inskränkningar. Denne kan då även testamentera bort egendomen, vilket inte är fallet vid fri förfoganderätt.

  • Fullföljd av talan »

    Överklagande av domstols eller myndighets avgörande.

  • Fullföljdshänvisning »

    Det samma som överklagandehänvisning. Upplysning om hur ett beslut överklagas. Ska framgå av själva beslutet eller bifogas detta.

  • Fullföljdshänvisning »

    Anvisningar till den som vill klaga över ett avgörande. Hänvisningen ska innehålla de tidsfrister som gäller samt hur klaganden ska gå till väga.

  • Fullgörandekostnader »

    De kostnader ett företag har för att fullgöra de uppgifter som olika regler kräver. Det kan bland annat handla om redovisningar av olika slag till myndigheter.

  • Fullgörelsedom »

    Dom som förpliktar svaranden att fullgöra en prestation, exempelvis att betala en fodran.

  • Fullgörelsetalan »

    Käranden yrkar på att domstolen ska förplikta svaranden till en prestation, exempelvis att betala en skuld. Det kan även vara en negativ talan, att svaranden ska avstå från viss handling.

  • Fullmakt »

    Förklaring av huvudmannen, fullmaktsgivaren, att den person som representerar personen, fullmaktshavaren, att denne får med bindande verkan agera på ett visst sätt gentemot tredje man.

  • Fullmaktsgivare »

    Huvudman som ger någon fullmakt att representera huvudmannen på visst sätt gentemot tredje man.

  • Fullmaktshavare »

    Även kallat fullmäktig, den som får fullmakt att representera någon annan på ett visst sätt gentemot tredje man.

  • Fullständig kroppsbesiktning »

    Undersökning av kroppens håligheter. En sådan får bara genomföras efter beslut av polis/åklagare.

  • Fungibel »

    Egendom som saknar individuella kännetecken och därför kan bytas mot annan egendom av samma slag, exempelvis pengar.

  • Funktionsgaranti »

    Garanti att en vara ska fungera felfritt under viss tid. Gör den inte det svarar garantigivaren, vanligen säljaren, såsom för ett fel.

  • Funktionshinder – WHO »

    Den begränsning eller det hinder som gör att en person till följd av en skada inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses vara normalt. Denna definition är Världshälsoorganisationens (WHO) och den skiljer sig något från definitionen i den svenska diskrimineringslagen.

  • Funktionshinder – diskriminering »

    Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

  • Fusion »

    Två eller flera aktiebolag går samman genom att samtliga tillgångar och skulder övertas av ett bolag. Efter fusionen återstår således bara ett bolag.

  • Fusionsvederlag »

    Det vederlag som lämnas till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen vid fusion. Fusionsvederlaget ska vara antingen aktier i det överlåtande bolaget eller pengar.

  • Fysisk person »

    Privatperson. Motsats: juridisk person, dvs. företag, myndighet, förening eller liknande.

  • Fängelse »

    Ett fängelsestraff är normalt tidsbestämt till lägst 14 dagar och högst 18 år. Maximistraffet varierar beroende på hur allvarligt brottet är. Normalt friges den dömde efter det att två tredjedelar av strafftiden är avtjänad. Fängelse kan också utdömas på livstid, men det gäller enbart de allra allvarligaste brotten, framförallt mord. När 18 år har avtjänats kan livstidsstraffet omvandlas till ett tidsbestämt straff.

  • Fängelse »

    Frihetsberövande straff på viss tid eller livstid. Maximitiden är 18 år för tidsbestämda straff och 14 dagar för tidsobestämda straff. Omvandling av fängelse på livstid till viss tid kan ske på ansökan av den dömde när minst 10 år av straffet är avtjänat.

  • Fåmansföretag »

    Aktiebolag eller ekonomisk förening där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 % av rösterna för samtliga aktier i företaget. Det är också fåmansföretag om näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat.

  • Fåmanshandelsbolag »

    Handelsbolag där fyra eller färre delägare genom innehav av andelar eller på liknande sätt har ett bestämmande inflytande. Fåmanshandelsbolag är det också när näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet.

  • Fång »

    Olika sätt att förvärva äganderätt, exempelvis köp, gåva, byte och arv.

  • Fångeshandling »

    Det dokument som grundar äganderätten till ett visst fång.

  • Fångesman »

    Den som äganderätten har övergått ifrån.

  • Följesedel »

    Dokument som medföljer varuleverans och som bland annat innehåller uppgifter om varorna, exempelvis hur stor sändningen är. Även kallat leveranssedel respektive packnota.

  • För kännedom »

    I vissa fall skickar domstolen över handlingar för kännedom. Det innebär att domstolen informerar om något, men inte ställer något krav på svar (jfr. föreläggande).

  • Föranvändarrätt »

    En rätt för den som har utnyttjat en uppfinning innan patent har sökts att fortsätta använda uppfinningen när patent har beviljats. Rätten har i hög grad en ekonomisk grund, för att undvika kapitalförstöring av redan gjorda investeringar.

  • Förarbeten »

    De utredningar och lagtextförslag, med kommentarer och motiveringar, som ligger till grund för en lag. Till förarbeten hör främst regeringens propositioner, utskottsbetänkanden och riksdagsskrivelser i lagstiftningsärenden.

  • Föravtal »

    Avtal om kommande avtal.

  • Förberedelse i tvistemål »

    Föregår en huvudförhandling och har till syfte att förbereda målet. Under förberedelsen, som kan vara muntlig eller skriftlig eller båda delarna, är rätten domför med en domare.

  • Förberedelse i tvistemål »

    Föregår en huvudförhandling och har till syfte att förbereda målet. Förberedelsen kan vara muntlig, skriftlig ellerbåda delarna och rätten är domför med en domare.

  • Förberedelse till brott »

    Att med uppsåt utföra eller främja brott, lämna eller mottaga pengar eller annat som vederlag för brottet, anskaffa eller ta annan befattning med hjälpmedel av olika slag för att utföra brottet etc. Förberedelse till brottet är straffbart om det är kriminaliserat, dvs om det framgår av Brottsbalken att förberedelse till det aktuella brottet är straffbart.

  • Förberedelse till brott »

    Förberedelser till vissa grova brott är straffbara. Exempel på förberedelser kan vara att skaffa ett vapen i syfte att begå brott.

  • Fördrag – EU »

    Grundläggande regler som utgör ramar för de mer detaljerade, gemensamma regler som utarbetats inom EU.

  • Fördrag – traktat »

    Överenskommelse mellan två eller flera stater.

  • Fördragskonform regeltolkning »

    Presumtion om normharmoni. Vid tillämpning av nationella regler presumeras således dessa att vara i harmoni med aktuella traktat.

  • Föredragande »

    Den handläggare som redogör för det rättsliga i ett ärende, exempelvis vid en domstol eller hos en myndighet.

  • Föreläggande »

    Ett föreläggande är ett krav från domstolen. Man kan till exempel föreläggas att yttra sig över något, vilket innebär att man ska lämna ett yttrande till domstolen.

  • Föreningsregister »

    Register som förs av Bolagsverket för registreringar enligt lagen om ekonomiska föreningar. Ett sådant register finns i varje län och en ekonomisk förening registreras för det län där styrelsen har sitt säte.

  • Föreningsrätt »

    Rätt för arbetstagare och arbetsgivare att tillhöra arbetsgivare- eller arbetstagareorganisationer.

  • Förenklad delgivning »

    Förenklad delgivning bygger på tanken att den som vet om att ett mål eller ärende är anhängigt vid en myndighet i princip ska kunna delges genom att myndigheten skickar handlingar med post utan krav på mottagningsbevis eller liknande och att den sökte under den tid ärendet pågår har att bevaka sin post. En handling skickas med post. Minst en dag senare skickas ett meddelande om att handlingen har sänts. Delgivning anses som huvudregel ha skett fjorton dagar efter det att handlingen skickades. För att delgivningsformen ska få användas måste information om den ha lämnats till den som ska delges.

  • Förenta nationerna »

    FN, internationell freds- och säkerhetsorganisation för mellanfolklig samverkan. Sverige blev medlem år 1946.

  • Föreskrifter »

    Lagar och andra bindande regler enligt regeringsformen.

  • Företagsbot »

    Som komplement och alternativ till att en fysisk person inom ett företag ställs till ansvar för ett brott kan också företaget som juridisk person dömas att betala företagsbot.

  • Företagsform »

    Den juridiska form i vilken ett företag (en rörelse) bedrivs och registreras hos Bolagsverket.

  • Företagshemlighet »

    Information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende.

  • Företagshypotek »

    Säkerhetsrätt enligt lagen om företagshypotek.

  • Företagskoncentration »

    Kontrollen av företag förändras varaktigt till följd av att två eller flera tidigare självständiga företag slås samman. Det kan även vara att en eller flera personer, som redan kontrollerar minst ett företag (eller flera företag) genom förvärv av värdepapper eller tillgångar, eller genom avtal eller på något annat sätt direkt eller indirekt får kontroll över företaget.

  • Företagsspioneri »

    Att olovligen bereda sig tillgång till en företagshemlighet. Såväl en utomstående som en anställd kan göra sig skyldig till företagsspioneri genom att uppsåtligen skaffa sig informationen olovligt.

  • Förfallen skuld »

    Betalningsskyldighet har inträtt.

  • Förfallodag »

    Den dag en skuld senast måste betalas.

  • Förfallotid »

    Den tid inom vilken en skuld måste betalas.

  • Förfalskningsbrott »

    Urkundsförfalskning, förvanskning av urkund, undertryckande av urkund, signaturförfalskning, penningförfalskning, märkesförfalskning, förfalskning av fast märke, olaga spridande av efterbildning.

  • Författarrätt »

    Upphovsrätt till litterärt verk (även musikaliskt verk).

  • Författning »

    Ett begrepp för lagar, förordningar och andra rättsregler.

  • Författningssamling »

    Samling av författningar som ges ut av justitiedepartementet, centrala myndigheter under regeringen, Svenska kyrkan och länen.

  • Förhandling »

    Domstolssammanträde där ett mål tas upp, behandlas och avgörs av domstol. Parter i målet och eventuella vittnen är vanligtvis närvarande. Förhandling i förvaltningsdomstol brukar benämnas muntlig förhandling. I allmän domstol hålls bl.a. huvudförhandling och häktningsförhandling.

  • Förhandlingsprincipen »

    Parterna får utföra vissa processhandlingar utan att dessa binder rätten.

  • Förhandlingsrätt »

    Rätt att påkalla förhandling i fråga som angår förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

  • Förhandsavgörande »

    Besked som EU-domstolen lämnar till en nationell domstol om hur en EU-rättslig regel ska tolkas.

  • Förhörstema »

    De sakförhållanden som förhöret ska handla om.

  • Förhörsvittne »

    Vittne som bör vara närvarande vid förhör under förundersökning.

  • Förklaringsmisstag »

    En medkontrahent har av rent misstag använt fel uttryck för det han önskat förklara. Normalt ska förklaringar, så som det är rimligt att de uppfattas av adressaten, läggas till grund för avtalstolkningar.

  • Förklaringsteorin »

    Avtalsförpliktelse uppkommer genom viljeförklaringen, det vill säga inte viljan i sig utan hur viljan har kommit till uttryck.

  • Förköpsförbehåll »

    Förbehåll om att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare.

  • Förköpsrätt »

    En företrädesrätt att köpa egendom på vissa villkor. Ofta förenad med en vitesklausul.

  • Förlagsavtal »

    Avtal mellan upphovsman till litterärt/konstnärligt verk och dennes förläggare. Förläggaren har i regel en rättighet/skyldighet att ge ut verket enligt avtalet.

  • Förlagsbevis »

    Skuldebrev som löper med ränta på viss tid.

  • Förlagsrätt »

    Förläggarens rätt enligt förlagsavtal.

  • Förlikning »

    Uppgörelse i godo. Parterna kommer överens om hur tvisten ska lösas i stället för att domstolen avgör målet. Förlikningen kan på begäran av parterna fastställas i en dom.

  • Förlikningskommission »

    Komission som utses av regeringen för att medla i större arbetstvist.

  • Förlikningsman »

    Person med uppgift att utreda särskilt svåra tvistefrågor i en konkurs. Denne utses av domstol.

  • Förmildrande omständigheter »

    Förmildrande omständigheter kan vara att den som har begått ett brott har blivit allvarligt provocerad eller att den brottsliga handlingen berott på hans eller hennes bristande utveckling. Förmildrande omständigheter kan leda till att den dömde får ett lindrigare straff, t.o.m. under det minimistraff som annars gäller enligt lag.

  • Förmyndare »

    Den som förvaltar en omyndigs tillgångar och företräder denne i angelägenheter som rör dessa tillgångar. Det finns både legala förmyndare, den omyndiges föräldrar, och särskilt förordnade förmyndare.

  • Förmyndarskap »

    Rätten och skyldigheten att förvalta ett omyndigt barns tillgångar och att företräda barnet i ekonomiska angelägenheter.

  • Förmögenhetsbrott »

    Brott som innebär ekonomisk skada för någon, t.ex. stöld, bedrägeri och förskingring.

  • Förmögenhetsrätt »

    Rättsområde inom civilrätten med regler om rättsförhållanden avseende egendom som har förmögenhetsvärde.

  • Förnekande »

    Motsatsen till ett erkännande i ett brottmål. I ett tvistemål motsvaras förnekande av begreppet bestridande.

  • Förolämpning »

    En kränkning genom nedsättande omdömen, beskyllningar eller liknande och som är riktade direkt mot en person.

  • Förorenaren-betalar-principen »

    Den som ska bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan förorena miljön är skyldig att göra det som krävs för att hindra, eller åtminstone mot verka, risken för det. Principen är en av de viktigaste grundbultarna inom miljörätten.

  • Förpliktelse »

    Ungefär "åliggande" med "skyldighet". Om man t.ex. enligt ett skuldebrev skall betala en viss summa en viss dag, så är man förpliktad att göra detta.

  • Förseelse »

    En förseelse är ett brott som enligt lagen har ett lindrigt straffvärde, dvs. i praktiken att lägsta straff är böter.

  • Försiktighetsprincipen »

    Redan risken för miljöskada ska beaktas. Principen är en grundbult inom miljörätten och syftar till att stärka miljöskyddet. Osäkerhet om en miljöskada kan uppkomma innebär inte att miljörättsliga krav i förebyggande syfte får underlåtas.

  • Förskingring »

    Att tillägna sig pengar eller andra saker med förmögenhetsvärde som man fått i sin besittning  för annan på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning.

  • Förskott på arv »

    Det som arvlåtaren har gett en bröstarvinge under sin livstid med gåvokaraktär. Inte bara rena gåvor räknas, även sådant där det benefika överväger (såsom efterskänkande av en fodran) räknas in. Detta ska räknas av vid fördelning av kvarlåtenskapen, förutsatt att arvlåtaren inte har föreskrivit annorlunda.

  • Försvarare »

    I regel en advokat, som har till uppgift att försvara den åtalade.

  • Försvårande omständigheter »

    Om en gärningsman t.ex. visat särskild hänsynslöshet eller utnyttjat någons skyddslöshet eller beroendeställning kan domstolen ta hänsyn till det när den bestämmer straffet. Om motivet för brottet är att kränka någon på grund av ras, hudfärg, sexuell läggning, etniskt ursprung eller liknande anses det också vara försvårande omständigheter.

  • Försäkrad »

    Den vars intresse är försäkrat mot skadan.

  • Försäkringsavtal »

    Avtal om försäkring som ingås mellan försäkringsgivare och en privatperson/juridisk person enligt allmänna avtalsprinciper.

  • Försäkringsbrev »

    Skriftlig handling som bevisar att ett försäkringsavtal har ingåtts.

  • Försäkringsförmedlare »

    En fysisk eller juridisk person som är registrerad enligt lagen om försäkringsförmedling.

  • Försäkringshavare »

    Den som är försäkrad.

  • Försäkringskassan »

    Myndighet som administrerar de försäkringar och bidrag som ingår i socialförsäkringen.

  • Försäkringsmäklare »

    En juridisk eller fysisk person som yrkesmässigt förmedlar direktförsäkringar från flera från varandra fristående försäkringsgivare till olika uppdragsgivare. Denne ska vara registrerad hos Finansinspektionen och titeln får endast användas av den som är registrerad.

  • Försäkringsrörelse »

    Rörelse som endast får drivas av försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som fått tillstånd till detta enligt försäkringsrörelselagen.

  • Försäkringstagare »

    Den som ingått försäkringsavtal med försäkringsgivare.

  • Försök till brott »

    En handling som innebär att man påbörjat men inte fullbordat ett brott. Försök är ofta men inte alltid straffbart.

  • Försökspunkt »

    Den punkt där utförandet av ett brott har gått så långt att förberedelsestadiet har passerats och fara föreligger för att brottet ska fullbordas.

  • Försörjningsstöd »

    Det ekonomiska bistånd från kommunen som en person har rätt att få när han eller hon inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodsedda på annat sätt.

  • Förtal »

    Förtal, muntligt eller skriftligt, sker när någon utan grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen.

  • Förtullning »

    Tullverkets åtgärder i fråga om en vara som deklarerats för övergång till fri omsättning.

  • Förundersökning »

    En utredning för att fastställa om ett brott har begåtts, vem som i så fall kan misstänkas och om bevisningen räcker för att väcka åtal. Förundersökningen leds av en åklagare, utom vid vissa mindre allvarliga brott. Förundersökningsbegränsning innebär att brottsutredningar i vissa fall kan begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring

  • Förutredning »

    Utredning som en förundersökningsledare ibland behöver företa för att kunna besluta om förundersökning ska inledas.

  • Förutsättningsläran »

    Förutsättningsläran är en relativt omstridd lära, som av vissa jurister inte anses existera. HD och andra domstolar har dock tillämpat den i praxis flertalet gånger, så den får troligen anses ha fått fäste i svensk rätt, även om det fortfarande finns jurister som hävdar motsatsen. Läran går ut på att ett avtal kan förklaras ogiltigt eller overksamt. Avtalskontrahenterna utgår i regel från vissa förutsättningar när avtal ingås.  För att avtalet ska bli ogiltigt eller overksamt krävs att den ena kontrahenten, A, utgått från en för A väsentlig förutsättning förelåg och att motparten B ska ha insett eller borde ha insett att A misstog sig på förutsättningen. Exempel på sådana förutsättningar kan vara ett föremåls beskaffenhet, en persons behörighet eller liknande.

  • Förvalta »

    Sköta, handha, ha asvar för, omhänderta, ombesörja, administrera, tillvarata m.m.

  • Förvaltarberättelse »

    Skriftlig redogörelse av konkursförvaltaren om boets tillstånd, orsakerna till gäldenärens obestånd m.m. Berättelsen ska senast sex månader efter konkursbeslutet skickas till konkursdomstolen, tillståndsmyndigheten och till de borgenärer som begär det.

  • Förvaltare »

    Förordnas för den som p.g.a. sjukdom eller liknande behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, om det inte är tillräckligt att en god man förordnas.

  • Förvaltare – föräldrabalken »

    Person som förordnas för att hjälpa en enskild att tillvarata sin rätt, förvalta sin egendom m.m. när det inte är tillräckligt att godmanskap anordnas. Det kan bli aktuellt för den som på grund av sjukdom, psykisk störning eller andra förhållanden är ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom.

  • Förvaltning »

    Den verksamhet som bedrivs av förvaltningsmyndigheter, administration.

  • Förvaltningsbesvär »

    Överprövning av ett beslut hos ett ärende neutralt och i förhållande till beslutsmyndigheten överställt organ.

  • Förvaltningsdomstol »

    De allmänna förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen. De handlägger mål som bland annat rör förhållandet mellan enskilda personer och det allmänna, som till exempel skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål, eller socialmål som t.ex. omhändertagande av unga eller missbrukare.

  • Förvaltningsmyndighet »

    Statlig eller kommunal myndighet med uppgift att fullgöra offentlig förvaltning.

  • Förvaltningsrätt »

    Reglerna om förvaltningsmyndigheternas organisation och verksamhetsformer, reglerna om det offentliga förvaltningens utövning och reglerna om förhållandet mellan enskilda och det allmänna.

  • Förvaltningsåläggande »

    Hyresvärden åläggs av hyresnämnden att överlämna förvaltningen av fastigheten till en särskild förvaltare, enligt avtal som nämnden ska godkänna.

  • Förvaringsinstitut »

    Bank eller annat kreditinstitut som förvarar en värdepappersfonds tillgångar och som sköter de in- och utbetalningar som avser denna.

  • Förverkande »

    Omhändertagande av föremål i samband med brott, t.ex. ett brottsverktyg eller alkohol som smugglas in i landet. Föremålen lämnas inte tillbaks och ersätts inte heller.

  • Föräldraansvar »

    Alla rättigheter och skyldigheter som en fysisk eller juridisk person har tillerkänts genom en dom, på grund av lag eller genom en överrenskommelse med rättslig verkan, med avseende på ett barn eller dess egendom.

  • Tillbaka till topp

    G

  • GUSP »

    EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

  • Gage »

    Lön, vanligt ersättningsbegrepp för bland annat skådespelare.

  • Garanti »

    Utfästelse att en vara ska fungera en viss tid och att de eventuella fel som uppstår ska avhjälpas gratis.

  • Garantitraktat »

    Fördrag genom vilket en stat lovar bistånd till en annan stat.

  • Gemensam bostad – makar »

    Den bostad som är makarnas permanenta.

  • Gemensam bostad – sambo »

    Byggnad eller del av byggnad som är avsedd att vara eller bli sambornas gemensamma hem och huvudsakligen innehas eller är avsedd att innehas för detta ändamål.

  • Gemensam inteckning »

    Inteckning som beviljats i flera fastigheter. Ansvaret för en sådan inteckning vilar på var och en av fastigheterna till det belopp som faller på varje fastighet efter förhållandet mellan deras enskilda värde och det sammanlagda värdet av alla fastigheterna.

  • Gemensam vårdnad »

    Båda föräldrarna har vårdnaden om barnet. Ett barn står från födseln under vårdnad av båda föräldrarna om de är gifta med varandra. I annat fall kan föräldrarna vända sig till domstol och begära gemensam vårdnad.

  • Gemensamhetsanläggning »

    Anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem.

  • Gemensamt bohag »

    Inre lösöre som är avsett för makars eller sambos gemensamma hem, såsom möbler, hushållsmaskiner, tv- och radioapparater etc.

  • Gemensamt näringskännetecken »

    Firma och sekundärt kännetecken.

  • Generaladvokat »

    Jurist vid EU-domstolen med uppgift att avge yttranden över de ärenden som handläggs.

  • Generalexekution »

    Gäldenärens samtliga tillgångar tas i anspråk för borgenärernas räkning - dvs konkurs.

  • Generalexekutor »

    Testementesexekutor som helt träder i arvingarnas och de universella testamentstagarnas ställe när det gäller dödsboförvaltningen.

  • Generalklausul »

    En allmänt formulerad rättsregel som ger domstolarna utrymme till tolkning i det enskilda fallet.

  • Generalrediciv »

    Återfall i brottslighet utan speciell inriktning.

  • Generisk »

    Släktled eller arten av något. En generisk prestation avser således inte en bestämd sak utan en viss typ av vara.

  • Genfodran »

    En motfodran, som kan användas för kvittning mot en annan fodran.

  • Genkärande »

    Den som ansöker om genstämning.

  • Genkäromål »

    Käromål som uppkommer genom att svaranden stämmer käranden i samma process.

  • Genmäle »

    Det skriftliga svaret på motpartens överklagande i hovrätt och HD.

  • Genomförandeakter – EU »

    Akter som kan krävas för att genomföra unionens rättsligt bindande akter.

  • Genstämning »

    Svaranden stämmer käranden i samma process.

  • Gestor »

    En person som utför en tjänst åt någon annan utan uppdrag.

  • Giftorätt »

    Den rätt makar får i varandras egendom genom giftemålet. Utan äktenskapsförord är all egendom som makarna har giftorättsgods, vilket ska hälftendelas vid en framtida bodelning (det finns dock undantag till den regeln). Det innebär dock inte att äganderätten går över.

  • Giftorättsgods »

    Makes egendom i vilken den andre maken har giftorätt. Makars egendom är antingen enskild egendom eller giftorättsgods. Giftorättsgodset ska enligt huvudregeln hälftendelas vid en framtida äktenskapsskillnad.

  • God advokatsed »

    Hur en advokat ska uppträda och utföra sina uppdrag m.m. Vägledande regler för detta har utfärdats av Sveriges advokatsamfunds styrelse. Den advokat som överträder reglerna riskerar en erimran, varning eller att förlora sitt medlemsskap och tillika rätten att kalla sig själv för advokat.

  • God affärssed »

    Det utomrättsliga normsystem som har utvecklats inom näringslivet, främst Internationella Handelskammarens (ICC) Grundregler för reklam men även andra uppförande- och branschkoder.

  • God man »

    Förtroendeman. Förekommer i olika sammanhang för att bevaka någons rätt, hjälpa den som inte själv kan sköta sina angelägenheter etc. God man kan till exempel förordnas för att företräda en omyndig eller någon som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. God man förordnas i regel av överförmyndaren men även av allmän domstol. (Jfr förvaltare).

  • God marknadsföringssed »

    God affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter. Definitionen finns i marknadsföringslagen.

  • God redovisningssed »

    Rättslig standard med generell giltighet, överordnad andra redovnisningsbestämmelser i lagstiftningen. God redovisningssed ska således alltid beaktas och enskilda bestämmelser tolkas utifrån detta.

  • God revisionssed »

    God praxis bland erfarna revisorer.

  • God revisorssed »

    Etniska normer för hur revisorn uppträder i sin yrkesroll.

  • God tro »

    Rättshandling som företas med normal aktsamhet och utan att den som företar denna känner till eller borde känna till att en felaktighet föreligger.

  • God yrkessed »

    Den nivå av fackmässighet och aktsamhet som en näringsidkare skäligen kan förväntas visa gentemot konsumenter, motsvarande hederlig marknadspraxis och/eller den allmänna principen om god tro i näringsidkarens bransch.

  • Godkänd revisor »

    Revisor som har viss angiven utbildning, praktik och revisorsexamen.

  • Godtrosförvärv »

    Förvärv i god tro av rätt till egendom, vilket i första hand görs av lös egendom. Stöldgods kan inte godtrosförvärvas sedan en lagändring år 2003. För äganderätt krävs att förvärvaren får saken i sin besittning och är i god tro. Den som har förlorat äganderätten till sin egendom på grund av någon annans godtrosförvärv har rätt att återfå egendomen mot lösen.

  • Gradualprincipen »

    Släktskapets närhet beräknas efter antalet led mellan arvlåtaren och arvingen.

  • Grannelagsrätt »

    Rättsregler mellan grannar, exempelvis rörande staket och skyldighet att undvika störiga inslag m.m.

  • Granskningsdispens »

    Hovrätten tar upp ett visst mål efter överklagande därför att det inte går att bedöma det slut som tingsrätten har kommit fram till.

  • Gravationsbevis »

    Utdrag ur inskrivningsregistret som bland annat visar vilka inskrivningar som finns i en fastighet. De viktigaste uppgifterna i beviset är om lagfart, inteckningar och rättighetsinskrivningar.

  • Gravbrev »

    Bevis om upplåtelse av gravrätt.

  • Gravrätt »

    Den rätt som uppkommer när en bestämd gravplats på en allmän begravningsplats upplåts till någon för gravsättning.

  • Gravsättning »

    Placering av stoft eller aska efter en avliden inom en bestämd gravplats, eller att aska strös ut i minneslund eller på annan plats än begravningsplats.

  • Gripande »

    Gripande innebär att en person som är misstänkt för brott omedelbart tas om hand, vilket görs av polisen. Det får ske när polisen inte kan eller hinner vänta på att åklagaren ska fatta beslut om anhållande. Även en enskild person får gripa en person som är efterlyst, eller som har begått ett brott som kan ge fängelse och som påträffas på bar gärning eller flyende fot. Den gripna personen ska då snarast överlämnas till polisen.

  • Grosshandel »

    Företag som sysslar med partihandel - försäljning till andra företag.

  • Grossist »

    Den som bedriver grosshandel och tillika bedriver försäljning till andra företag.

  • Grund »

    Grunden för ett yrkande, en begäran, är det bakomliggande förhållandet till yrkandet. Om man ska  ange grunden för ett yrkande innebär det att man ska ange anledningen till varför man anser att domstolen ska döma på visst sätt. Ett exempel är när någon yrkar ett visst belopp och som grund anger att han eller hon levererat en vara men att köparen inte har betalat. Ett annat exempel är när en person yrkar ekonomiskt bistånd och som grund anger att han eller hon inte har tillräckligt med egna ekonomiska medel.

  • Grunden för käromålet »

    De materiella rättsfakta som käranden ska åberopa redan i stämningsansökan.

  • Grundlagarna »

    Sveriges statsförfattning (konstitution), vilket består av regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

  • Grundrekvisit »

    De faktasom krävs för att en dom ska kunna ges som tillgodoser kärandens talan, dvs grunden för käromålet - de grunder käranden bygger sin talan på.

  • Grupprättegång »

    Rättegång där grupptalan förs. En sådan rättegång får avse anspråk som kan tas upp av allmän domstol enligt reglerna om tvistemål i rättegångsbalken.

  • Grupptalan »

    Talan en kärande för som företrädare för flera personer och som får rättsverkan för dem, trots att de inte är parter i målet.

  • Gruppvåldtäkt »

    När två eller fler personer gemensamt våldtar en annan person.

  • Gryningsräd »

    En oanmäld undersökning Konkurrensverket genomför hos företag som de misstänker hämmar den fria konkurrensen, exempelvis genom att dela upp marknaden mellan sig och andra företag. En gryningsräd kräver ett beslut från Stockholms tingsrätt. Vid undersökningen har Konkurrensverket rätt att få tillträde till lokaler, markområden, transportmedel och andra utrymmen. De har dessutom rätt att granska och ta kopior av bokföring och andra affärshandlingar samt begära muntliga förklaringar på platsen.

  • Grå zon »

    Havsområde som är omtvistat i fråga om gränsdragning.

  • Grönbok – EU »

    Officiellt kommissionsdokument som är ett första underlag till åtgärder i något som rör gemenskapen.

  • Gälda »

    Betala, en skuld som är betald sägs vara gulden.

  • Gäldenär »

    Den som har en skuld till någon annan.

  • Gäldenärsbrott »

    Brott mot borgenärer.

  • Gäldesteckning »

    Vid bodelning tilldelas make egendom till täckning av skulder. Begreppet gäldsteckning har i äktenskapsbalken ersatts med skuldavräkning.

  • Gärningsbeskrivning »

    När åklagaren åtalar en person lämnas en stämningsansökan in till tingsrätten. Stämningsansökan innehåller en beskrivning, gärningsbeskrivning, av det brott som den åtalade sägs ha gjort sig skyldig till.

  • Gärningsman »

    Den som har begått ett brott.

  • Gåva mellan makar »

    Benefik överlåtelse av egendom som kräver registrering för att bli giltig gentemot tredje man. Normalt krävs för giltig gåva att den har traderats till mottagern. Mellan makar krävs dock även att den har registrats hos tingsrätten för att gåvan ska vara giltig mot gåvogivarens borgenärer.

  • Tillbaka till topp

    H

  • HD »

    Förkortning för högsta domstolen.

  • Habeas Corpusakten »

    Försäkran om att ingen ska hållas fängslad utan domstols hörande och prövning. Akten antogs i England år 1679.

  • Habilitet »

    Skicklighet, handlingsförmåga, behörighet.

  • Hallick »

    Man som utnyttjar prostituerade ekonomiskt.

  • Halvförsäkring »

    Försäkring för motorfordon, som brukar innehålla delmomenten brand, stöld, glasskador, räddning, rättsskydd och maskinskador.

  • Halvvägshus »

    Av Kriminalvården kontrollerat hem som en intagen placeras i för särskilt stöd och tillsyn under utslussning.

  • Handelsagent »

    Den som i en näringsverksamhet har avtalat med en annan, huvudmannen, att för dennes räkning självständigt och varaktigt verka för försäljning eller köp av varor genom att ta upp anbud till huvudmannen eller sluta avtal i dennes namn.

  • Handelsbolag »

    Två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och detta bolag har förts in i handelsregistret. Handelsbolag är en juridisk person.

  • Handelsbruk »

    Sedvänja som utvecklats inom en bransch, vilket kan ersätta dispositiva lagregler.

  • Handelsfullmakt »

    Fullmakt som handelsregisterregistrerad näringsidkare har givit åt någon annan med uttrycklig förklaring att fullmakten ska vara prokura.

  • Handelsföretag »

    Företag som köper och säljer varor.

  • Handelskommissionär »

    Kommissionär som genomför sitt kommissionsuppdrag inom sin näringsverksamhet.

  • Handelsregistret »

    Register som förs hos Bolagsverket och som bland annat innehåller uppgifter om enskild näringsidkare, handelsbolag, ideell förening som utövar näringsverksamhet, bolagsmän i enkla bolag etc.

  • Handling »

    Varje framställning i skrift, bild eller upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel.

  • Handling »

    Framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

  • Handlingsdelikt »

    Handlingen eller underlåtenheten utgör det brottsliga, någon effekt måste alltså inte ha inträtt för att ett brott ska föreligga.

  • Handläggning – rättsprocess »

    Verksamheten i en process.

  • Handpanträtt »

    Panträtt i lös egendom som i samband med pantavtalets undertecknande överlämnas till panthavaren eller tredje mans besittning.

  • Handpenning »

    Förskott på betalning som samtidigt bekräftar att köp ingåtts.

  • Handräckning »

    Summarisk process som kan genomföras i form av vanlig handräckning och särskild handräckning.

  • Harmonisering – EU »

    Ett aktivt närmande av medlemsländer till varandra.

  • Hedersskuld »

    Sådan skuld som inte kan drivas in med hjälp av Kronofogden eller domstol, exempelvis spelskulder.

  • Hem för vård eller boende »

    HBV-hem, hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med boende.

  • Hembudsförbehåll »

    Förbehåll i bolagsordningen om att en aktieägare eller någon annan har rätt att lösa in en aktie som har övergått till en ny ägare.

  • Hemfridsbrott »

    Att olovligen ta sig in i annans bostad eller att kvarstanna där, trots uppmaning att lämna denna.

  • Hemförsäljning »

    Besök i konsumentens eller någon annan konsuments bostad eller på någon annan plats där konsumenten inte endast för stunden befinner sig.

  • Hemförsäljningsavtal »

    Avtal som ingås vid ett hembesök eller under en av näringsidkaren organiserad utflykt till en plats utanför dennes fasta försäljningsställe.

  • Hemkommun »

    Kommun i vilken personen har sin hemvist.

  • Hemlig teleavlyssning »

    Telemeddelande avlyssnas eller spelas in i hemlighet.

  • Hemlig telekontroll »

    Telemeddelande avlyssnas eller spelas in i hemlighet. Detta får användas vid förundersökning som avser brott, när det lindrigaste straffet är två års fängelse - alternativt försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott.

  • Hemlig teleövervakning »

    Uppgifter inhämtas i hemlighet om telemeddelanden som har expedierats eller beställts från en viss teleadress. Det kan också vara att sådana meddelanden hindras från att nå fram. Detta får användas vid förundersökning angående brott för vilket det lindigaste straffet är sex månaders fängelse, vissa narkotikabrott och varusmuggling av narkotika samt försök, förberedelse eller stämpling till brott som ger lägst två års fängelse.

  • Hemul »

    Rättmätigad, berättigad.

  • Hemulansvar »

    Ansvar mot förvärvaren att det sålda tillhörde säljaren. Hemulsmannen (säljaren) är skyldig att i en process mot köparen styrka att han var rättmätig ägare till det sålda. Brister han i denna skyldighet kan det grunda skadeståndsskyldighet - om köparen var i god tro.

  • Hemvist »

    Den ort där en person är bosatt större delen av året.

  • Hets mot folkgrupp »

    Att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning

  • Hindersprövning »

    Prövning om det finns hinder mot att ett äktenskap ingås. Hindersprövning av ett äktenskap ska begäras av mannen och kvinnan gemensamt hos Skatteverket eller Försäkringskassan. Prövningen görs av Skatteverket och kontrollerar bland annat släktskapet mellan de blivande makarna.

  • Hittebarn »

    Barn som hittats övergivet och som inte kan identifieras. Påträffas ett hittebarn i Sverige räknas det som svensk medborgare tills det är identifierat och något annat eventuellt framkommer.

  • Holografiskt testamente »

    Nödtestamente som testator egenhändigt skrivit och undertecknat utan vittnen. Dessa är bara giltiga vid vissa speciella situationer när testatorn varit oförmögen att kunna upprätta ett normalt testamente.

  • Home party »

    Sammankomst i ett hem där en näringsidkare eller dennes representant visar och säljer företagets produkter.

  • Honorar »

    Arvode, betalning - ett vanligt begrepp för detta i förlagsavtal.

  • Horisontell direkt effekt »

    En unionsrättslig regel ger upphov till rättigheter och skyldigheter mellan enskilda personer och är direkt tillämplig.

  • Hovrätt »

    Hovrätten fungerar som andra instans mellan tingsrätten och Högsta domstolen. Det gäller både brottmål och tvistemål som överklagats från tingsrätten. Om tingsrätten har dömt en person till böter eller frikänt personen för ett brott som kan ge högst sex månaders fängelse, krävs prövningstillstånd för att ett brott ska tas upp i hovrätten.

    De sex hovrätterna är Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, Hovrätten för västra Sverige i Göteborg, Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall samt Hovrätten för Övre Norrland i Umeå.

  • Hovrättsassessor »

    Färdigutbildad domare som ännu inte har ordinarie tjänst. Kan tjänstgöra i hovrätt eller i tingsrätt.

  • Hovrättsfiskal »

    Fiskal som fullgör utbildningstjänstgöring i hovrätt efter godkänd notarieutbildning.

  • Hovrättslagman »

    Ordinarie domare och chef över en avdelning på hovrätten.

  • Hovrättspresident »

    Hovrättens ordförande.

  • Hovrättsråd »

    Ordinarie domare i hovrätten.

  • Hushållningsregler »

    Regler i miljöbalken som anger hur olika mark- och vattenområden får användas.

  • Husrannsakan »

    En undersökning som görs för att söka efter föremål som kan ha betydelse som bevis, eller för att söka efter någon som skall gripas, anhållas eller häktas. Beslut om husrannsakan fattas vanligen av förundersökningsledaren, dvs. av åklagare eller av polis, eller av domstolen.

  • Huvudförhandling »

    Kallas ofta rättegång och är den muntliga förhandling i domstolen som hålls i brottmål och tvistemål, som innebär att målet avgörs. I brottmål föregås huvudförhandlingen av polisens och åklagarens förundersökning. I mer omfattande mål kan också en förberedande förhandling förekomma. Huvudförhandlingen är uppdelad i tre moment: sakframställning, bevisning, där hela bevisningen ska läggas fram inför rätten, och slutanförande (också kallat plädering).

  • Hypotekarisk panträtt »

    Pantsättaren behåller panten i sin besittning och tradition (att det pantsatta överlämnas till panthavaren) ersätts med registrering.

  • Hypotetiskt samtycke »

    Samtycke anses föreligga i den aktuella situtationen, trots att ett faktiskt samtycke från personen i fråga saknas.

  • Hyra »

    Upplåtelse av hus eller del av hus mot vederlag.

  • Hyreslagen »

    Inofficiell benämning på 12 kap Jordabalken, som reglerar hyra av lägenhet, både i bostads- och lokalsyfte.

  • Hyresnämnd »

    Nämnd med uppgift att bland annat medla i hyres- och bostadstvister.

  • Häktning »

    Häktning är ett frihetsberövande som beslutas av domstolen på begäran av åklagaren. Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år får häktas, om det finns risk att han avviker, undanröjer bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Den som är skäligen misstänkt får häktas om det är synnerligen viktigt i avvaktan på ytterligare utredning. Häktning får inte ske om det kan antas vara uppenbart att straffet stannar vid böter.

  • Häktningsframställan »

    När någon gripits ska åklagaren göra en häktningsframställan, begäran om häktning, till domstolen senast tredje dagen efter anhållandet.

  • Häktningsförhandling »

    En domstolsförhandling som ska hållas utan dröjsmål och aldrig senare än fyra dagar efter att en misstänkt person har gripits.

  • Häleri »

    Häleri är en sammanfattande benämning på olika slag av hantering av egendom som någon annan person kommit åt genom ett brott, t.ex. då man gömmer eller säljer stulet gods.

  • Hämtning »

    Polisen kan under vissa förutsättningar hämta en person med tvång, t.ex. till förhör och rättegångsförhandling.

  • Hämtningsköp »

    Köparen ska hämta varan hos säljaren eller på annan plats där varan finns vid köpet. I regel ska den hämtas där säljaren har sitt försäljningsställe eller sitt hemvist. Varan anses avlämnad när köparen tar hand om den. Från den tidpunkten bär köparen risken.

  • Hängavtal »

    Arbetsrättsligt begrepp som innebär att ett företag som inte själv tillhör en arbetsgivarorganisation ingår ett avtal med en fackförening om att tillämpa ett redan existerande kollektivavtal. Avtalet dem emellan innebär helt enkelt att de både förbinder sig att tillämpa vad som sägs i ett kollektivavtal, som de själva egentligen inte är parter i.

  • Härstammningsprincipen »

    Föräldrarnas medborgarskap är avgörande för vilket medborgarskap ett barn ska få vid födseln. Denna princip gäller i Sverige, övriga Norden och stora delar av Europa.

  • Hävning »

    Säljaren och köparens respektive skyldigheter faller bort. Säljaren behöver inte leverera varan och köparen behöver inte betala. Har prestationerna redan skett så ska de återgå. Hävning förutsätter ett fel som inte är ringa och ofta även av väsentlig betydelse för köparen.

  • Hållbar utveckling »

    Nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Begreppet är centralt inom miljörätten. Hållbar utveckling bygger på insikten att naturen har ett eget skyddsvärde och att människans rätt att förvalta och bruka naturen är förenat med ett ansvar för denna.

  • Högmålsbrott »

    Brott mot rikets inre säkerhet - exempelvis uppror och brott mot medborgerlig frihet.

  • Högsta domstolen »

    Högsta domstolen är tredje och sista instans av de allmänna domstolarna. För att ett mål ska tas upp av Högsta domstolen krävs i nästan alla fall ett prövningstillstånd. Prövningstillstånd beviljas bara om målet är av betydelse för bedömning av andra mål av liknande karaktär, så kallat prejudikat. I brottmål är riksåklagaren enda allmänna åklagaren i Högsta domstolen.

  • Tillbaka till topp

    I

  • ICC – Civilrätt »

    The International Chamber of Commerce, Internationella Handelskammaren.

  • ICC – Folkrätt »

    International Criminal Court, internationella brottmålsdomstolen.

  • IFRS »

    International Financial Reporting Standards, redovisningsstandarder som finansiella institutut ska följa.

  • Icke upplösande äktenskapshinder »

    Hinder mot äktenskap som inte upplöser redan ingånget äktenskap.

  • Icke-devolutiva rättsmedel »

    Rättsmedel för att få den domstol som meddelat avgörandet att återuppta målet till ny prövning. Dom angående vårdnad, underhåll och umgänge är exempel på avgöranden som kan omprövas av samma domstol - vilket går emot huvudregeln om att överprövningar ska göras i högre rätt.

  • Idealkollition »

    Mottagen egendom av arvlåtaren ska under dennes livstid betraktas som förskott på arvet och ska avräknas på arvslotten. Däremot behöver aldrig detta förskott återbetalas, även om det blir större än arvslotten. Arvingen får alltså behålla vad han har fått för mycket (oavsett vilken förlust det kan innebära för medarvingar).

  • Ideell brottskonkurrens »

    Gärningsmannen har genom en handling begått flera brott, exempelvis skjutit ett skott men skadat mer än en person.

  • Ideell förening »

    Förening vars ändamål är att främja medlemmarnas ideella intressen. Verksamheten är inte direkt ekonomisk men kan ändå gagna medlemmarnas ekonomiska intressen.

  • Ideell skada »

    Skada som inte kan värderas i kronor och ören. Sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men samt olägenheter i övrigt till följd av en skada.

  • Ignorantia iuris nocet »

    Okunnighet om lagen skadar. Att inte veta om att någonting är brottsligt innebär inte frihet från ansvar för sitt handlande.

  • Illegal »

    Olaglig, rättsstridig.

  • Illikvid »

    Person som inte har medel att omedelbart kunna betala förfallna skulder.

  • Illikviditet »

    En gäldenär kan inte betala sina skulder men har tillgångar som överskrider dessa. Gäldenären saknar således kontanta medel men är inte på obestånd.

  • Immaterialrätt »

    Den del av rättsordningen som innehåller regler till skydd för intellektuella prestationer och kännetecken.

  • Immateriella anläggningstillgångar »

    Kategori av anläggningstillgångar i företagets balansräkning. Övriga kategorier är materiella anläggningstillgångar och finansiella anläggningstillgångar. Exempel på immateriella anläggningstillgångar är patent, licenser, varumärken och dylikt.

  • Immateriella tillgångar »

    Rörelsetillgångar som inte är materiella i betydelsen konkreta. Tillgångar som inte går att "ta på".

  • Immission »

    Varaktig, störande inverkan på grannfastighet - exempelvis buller, rök eller lukt.

  • Immunitet »

    Skydd som tillkommer vissa befattningshavare mot myndighetsingripande m.m.

  • Immutabilitetsprincipen »

    Principen om att allmänt åtal inte kan läggas ner. Principen är central inom processrätten i många länder, men gäller inte i Sverige.

  • Implementering »

    Förverkligande, genomförande.

  • Implementeringstid »

    Tid inom vilken något genomförs eller ska vara genomfört.

  • Impossibilium nulla est obligatio »

    Ingen kan förpliktigas till det omöjliga - avtal måste inte alls alltid hållas. Det kan dock resultera i skadeståndsskyldighet, trots att utfäst prestation är omöjlig att genomföra.

  • Imputabilitet »

    Tillräknelighet - som förmildrande omständighet vid bedömningen av brotts straffvärde sja bland annat beaktas om den tilltalade till följd av psykisk störning haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande.

  • Imputation »

    Tillräknande, i straffrättssammanhang anses ett brott begånget oavsett om det finns grunder för subjektiv ansvarsfrihet eller inte.

  • In abstracto »

    I för sig, generellt sett.

  • In absurdum »

    Till det orimliga.

  • In casu »

    I det föreliggande enskilda fallet. Med "in casu"-avgörande avses ett domstolsavgörande som bara är intressant i just det fallet. Det har inget prejudikatvärde (ingen betydelse för kommande fall).

  • In dubio »

    I tveksamma fall, vid tvivel.

  • In dubio mitius »

    Vid tveksamma fall det mildaste - en straffrättslig grundbult.

  • In dubio pro reo »

    I tveksamma fall till den tilltalades förmån.

  • In extensio »

    I full utsträckning, fullständigt.

  • In fine »

    Till slut, i slutet - kan exempelvis hänvisa till slutet av en lagparagraf.

  • In fraudem legis »

    Med avsikt att kringgå lagen.

  • In loco »

    På platsen.

  • In natura »

    I varor eller livsförnödenheter - ersättning för en prestation sker på annat sätt än genom pengar.

  • In pleno »

    I plenum.

  • Inarbetning – näringskännetecken »

    Näringskännetecknet är känt som beteckning för innehavarens verksamhet inom en betydande del av den krets som verksamheten riktar sig till.

  • Inbördes testamente »

    Testamente där två eller fler personer ömsesidigt förordnar om sin kvarlåtenskap.

  • Incest »

    Att ha samlag med någon som man är nära släkt med.

  • Indicium »

    Ej direkt bevis, men omständighet som gör att man kan dra slutsatsen att ett visst förhållande har förelegat.

  • Indirekt diskriminering »

    Någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder.

  • Indirekt elektronisk handel »

    Varor beställs via internet, levereras på traditionellt sätt och betalas mot faktura eller postförskott.

  • Indirekt uppsåt »

    Effekten är inte direkt eftersträvad av gärningsmannen, men denne inser att den är en nödvändig följd av hans/hennes handlande. Exempelvis att gärningsmannen spränger en båt i syfte att få försäkringsersättning. Gärningsmannen vet att människor ombord kommer att dödas, vilket inte är direkt eftersträvat, men det avhåller inte gärningsmannen från handlingen.

  • Indirekta skatter »

    Skatter som är avsedda att bäras av andra än dem som betalar in skatterna, exempelvis mervärdersskatt (moms).

  • Indispensabelt äktenskapshinder »

    Hinder mot äktenskap som inte kan elimineras genom dispens, exempelvis att makarna är helsyskon.

  • Indispositiv rättsregel »

    Tvingande rättregel. Regeln kan inte avtalas bort och man kan inte ingå någon förlikning i strid med regeln.

  • Indispositiva mål »

    Mål i vilka parterna inte kan träffa förlikning om saken, exempelvis vårdnadstvister och mål om fastighetsbildning.

  • Individualprevention »

    Straffets funktion är att avhålla den som begått brott från vidare brottslighet.

  • Induktion »

    Härledning av det allmänna ur det enskilda, metod för sannolikhetsbevisning.

  • Inexigibel »

    Kan ej utkrävas eller verkställas.

  • Informationsföreläggande »

    Näringsidkare som vid sin marknadsföring inte lämnas sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt åläggs att göra detta.

  • Inhibera »

    Hejda, hålla tillbaka, inställa.

  • Inhibition »

    Inhibitionsbeslut (inhibera = inställa). Ett beslut av en högre instans att ett beslut av av en lägre instans inte får verkställas. Inhibitionen innebär inte att beslutet upphävs.

  • Injurie »

    Rättskränkning, ärekränkning, orättvisa.

  • Injuriera »

    Göra ärekränkande beskyllningar.

  • Inkassoverksamhet »

    Indrivning av egen eller annans fodran genom krav eller annan inkassoåtgärd.

  • Inkassoåtgärd »

    Åtgärd som innebär annan påtryckning på gäldenären än angivande av tid för betalning eller uppgift om att gfodringen om den inte betalas kommer att överlämnas till inkasso.

  • Inkomstskatt »

    Skatt på inkomst som betalas till det allmänna.

  • Inkomstslag »

    Typ av inkomst som kan bli föremål för statlig och kommunal inkomstbeskattning. Det finns tre inkomstslag; tjänst, näringsverksamhet och kapital.

  • Inkorporationsprincipen »

    Varje bolag som bildats enligt reglerna i den svenska aktiebolagslagen och registreras av Bolagsverket är ett svenskt aktiebolag. Då ska svensk aktiebolagsrätt tillämpas även om bolaget flyttar utanför Sverige.

  • Inkorporering »

    En internationell överenskommelse (eller ett internationellt beslut) införs oförändrad i den inhemska rättsordningen.

  • Inkvisationen »

    Process som infördes av den romersk-katolska kyrkan under 1200-talet med uppgift att bekämpa kätteri genom rannsakning som skulle få den tilltalade att erkänna "sanningen".

  • Inkvisatorisk process »

    Process där domaren även är aktiv som förhörsledare och dylikt för att få fram sanningen.

  • Inlösenförbehåll »

    Ett förbehåll i bolagsordningen om att aktiekapitalet kan minskas genom inlösen av aktier under vissa i förbehållet angivna förutsättningar.

  • Innehavarskuldebrev »

    Löpande skuldebrev ställt till innehavaren.

  • Innocent passage »

    Rätt för främmande fartyg till oskadlig genomfart av territorialhavet.

  • Inomobligatorisk »

    I kontraktsförhållande.

  • Inre gräns – EU »

    Den geografiska gränsen mellan två EU-länder samt den gräns som internationella flygplatser och hamnar utgör i ett EU-land.

  • Inre marknaden »

    Ett område utan inre gränser, med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer.

  • Inre territorialvatten »

    Det vatten som i alla avseenden är likställt med landterritoriet, exempelvis sjöar.

  • Inresa »

    En utlänning passerar gränsen för svenskt territorium.

  • Insiktsuppsåt »

    Gärningsmannen har handlat med insikt om att en viss effekt ska inträffa eller att en gärningsomständighet föreligger. För insiktsuppsåt räcker det med att gärningsmannen funnit gärningsområdet "praktiskt taget säkert" eller effekten "praktiskt taget oundviklig".

  • Inskrivning »

    Inskrivning som enligt jordabalken ska göras i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Inskrivningsärenden är ärenden om lagfart, inteckning eller annan inskrivning enligt lagen.

  • Inskrivningsdag »

    Fram till klockan 12 varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag eller fredag som inte är helgdag eller midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inskrivning skedde.

  • Inskrivningsmyndighet »

    Lantmäteriet är inskrivningsmyndighet och hanterar ansvaret för inskrivning.

  • Insolvens »

    Förfallna skulder är större än värdet på gäldenärens tillgångar och denne saknar förmåga att rätteligen betala skulderna.

  • Insolvent »

    Den som är på obestånd och inte kan fullgöra sina ekonomiska förpliktelser.

  • Instruktioner att diskriminera »

    Order eller instruktioner att diskriminera någon som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar orden eller instruktionen, eller som gentemot denne åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

  • Insuffociens »

    Gäldenärens skulder överskrider värdet på hans tillgångar. Skulderna är emellertid inte förfallna till betalning - då skulle gäldenären vara på obestånd.

  • Insättningsgaranti »

    Kunders insättningar på konto, i banker, kreditmarknadsföretag och i vissa värdepappersbolag skyddas genom att staten garanterar för dem.

  • Insättningsnämnd »

    Nämnd med uppgift att handlägga frågor om insättningsgaranti och investerarskydd.

  • Inteckning »

    Inskrivning av ett penningbelopp i fastighet. Ansökan om inskrivning görs av fastighetsägaren hos inskrivningsmyndigheten som senare utfärdar ett bevis om inteckningen. Detta bevis kallas för pantbrev. Om fastighetsägaren vill låna pengar med säkerhet i fastigheten överlämnas pantbrevet till panthavaren.

  • Integritet »

    Den enskildes rätt till sitt eget oberoende liv utan kränkande intrång.

  • Interimistiskt »

    Tillfälligt, gälla tills vidare.

  • Interimistiskt avgörande »

    Avgörande som ska gälla tills en dom eller beslut har vunnit laga kraft eller annat förordnats.

  • Interimistiskt yrkande »

    Ett yrkande där man vill få ett beslut om vad som ska gälla fram till dess att slutligt beslut meddelas i frågan. Interimistiska yrkanden förkommer bland annat i vårdnadsmål och immaterialrättsliga mål och mål angående offentlig upphandling.

  • Interimsbevis »

    Bevis som ger innehavaren rätt att teckna en eller flera aktier.

  • Internationell patentansökan »

    Patentansökan som avser flera av de länder som är anslutna till PCT.

  • Internationell privaträtt »

    Regler som anger vilket lands civilrätt som ska tillämpas av svensk domstol när ett rättsförhållande har anknytning till två eller flera länder.

  • Internationell processrätt »

    Regler som behandlar domstolarnas kompetens att ta upp mål med utlänsk anknytning.

  • Internationell rätt »

    Folkrätt och internationell privaträtt.

  • Internrevisor »

    Anställd som på företagsledningens uppdrag kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet. Alltså inte en oberoende revision.

  • Interpellation »

    Förfrågan vid stående anbud. Även en term i politiska församlingar.

  • Interusurium »

    Belopp som dras från en skuld när det betalas i förtid.

  • Intervenient »

    Den som får domstolens tillstånd att delta i rättegången utan att vara part.

  • Intervention – folkrätt »

    En stat ingriper i en annan stats angelägenhet.

  • Intervention – processrätt »

    Tredje man inträder på endera partens sida och deltar i rättegången. Detta kräver sannolika skäl för att saken rör intervenientens rätt.

  • Intestatarv »

    Arv på grund av släktskap.

  • Intrång »

    Oberhörigt ingrepp inkräktande på någons (ensam)rätt att utnyttja viss egendom eller rättighet.

  • Intrång – immaterialrätt »

    Att tillägna sig annans prestation och göra den till sin egen utan ensamrättshavarens samtycke. För samtliga immaterialrättsliga sammanhang kan straff och skadeståndsansvar bli aktuellt.

  • Investerarskydd »

    Ersättning för förlust av investerares finansiella instrumt och medel hos ett värdepappersinstitut.

  • Invinkabel »

    Kan inte återvinnas.

  • Ipso facto »

    Genom själva sakförhållandet.

  • Ipso jure »

    I kraft av själva lagen, som följer av lagen, genom själva det rättsliga förhållandet.

  • Istadrätt »

    Representationsrätt, i en före arvlåtaren avliden arvinges ställe inträder dennes arvkomlingar. Om en en person har avlidit och dennes närmaste anhöriga är två syskon, varav den ena avled innan den avlidne och har efterlämnat tre barn, så har det ena syskonet ensamt respektive de tre syskonbarnen gemensamt lika stor rätt i arvet.

  • Tillbaka till topp

    J

  • JK »

    Justitiekanslern, riksdagens högste ombudsman.

  • JO »

    Justitieombudsmännen - eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas - ser till att tjänstemän inom t.ex. domstolen följer gällande lagar och andra författningar i sin verksamhet

  • JO »

    Justitieombudsmännen, Riksdagens ombudsmän.

  • Jaktkort »

    Kort som visar att jaktvårdsavgift är betald.

  • Jakträtt »

    Rätt att jaga på den egna fastighetens mark eller på jaktvårdsområde.

  • Jaktvårdsområde »

    Område som bildats av två eller flera fastigheter eller delar av fastigheter, i syfte att främja jaktvården och jakträttshavarnas gemensamma intressen.

  • Joint venture »

    Ett avtalsreglerat samarbete mellan två eller flera parter som driver en verksamhet. Parterna bestämmer gemensamt över verksamheten genom avtalet. Ett annat vanligt begrepp för samma företeelse är samverkansföretag.

  • Jordbruksarrende »

    Upplåtelse av jord till brukande genom arrendeavtal.

  • Jourtid »

    Tid då en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande. Jourtid får tas ut om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt - 48 h under fyra veckor eller 50 h under en kalendermånad. Det är inte jourtid då arbetstagaren utför arbete åt arbetsgivaren.

  • Judex debet judicare secundum allegata »

    Domaren ska döma i överensstämmelse med åberopade fakta, domen får inte grundas på andra rättsfakta än de som part åberopat i processen.

  • Judicare »

    Döma, skipa rätt.

  • Judiciell »

    Rättslig, som avser domstolsväsendet.

  • Judiciell indelning »

    Indelning i rättskipningsområden.

  • Judicium »

    Domstol, process, dom, utslag, bedömning, avgörande.

  • Jura Novit Curia »

    "Domaren känner (kan) rätten". Härmed avses att part inte behöver åberopa/bevisa innehållet i rättsregler. Dessa förutsätts domaren alltid kunna. En viktig processuell fiktion.

  • Jure fisci »

    Statskassans rätt. Folkrättsligt avses grunden för en stats handlingar som privaträttsligt subjekt.

  • Jure imperii »

    Grunden för en stats handlingar som högsta maktutövare, s k höghetshandlingar.

  • Juridik »

    Läran om rättsreglerna och hur dessa tillämpas.

  • Juridisk person »

    Abstrakt rättsobjekt som är konkretiserad i verksamhet av visst slag och som har rättskapacitet m.m. som en fysisk person. En juridisk person kan ha fodringar och skulder, sluta avtal, uppträda i domstol etc.

  • Juridisk person »

    En sammanslutning av personer, t.ex. ett bolag, en myndighet, en förening eller liknande.

  • Juridiska föreningar »

    Föreningar som bildats vid juridiska fakulteter. Den äldsta i landet, Juridiska föreningen i Uppsala, bildades år 1844.

  • Juridiskt biträde »

    Kan vara en juristutbildad person, t.ex. en advokat, som har till uppgift att stödja någon i juridiska frågor. Exempel på juridiska biträden är försvarsadvokaten till den åtalade och målsägandebiträdet som stödjer målsägande. Kravet på biträdet är att denne är lämplig som ombud.

  • Jurisdiktion »

    Rättsförvaltningsområde, begreppet kan även stå för behörighet att utöva rättsskipning inom ett visst område.

  • Jurisprudens »

    Juridik, rättsvetenskap. Ett äldre begrepp som inte är vanligt längre.

  • Jurist »

    Ett samlingsnamn för alla som tagit en juristexamen. En jurist är expert på att analysera och lösa juridiska problem och på att tolka lagar och avtal. Jurister kan till exempel jobba som domare, åklagare, advokat och på försäkringsbolag.

  • Jury »

    Särskilt valda medborgarrepresentanter, jurymän, som prövar frågan om brott i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål. Om juryn inte finner att brott har begåtts ska den tilltalade frikännas.

  • Justera »

    Kontrollera och rätta, granska och godkänna protokoll etc.

  • Justering – åtal »

    Tillåten ändring av åtal. Ny omständighet kan exempelvis medföra justering, annars är huvudregeln att väckt åtal inte får ändras.

  • Justitiemord »

    Fällande dom eller avrättning av oskyldig.

  • Justitieråd »

    Ledamot av Högsta domstolen.

  • Jämkning – skadestånd »

    Skadeståndsskyldigheten sätts ned efter skälighetsbedömning om den är oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomi.

  • Jäv »

    Partiskhet eller risk för partiskhet, som gör någon olämplig att uppträda i en viss egenskap, t.ex. som domare eller vittne. Jäv kan bland annat förekomma om en domare är släkt med en av parterna i en rättegång eller har ett eget intresse i saken.

  • Tillbaka till topp

    K

  • Kammarrättsassessor »

    Färdigutbildad domare som ännu inte har ordinarie tjänst. Kan tjänstgöra i kammarrätt eller i förvaltningsrätt.

  • Kammarrättslagman »

    Ordinarie domare och chef över en avdelning på kammarrätten.

  • Kammarrättsråd »

    Ordinarie domare i kammarrätten.

  • Klagan över domvilla »

    Överklagande av en dom på grund av grovt rättegångsfel.

  • Klagande »

    Den som överklagar en domstols beslut till högre instans.

  • Kollusionsfara »

    Risk för att en misstänkt undanröjer bevis eller på annat sätt förstör en brottsutredning. Kollusionsfara är skäl för häktning.

  • Koncentrationsprincipen »

    Med denna processuella princip avses att handläggningen av ett mål skall ske i ett sammanhang - utan avbrott.

  • Konkurs »

    Om någon inte kan betala sina skulder i rätt tid och inte kommer att kunna betala dem under en längre period, kan gäldenären, d.v.s. den som inte kan betala, försättas i konkurs. Under konkursen säljs gäldenärens egendom och pengarna fördelas mellan borgenärerna enligt ett visst system så långt de räcker sedan kostnaderna för konkursen har betalats.

  • Kontaktförbud »

    Om det finns risk att en viss person kommer att begå brott mot, trakassera eller följa efter någon annan, kan den personen få kontaktförbud. Ett sådant beslut fattas av åklagare.

  • Kontraktsvård »

    En särskild form av skyddstillsyn som innebär att den dömde, om brottsligheten kan relateras till missbruk, får behandling istället för fängelse. Den dömde skriver under ett kontrakt där han förklarar sig villig att genomgå behandlingen. Om den dömde avbryter behandlingen eller på annat sätt allvarligt missköter sig rapporteras det till åklagaren. Domen kan då ändras till fängelse i en ny rättegång.

  • Korsförhör »

    En förhörsmetod (av vittnen) som innebär att parterna växelvis förhör vittnet. Korsförhöret inleds med huvudförhör och fortsätts med motförhör och eventuellt återförhör.

  • Kriminalvården »

    Den myndighet som ansvarar för att straff i fängelse och frivård verkställs samt för verksamheten vid landets häkten.

  • Kroppsvisitation »

    Undersökning av en misstänkt persons kläder och av vad han har på sig eller med sig. Kroppsvisitation får utföras av polisen eller tullen vid misstanke om brott som kan leda till fängelse.

  • Kränkning »

    Allvarlig kränkning (lidande) genom angrepp mot person, frihet, frid eller ära, t.ex. vid misshandel, rån och sexualbrott.

  • Kvarstad »

    Kvarstad är en civilprocessuell säkerhetsåtgärd. Innebörden är att en svaranden (gäldenär) i avvaktan på ett slutligt avgörande (dom) i målet genom ett beslut om kvarstad fråntas möjligheterna att förfoga över (del av) sin egendom.

  • Kärande »

    För att tingsrätten ska pröva en tvist krävs att en ansökan om stämning ges in. Den som ansöker om stämning och på så sätt väcker talan i domstolen kallas kärande. Den som ansökan riktas mot och som blir kärandens motpart i domstolen kallas svarande.

  • Käromål »

    Den talan käranden väcker genom att ansöka om stämning i domstol benämns käromål.

  • Tillbaka till topp

    L

  • LOB »

    Lagen om omhändertagande av berusade personer. En person som är så påverkad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, eller utgör en fara för sig själv eller andra, kan omhändertas av polisen.

  • LUL »

    Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Lagen behandlar hur polis, åklagare och domstolar ska handlägga ärenden där den misstänkta personen är under 21 år. För ungdomar under 18 år finns bland annat begränsningar i hur länge man får vara frihetsberövad och krav på att utredningen ska bedrivas snabbt.

  • LVM »

    Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Lagen kompletterar socialtjänstlagen och ger möjlighet till tvångsåtgärder mot missbrukare.

  • LVU »

    Lag om vård av unga. Lagen gäller ungdomar under 21 år. LVU ger samhället rätt att i vissa fall ingripa med tvång, dvs. utan samtycke från ungdomarna eller deras föräldrar.

  • Laga förfall »

    Laga förfall betyder att den som t.ex. har kallats till en domstolsförhandling har en giltig ursäkt att inte komma. Exempel på laga förfall är avbrott i allmänna kommunikationer och plötslig sjukdom (läkarintyg krävs).

  • Laga kraft »

    När tiden för överklagande har gått ut eller om den inte är överklagningsbar har en dom (eller ett beslut) vunnit laga kraft. Därefter kan domen verkställas.

  • Lagfaren »

    Den som avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.

  • Lagföra »

    Att ställa någon till ansvar för ett brott.

  • Laglighetsprövning »

    Ett överklagande av en kommuns eller ett landstings beslut. Kan göras av invånare i den kommun eller det landsting där beslut fattats. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från det att beslutet kungjorts. Ett överklagat beslut kan endast upphävas eller fastställas. Kallades tidigare för kommunalbesvär.

  • Lagman »

    Lagmannen är den domare som är chef över en tingsrätt. En hovrättslagman är en chef för en avdelning i hovrätten.

  • Lagprövning »

    En domstol eller annan myndighets möjlighet att pröva gällande lagstiftnings förenlighet med grundlagar och andra rättsordningar som kan stå över lagen.

    • Abstrakt lagprövning innebär att en domstol tar ställning till en lags grundlagsenlighet i sig själv utan att lagen behöver ha tillämpats. Effekten om lagen anses strida mot grundlag är att den underkänns och inte längre kan tillämpas.
    • Konkret lagprövning tar sikte på lagens tillämpning i ett enskilt fall. Effekten blir inte att lagen upphävs utan endast att den inte tillämpas i det enskilda fallet och vidare i liknande fall, där det första fallet kan åberopas som ett prejudikat.

  • Lagrum »

    Motsvarar en regel i lagtext. Oftast avses en lagparagraf.

  • Legalitetsprincipen »

    En rättssäkerhetsprincip som innebär att ingen kan straffas utan stöd av lagen. För att det ska räknas som ett brott måste handlingen exakt motsvara lagens beskrivning av brottet. Det är lagen vid gärningstillfället som gäller.

  • Likhetsprincipen »

    Likhetsprincipen innebär att alla personer är lika inför lagen och att lika fall ska behandlas på samma sätt.

  • Livstidsstraff »

    Ett fängelsestraff som inte är tidsbestämt och som döms ut vid särskilt allvarliga brott. I praktiken används det enbart vid mord. Den som avtjänat minst 10 år av livstidsstraffet kan från och med den 1 november 2006 ansöka om att få det omvandlat till ett tidsbestämt straff. Prövningen sker vid Örebro tingsrätt. Ett livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt straff får aldrig understiga 18 år.

  • Lyckta dörrar »

    Detsamma som stängda dörrar. När en rättegång hålls inom lyckta dörrar har allmänheten inte tillträde till den. Beslut om lyckta dörrar kan till exempel fattas om personerna som rättegången gäller är mycket unga eller för att skydda ett brottsoffer vid en rättegång om sexualbrott.

  • Tillbaka till topp

    M

  • Markrofferi »

    Avser att med juridiskt och etiskt tveksamma metoder tillskansa sig äganderätt till mark eller att utan juridisk giltig åtkomst ändå nyttja mark som tillhör någon annan. Företeelsen uppmärksammades internationellt i samband med företags och staters stora markförvärv i utvecklingsländer som en följd av de kraftigt ökade världsmarknadspriserna på spann-mål 2007-2008. Sådana förvärv genomförs genom att inhemska och transnationella företag, regeringar och andra enskilda aktörer köper upp eller arrenderar mark.[1][2] [3] I Sverige används även det nära relaterade begreppet baggböleri.

  • Meddelarfrihet »

    Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller även i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot t.ex. rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.

  • Meddelarskydd »

    Detsamma som anonymitetsskydd, dvs. ett skydd enligt Tryckfrihetsförordningen för personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.

  • Medgivande »

    Att hålla med eller erkänna.

  • Medhjälp »

    Även medhjälp till brott är straffbart. Som medhjälp räknas bland annat att hålla vakt och att bära inbrottsverktyg.

  • Medling »

    Medling är en förhandling som har till syfte att lösa en tvist utan att parterna ska behöva vänta på en dom. I vissa mål är det ett måste att medla, exempelvis tvister om vård av barn.

  • Mened »

    Den som är vittne i en rättegång avlägger en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot vittneseden, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.

  • Minderårig »

    Att inte ha uppnått straffbarhetsåldern, dvs. att vara under 15 år. Minderåriga kan inte ställas till ansvar för brott och de redovisas inte heller i statistiken över misstänkta personer.

  • Misshandel »

    Ett brott som innebär att någon avsiktligt tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta. Som misshandel räknas också att försätta någon i vanmakt eller liknande tillstånd.

  • Misstankeregister »

    Rikspolisstyrelsens register med uppgifter om dem som är skäligen misstänkta för brott.

  • Misstänkt person »

    När begreppet används i statistiken innebär det en straffmyndig person (15 år eller äldre) som av polis eller åklagare anses vara skäligen misstänkt och där brottsmisstanken kvarstår efter avslutad utredning.

  • Mord »

    Ett brott som innebär att någon avsiktligt berövar en annan person livet.

  • Mordbrand »

    Ett brott som innebär att någon avsiktligt anlägger brand som innebär fara för någon annans liv eller hälsa, eller fara för omfattande förstörelse av någon annans egendom.

  • Muntlig bevisning »

    Muntlig bevisning är t.ex. förhör med vittnen, sakkunniga eller med någon som påstås ha blivit utsatt för brott.

  • Muntlig förberedelse »

    Sammanträde som syftar till att förbereda målet inför avgörande och en eventuell huvudförhandling. Under vissa förutsättningar kan ett tvistemål avgöras i anslutning till den muntliga förberedelsen. Muntlig förberedelse förekommer sällan i brottmål.

  • Muntlighetsprincipen »

    En av huvudprinciperna inom processrätten som innebär att allt processmaterial ska läggas fram muntligen vid huvudförhandling i domstol.

  • Myndighetsutövning »

    Myndighetsutövning är ett förvaltningsrättsligt begrepp och omfattar alla åtgärder och beslut som är ett yttersta uttryck för samhällets maktbefogenheter gentemot medborgarna. Det kan vara både positiva beslut, exempelvis om CSN beviljar en ansökan om studiebidrag, och negativa beslut, exempelvis om en person får sitt körkort indraget.

  • Människorov »

    Ett brott som innebär att någon bortför eller spärrar in en annan person med avsikt att skada personen, utöva utpressning eller liknande.

  • Mål »

    Benämning på det åtal eller den tvist som är föremål för rättegång vid en domstol.

  • Målsägande »

    Den som har blivit utsatt för ett brott eller som lidit skada av ett brott.

  • Målsägandebiträde »

    Målsägandebiträdets uppgift är att ta tillvara målsägandens intressen och vara till stöd under förundersökning och rättegång samt att eventuellt hjälpa till att yrka om ersättning/skadestånd. Målsägandebiträde förordnas av domstol vid vissa grövre brott, t.ex. vålds- och sexualbrott eller om det av någon annan anledning finns ett särskilt starkt behov av biträde.

  • Tillbaka till topp

    N

  • Ne bis in idem »

    En processrättslig princip som innebär att samma sak får inte prövas två gånger.

  • Normerade böter »

    Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund, t.ex. vid olovligt fiske efter fartygets motorstyrka. Normerade böter är numera mycket ovanligt.

  • Notarie »

    Titel på en jurist som under (normalt) två år efter avslutad examen tjänstgör på en tingsrätt eller länsrätt. Notariemeritering är ett formellt krav för den som vill bli åklagare, domare eller kronofogde.

  • Nämndeman »

    Nämndemän är lekmän, dvs. någon juristutbildning krävs inte. Nämndemännen är inte anställda av domstolen utan kommer dit i samband med att en särskild fråga ska prövas. Som exempel kan nämnas huvudförhandling i brottmål eller muntlig förhandling i förvaltningsrätt angående tvångsvård. De nomineras av de politiska partierna och ska ha sunt förnuft och erfarenhet från olika områden som kompletterar den lagkunnige domarens kunskaper. Vilket parti som nominerar en person har ingen betydelse när en fråga ska avgöras i domstolen. Vissa yrkeskategorier och befattningshavare får inte väljas, t.ex. åklagare, polismän, advokater och anställda vid domstolar.

  • Nåd »

    Regeringen kan genom nåd helt eller delvis befria en person från straff och andra påföljder, eller byta ut straffet mot en annan påföljd. Svår sjukdom eller andra starkt vägande personliga skäl kan vara orsak till nåd.

  • Nödvärn »

    En nödsituation där det är tillåtet att använda sig av metoder som i andra lägen är förbjudna, t.ex. att använda visst våld för att försvara sig själv eller någon annan, eller hålla fast en tjuv till dess att polisen kommer.

  • Nöjdförklaring »

    Nöjdförklaring kan lämnas av den som dömts till fängelse eller villkorlig dom och innebär att den dömde förklarar att han avstår från att överklaga domen. Påföljden kan då omedelbart verkställas.

  • Tillbaka till topp

    O

  • Oaktsamhet »

    Vårdslöshet eller slarv. Den som orsakar en skada genom oaktsamhet ska ersätta skadan. Uppstår skadan däremot av en olyckshändelse kan man inte dömas att betala skadestånd.

  • Obestånd »

    När en person eller ett företag är på obestånd kan inte längre skulderna betalas och denna oförmåga är inte enbart tillfällig. När obestånd föreligger kan företaget eller personen riskera att försättas i konkurs.

  • Objektivitetsprincipen »

    Principen gäller domstolar och offentlig förvaltning och är inskriven i grundlagen (regeringsformen). Den innebär ett krav på att domstolarna och myndigheterna ska beakta allas likhet inför lagen och vara sakliga och opartiska.

  • Offentlig försvarare »

    En advokat som utses av rätten och som försvarar en person som är misstänkt för brott.

  • Offentlig handling »

    En handling är offentlig om den är att betrakta som en allmän handling och den inte omfattas av sekretess.

  • Offentlig plats »

    Väg- och gatumark, parker, torg, parkeringsplatser etc. dit allmänheten har fritt tillträde.

  • Offentlig rätt »

    Ett samlingsnamn för stats- och förvaltningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om statsskicket, medan förvaltningsrätt innehåller rättsregler om myndigheters och kommuners verksamhet. Ibland ingår också folkrätt i begreppet.

  • Offentlighetsprincipen »

    Var och ens rätt till insyn och kontroll av myndigheter, bl.a. rätten att ta del av offentliga handlingar och att delta i förhandlingar i domstol.

  • Offentligt biträde »

    Ett juridiskt biträde som hjälper en person i vissa typer av förvaltningsrättsliga mål, d.v.s. i förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen. Biträdet får ersättning av staten. Offentligt biträde förordnas t.ex. i mål angående avvisning eller utvisning enligt utlänningslagstiftningen och i mål om tvångsvård.

  • Ofredande »

    Den som exempelvis antastar eller kastar sten på någon, eller på annat sätt beter sig hänsynslöst, gör sig skyldig till ofredande. Som ofredande räknas också t.ex. telefonterror och mobbning.

  • Ogillat åtal »

    Ett ogillat åtal innebär att frågan prövats av en domstol som funnit att bevisningen inte varit tillräcklig för fällande dom eller att den handling som åtalet gäller inte är brottslig.

  • Olaga diskriminering »

    Om en näringsidkare eller myndighet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller homosexuella läggning genom att inte tillämpa samma villkor som för andra kallas det olaga diskriminering.

  • Olaga frihetsberövande »

    Ett brott som innebär att någon för bort, spärrar in eller på annat sätt berövar en annan person friheten.

  • Olaga hot »

    Ett brott som innebär att någon uppträder hotfullt så att den hotade personen fruktar för sitt eget eller någon annans liv eller säkerhet.

  • Olaga tvång »

    Ett brott som innebär att någon genom misshandel eller hot tvingar en person att handla på visst sätt (eller låta bli att handla). Olaga tvång kan också vara hot om att, utan egentlig grund, åtala eller att anmäla någon för ett brott.

  • Olovligt brukande »

    Ett brott som innebär att någon utan lov använder någon annans egendom vilket medför skada eller olägenhet för den personen, t.ex. om man lånat någon annans bil och istället för att lämna tillbaks den på utlovad tid använder den ytterligare en vecka.

  • Olovligt förfogande »

    Ett brott som innebär att någon utan lov använder någon annans egendom som man har hand om, t.ex. säljer något man köpt på avbetalning som man ännu inte har betalat färdigt.

  • Ordningsbot »

    Ordningsbot är en typ av böter som får utfärdas direkt av bl.a. polis och tulltjänstemän. Om den som fått boten godkänner den så motsvarar det en dom som vunnit laga kraft. Endast brott med penningböter eller normerade böter i straffskalan kan komma ifråga för ordningsbot. Riksåklagaren bestämmer i samråd med Rikspolisstyrelsen vilka brottstyper som ska omfattas av ordningsboten. Beloppen är lägst 200 och högst 4 000 kronor, eller gemensamt för flera brott högst 10 000 kronor.

  • Orubblighet »

    Huvudregeln enligt svensk lag är att en dom som vunnit laga kraft inte kan tas upp på nytt - orubblighetsprincipen. Varken den dömde eller målsäganden, brottsoffret, ska behöva leva under hot att en dom ska kunna ändras. Några undantag finns dock, nämligen resning, återställande av försutten tid samt klagan över domvilla.

  • Osann försäkran »

    Ett brott som innebär att någon i skriftliga uppgifter som ska ges under ed eller på heder och samvete lämnar osanna uppgifter eller undanhåller sanningen, och att det innebär risk för att bevis kan bedömas på ett felaktigt sätt.

  • Osant intygande »

    Ett brott som innebär att någon i ett intyg eller något annat dokument skriftligt lämnar en osann uppgift om sin egen identitet eller om någon annan.  Som osant intygande räknas också att någon upprättar ett falskt dokument om avtal eller liknande.

  • Tillbaka till topp

    P

  • Pacta sund servanda »

    Pacta sund servanda betyder att avtal ska hållas, det är en viktig grundbult inom avtalsrätten.

  • Pantbrev »

    För att en bank ska godkänna en bostad som säkerhet vid bolån, måste ägaren ansöka om inteckning i fastigheten hos inskrivningsmyndigheten. Efter ett godkännande skrivs inteckningen in i fastighetsregistret som förs av Lantmäteriet. Ett pantbrev utfärdas som bevis för inteckningen.

  • Part »

    Beteckning på den som uppträder på var sin sida i en rättegång, i brottmål åklagare respektive tilltalad, dvs. åtalad, i tvistemål kärande respektive svarande.

  • Partsinsyn »

    Part har rätt att se handlingarna i sitt ärende. Detta gäller, med vissa undantag, även om uppgifter i handlingarna omfattas av sekretess.

  • Penningböter »

    Böter med ett fastställt engångsbelopp. Beloppet är lägst 200 och högst 4 000 kronor, eller som gemensam påföljd för flera brott högst 10 000  kronor.

  • Plädering »

    En rättegång avslutas med pläderingar, som också kallas slutanförande. Åklagaren och försvararen ska sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin ståndpunkt. I dagligt tal används ibland ordet "slutplädering", som alltså inte är helt korrekt.

  • Praxis »

    Hur ärenden av ett visst slag normalt har avgjorts av högre instans. Praxis utvecklas på de områden där lagtext och förarbeten inte ger något entydigt svar, utan lämnar utrymme för tolkning.

  • Prejudikat »

    Ett avgörande från Högsta domstolen i en viss rättsfråga. Domstolar är inte enligt lag bundna att följa prejudikaten, men i praktiken uppfattar lägre instanser prejudikaten som mer eller mindre bindande när de ska avgöra liknande frågor.

  • Preskription »

    När rätten att åtala har gått förlorad därför att en viss tid har förflutit är brottet preskriberat. Preskriptionstiderna är för närvarande 2, 5, 10, 15 eller 25 år, ju allvarligare brott desto längre preskriptionstid.

  • Principalansvar »

    Det ansvar en arbetsgivare, eller person i motsvarande position, har för en arbetstagare, eller motsvarande.

  • Prisbasbelopp »

    Belopp som ligger till grund för olika sociala förmåner.

  • Privat försvarare »

    Ett juridiskt biträde, vanligen en advokat, som en åtalad själv utser utan hjälp från domstolen.

  • Processrätt »

    Processrätten behandlar huvudsakligen hur en rättegång i en domstol går till. Rättegångsbalken innehåller huvuddragen i processrätten för rättegångar i de allmänna domstolarna.

  • Proportionalitetsprincipen »

    En rättssäkerhetsprincip som innebär att en myndighet inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs med hänsyn till ändamålet. En åtgärd får vidtas mot en person bara om skälen för åtgärden uppväger det besvär som åtgärden innebär för den som drabbas. Proportionalitetsprincipen finns i svensk lag i bland annat 8 § polislagen och 24 kap. 1 § rättegångsbalken.

  • Protokollförare »

    Ibland tjänsteman utan juristutbildning som för protokoll eller skriver minnesanteckningar vid olika typer av förhandlingar. Även notarier och beredningsjurister tjänstgör ofta som protokollförare. Vanligen ingår inte den som är protokollförare vid en förhandling i rätten, d.v.s. han eller hon har inte rösträtt när rätten ska fatta beslut. Det händer dock att ledamot av rätten är protokollförare.

  • Prövningstillstånd »

    Ett beslut i Högsta domstolen eller Regeringsrätten att pröva ett ärende som har överklagats från en underinstans. Prövning i högsta instans medges i allmänhet bara i prejudikatfall, dvs. när bedömningen har betydelse för rättstillämpningen i liknande fall. Även för vissa mål i hov- och kammarrätter krävs prövningstillstånd.

  • Putantivt nödvärn »

    Putantivt nödvärn är en grund för ansvarsfrihet vid brott för att personen som har begått brottet trodde att den befann sig i en nödvärnssituation (var utsatt för ett angrepp från en annan människa).

  • På handlingarna »

    Domstolen avgör målet på det skriftliga materialet och håller inte någon huvudförhandling i allmän domstol eller muntlig förhandling i förvaltningsdomstol.

  • Påföljd »

    En gemensam benämning på olika straff som böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, fängelse och överlämnande till särskild vård.

  • Påföljdseftergift »

    Domstolsbeslut att påföljd inte ska utgå trots en fällande dom. Påföljdseftergift får beslutas bara om det finns alldeles speciella skäl, t.ex. att den tilltalade är mycket ung eller själv blivit allvarligt skadad vid brottet.

  • Tillbaka till topp

    R

  • Ramavtal »

    Ett avtal, vanligtvis förekommande samarbete mellan två eller flera parter, där riktlinjer fastställs - men inga detaljregleringar görs.

  • Rapporteftergift »

    Polisens beslut att inte rapportera ett brott när en erinran, tillsägelse, kan anses tillräcklig. Kan bara meddelas för bötesbrott.

  • Ratihabition »

    Godkännande i efterhand.

  • Rattfylleri »

    Den som kör ett motorfordon och har mer än 0,2 promille alkohol i blodet (eller 0,1 mg/liter i utandningsluften) gör sig skyldig till rattfylleri. Om alkoholhalten i blodet överstiger 1,0 promille (eller 0,5 mg/liter i utandningsluften) betecknas brottet som grovt rattfylleri.

  • Re integra-principen »

    Principen innebär att ett avtal som slutits kan brytas om en kort tid förflutit och det inte hunnit inverka bestämmande på motpartens handlingssätt.

  • Recidivfara »

    Betyder risk för fortsatt brottslighet och utgör skäl för häktning.

  • Recit »

    Inledningen på en dom eller ett beslut fram till rubriken skäl. Recit innehåller inte någon bedömning.

  • Registrator »

    Tjänsteman som registrerar inkommande mål och ärenden och fördelar målen på de olika rotlarna.

  • Rekvisit »

    Varje lag ställer normalt upp ett antal villkor. För att en lag ska vara tillämplig krävs att något eller alla dessa villkor, rekvisit, är uppfyllda.

  • Rekvisit »

    Varje lag ställer normalt upp ett antal villkor. För att en lag ska vara tillämplig krävs att något eller alla dessa villkor, rekvisit, är uppfyllda.

  • Resning »

    Ett särskilt rättsmedel som innebär att en dom som vunnit laga kraft kan ändras. Det vanligaste skälet till att bevilja resning är att nya omständigheter eller bevis har tillkommit efter det att domen vunnit laga kraft. Resning söks vid instansen över den som dömt i målet, dvs. Högsta domstolen när det gäller hovrättsdomar och hovrätten om det gäller en tingsrättsdom. Högsta domstolen beviljar i genomsnitt resning i ett par fall om året.

  • Restriktioner »

    Beslut som fattas av åklagare eller domstol om att en person som är anhållen eller häktad inte får vistas gemensamt med andra intagna på häktet, läsa tidningar, ha tillgång till radio/TV eller ha kontakt med yttervärlden (telefon och/eller brev).

  • Riksåklagaren »

    Riksåklagaren är landets högsta åklagare och enda allmänna åklagare i Högsta domstolen. Riksåklagaren är också chef för Åklagarmyndigheten, som omfattar samtliga åklagare i Sverige med undantag för dem som är anställda på Ekobrottsmyndigheten, EBM. Riksåklagaren är dock högsta åklagare även för Ekobrottsmyndighetens åklagare.

  • Riksåklagarens kansli »

    Riksåklagarens kansli är Åklagarmyndighetens "huvudkontor" med ansvar för bland annat rättslig utveckling, verksamheten i Högsta domstolen och administrativa uppgifter.

  • Rotel »

    Arbetsenhet inom en domstol. En rotel består (oftast) av en domare, en notarie eller protokollförare och en domstolssekreterare.

  • Rättegång »

    Process eller förhandling i en domstol.

  • Rättegångsbalken »

    Rättegångsbalken är den lag som reglerar hur rättegångar i brott- och tvistemål går till.

  • Rättegångsfel »

    Handläggning vid en domstol som strider mot reglerna i rättegångsbalken.

  • Rättegångsfullmakt »

    Fullmakt för rättegångsombud att föra parts talan i rättegång. Fullmakten kan vara såväl muntlig som skriftlig, men en muntlig rättegångsfullmakt gäller bara i det aktuella målet. En skriftlig rättegångsfullmakt ska vara egenhändigt undertecknad av parten. Fullmakten ska innehålla ombudets namn. Fullmakten kan avse rättegång i allmänhet, men den kan när som helst återkallas. Ombud som har rättegångsfullmakt får på fullmaktsgivarens vägnar bl.a. även ta emot delgivning och ombesörja olika processhandlingar.

  • Rättegångshinder »

    När ett mål inte kan prövas i sak utan ska avvisas, t.ex. därför att det inte tagits upp i rätt domstol.

  • Rättegångsombud »

    En person, vanligen advokat, som har till uppgift att biträda en part i en rättegång.

  • Rättsfall »

    Exempel på en domstols avgörande av en rättslig fråga.

  • Rättsföljd »

    Den rättsliga konsekvensen av ett visst förhållande, t.ex. det straff som ska dömas ut om ett visst brott har begåtts.

  • Rättshjälp »

    Ett bidrag av allmänna medel för att täcka privatpersoners eller dödsbons kostnader för att tillvarata sina rättsliga intressen.

  • Rättshjälpsavgift »

    Den avgift du själv ska betala när du beviljats rättshjälp. Avgiften utgör skillnaden mellan de totala kostnaderna för ditt ombud och den rättshjälp som staten betalar. Storleken på rättshjälpsavgiften beror på dina ekonomiska förhållanden. Barn under 18 år som saknar inkomst eller förmögenhet kan helt befrias från avgift.

  • Rättskraft »

    Innebär att en sak har fått sin slutgiltiga prövning och inte kan tas upp på nytt.

  • Rättskälla »

    Rättskällor utgörs främst av lagar med förarbeten (t.ex. propositioner), men också av rättspraxis.

  • Rättslig angelägenhet »

    Den fråga eller tvist som du eventuellt får rättshjälp för.

  • Rättsmedel »

    Rättsmedel är de lagliga möjligheter som finns för att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt. Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft. Särskilda, rättsmedel är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, som i vissa fall kan användas när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft.

  • Rättsordning »

    Ett lands alla rättsregler, dvs. lagar och andra bestämmelser som alla måste följa.

  • Rättspraxis »

    Hur domstolarna tillämpar en lag i praktiken genom olika rättsfall.

  • Rättspsykiatrisk undersökning »

    En psykiatrisk bedömning för att få underlag för om den misstänkte ska dömas till psykiatrisk vård istället för fängelse. Beslut om rättspsykiatrisk undersökning fattas av domstolen.  En sådan får bara genomföras om den misstänkte har erkänt brottet, eller om bevisningen är övertygande.

  • Rättspsykiatrisk vård »

    En person som rätten, sedan en rättspsykiatrisk undersökning genomförts, bedömer lida av allvarlig psykisk störning kan istället för att dömas till annan påföljd överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård är inte tidsbestämd, utan vårdbehovet avgör hur länge vården ska fortgå. En särskild prövning kan göras av om den som överlämnats till rättspsykiatrisk vård är så frisk att utskrivning kan ske. En viktig faktor är då risken för återfall i brott. Länsrätten beslutar om utskrivning.

  • Rättsskydd »

    Rättsskydd är ett försäkringsskydd som i de flesta fall automatiskt ingår i svenska hem-, villa- och fritidshusförsäkringar. Det ingår dessutom i helförsäkringar av båt samt hel- och halvförsäkringar av din bil. Detta rättsskydd innebär att din försäkring kan ersätta dina kostnader för ett ombud (till exempel en jurist eller advokat) som hjälper dig i en rättslig angelägenhet.

  • Rättssäkerhet »

    Någon entydig definition finns inte, men allmänt brukar begreppet betyda att ett land har en lagstiftning och ett system i övrigt som innebär att den enskilda medborgaren har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt, t.ex. att man inte åtalas eller döms utan tillräcklig bevisning, att man inte döms utan tydligt lagstöd och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt.

  • Rådgivning »

    Med rådgivning avses ofta ett möte med en juridiskt kunnig person där du får möjlighet att berätta om tvisten och din situation. Den juridiskt kunnige sätter sig in i din specifika tvist för att ge råd och för att göra en professionell juridisk bedömning av ditt behov av hjälp. För att få rättshjälp krävs minst en timmes rådgivning men du kan få upp till två timmars rådgivning till en bestämd avgift (taxa).

  • Rådgivningsavgift »

    Kostnaden eller avgiften du betalar för rådgivningen hos en advokat eller annan jurist. Rådgivningsavgiften är bestämd till en fast avgift. Om du som söker rådgivning har en inkomst lägre än 75 000 kr/år kan avgiften sättas ner.

  • Rådman »

    Ordinarie domare i tingsrätt.

  • Tillbaka till topp

    S

  • SFS »

    Förkortning för Svensk Författningssamling. Alla lagar som stiftas i Sverige får ett SFS nummer, se exempelvis: Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

  • Saken »

    Vad målet handlar om.

  • Sakframställning »

    Var och en av parterna utvecklar sin talan och yttrar sig över vad motparten har anfört.

  • Sakframställning »

    Den inledande delen av brottmålsrättegången när åklagaren presenterar målet genom en beskrivning av händelseförloppet.

  • Sakkunnig »

    Ett vittne som är speciellt kunnigt inom något område och förhörs om dessa kunskaper i förhållande till saken i ett mål eller ärende.

  • Sakägare »

    Vem som har rätt att uppträda som part och även överklaga ett beslut beror på målets art och på vilket sätt vederbörande berörs av det som målet handlar om. Vem som är sakägare får därför avgöras av domstolen från fall till fall.

  • Sambo »

    Det finns ingen enhetlig lagdefinition av sambo idag. I stora drag är dock sambor personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden och som har gemensamt hushåll. En stor skillnad mot att vara gift är att sambos inte ärver varandra.

  • Samhällstjänst »

    Innebär att den som dömts för ett brott får utföra oavlönat arbete. Samhällstjänst utdöms i kombination med villkorlig dom eller skyddstillsyn och förutsättningen är att den dömde förklarat sig villig att utföra sådant arbete.

  • Sannolika skäl »

    Sannolika skäl är den högre graden av misstanke om brott.

  • Sannolika skäl »

    Sannolika skäl uttrycker hur stark misstanken är och är den högre graden av misstanke vid anhållande och häktning. Att det finns sannolika skäl för att den misstänkte har begått brottet är i regel ett villkor för att personen ska kunna häktas.

  • Sekretess »

    Förbud att i offentlig verksamhet röja uppgifter muntligen eller genom utlämnande av allmän handling. Regler om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen respektive offentlighets- och sekretessförordningen.

  • Servitut »

    Ett servitut innebär att ägaren till en fastighet får rätt att utnyttja mark som tillhör en annan fastighet på ett specifikt sätt. Det kan handla om att gräva ned en vattenledning över någon annans tomt eller att använda en annans enskilda väg. Servitut kan bildas antingen genom ett så kallat lantmäteriservitut /officialservitut eller genom ett privat avtal, ett så kallat avtalsservitut.

  • Sexualbrott »

    Gemensam benämning på brott mot en persons sexuella integritet, som våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande och koppleri.

  • Skadegörelse »

    Ett brott som innebär att någon medvetet förstör eller skadar egendom till skada för någon annan.

  • Skadestånd »

    Den som har skadats eller fått sin egendom skadad genom ett brott kan kräva skadestånd av gärningsmannen. Vanligen är det åklagaren som vid rättegången för den drabbades talan om skadestånd. Exempel på ersättningar är för fysiska och psykiska skador, vid kränkning av den personliga integriteten och utlägg för reparationer av skadad egendom.

  • Skattebrott »

    Ett brott som innebär att någon medvetet lämnar en felaktig uppgift till skattemyndigheten, eller låter bli att lämna uppgifter om sina inkomster, vilket leder till att skatten blir för låg.

  • Skiljeförfarande »

    Ett skiljeförfarande är när en tvist avgörs genom dom men utanför allmän domstol. Skiljeförfaranden är inte offentliga, varför det är ett vanligt val för kommersiella tvister.

  • Skyddstillsyn »

    En påföljd som utdöms istället för fängelse och som innebär att den dömde under en viss prövotid är fri, men är under övervakning och är skyldig att följa givna föreskrifter.

  • Skälig misstanke »

    Uttrycker en lägre grad av misstanke än sannolika skäl. I undantagsfall kan häktning äga rum redan vid skälig misstanke.

  • Slutanförande »

    En rättegång avslutas med pläderingar, som också kallas slutanförande. Åklagaren och försvararen ska sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin ståndpunkt. I dagligt tal används ibland ordet "slutplädering", som alltså inte är helt korrekt.

  • Slutdelgivning »

    När en förundersökning är avslutad får den som är misstänkt för brott information om detta, vilket kallas slutdelgivning. Han eller hon får då möjlighet att gå igenom materialet i förundersökningen och eventuellt begära ytterligare utredning.

  • Smitning »

    En vanlig benämning på det brott som en vägtrafikant gör sig skyldig till om han, med eller utan skuld, varit med om en trafikolycka och därefter t.ex. avlägsnar sig från olycksplatsen utan att stanna eller vägrar ge upplysningar om sig själv eller händelsen.

  • Specialdomstol »

    Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

  • Specialstraffrätt »

    Strafflagar utanför brottsbalken, t.ex. trafikbrottslagen, narkotikastrafflagen och miljöskyddslagen.

  • Straffbarhetsålder »

    Från och med 15 års ålder kan en person som har begått ett brott dömas till straffrättsliga påföljder.

  • Strafflatitud »

    Den gräns nedåt och uppåt som lagen anger som påföljd för ett visst brott. Kallas också straffskala.

  • Straffmätning »

    Bestämning av straff i det enskilda fallet, där man tar hänsyn till t.ex. hur allvarligt brottet är, gärningsmannens avsikt, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter.

  • Straffrätt »

    Den del av rättssystemet som behandlar brott och straff.

  • Straffskala »

    Den gräns nedåt och uppåt som lagen anger som påföljd för ett visst brott. Kallas också strafflatitud.

  • Straffvärde »

    Hur allvarligt ett brott är i relation till andra brott. Straffet för det enskilda brottet bestäms inom straffskalan för brottet och med hänsyn till bland annat den skada som brottet medfört. Snatteri har ett lägre straffvärde än stöld.

  • Strafföreläggande »

    Ett alternativ till åtal vid vissa mindre allvarliga brott, som innebär att åklagaren direkt utan rättegång utfärdar böter och/eller villkorlig dom. En förutsättning är att den misstänkte erkänt brottet och accepterar föreläggandet.

  • Strandskydd »

    Stränder åtnjuter särskilt skydd, strandskydd, varför den som vill bygga på en strand måste ansöka om både bygglov och dispens från strandskyddet. Detta söks från kommunen.

  • Strandvattenregeln »

    Som enskilt vatten räknas allt vatten inom 300 meter från fastlandet eller från ö av minst 100 meters längd. Om kurvan för högst tre meters djup går längre ut än vad nu sagts sträcker sig det enskilda vattnet emellertid ut till denna kurva.

  • Ställföreträdare »

    Den som inte själv kan föra sin talan behöver en ställföreträdare, exempelvis kan  en förälder vara ställföreträdare till ett underårigt barn.

  • Stämningsansökan »

    När åklagaren väcker åtal sker det genom att en stämningsansökan lämnas in till domstolen. Av stämningsansökan framgår vem som åtalas och för vilka brott samt vilken bevisning som åklagaren åberopar.

  • Stämpling »

    En form av förberedelse till brott som innebär att man i samråd beslutar att begå ett brott. Stämpling är straffbart bara vid särskilt allvarliga brott, t.ex. mord och grov misshandel.

  • Svarande »

    Den person i en tvistemålsrättegång som det ställs krav mot.

  • Svaromål »

    Svaromålet är svarandens bemötande av käromålet.

  • Sveda och värk »

    Om någon blir skadad i samband med ett brott kan ersättning utgå för sveda och värk. Skadeståndet avser den akuta sjukdomstiden. Om skadan får varaktiga följder kan ersättning utgå för ”lyte och annat men”, vilket vanligen betyder någon form av invaliditet.

  • Syn »

    Ett bevismedel i rättegång som innebär att en plats eller egendom besiktigas på stället eller i rättssalen.

  • Särskild företrädare för barn »

    Då en vårdnadshavare, eller någon som vårdnadshavaren står i nära förhållande till, misstänks för brott mot ett barn kan barnet få en särskild företrädare som ska tillvarata barnets rätt under förundersökningen och i rättegången.

  • Särskild rättsverkan »

    Någon annan konsekvens av ett brott än påföljd, t.ex. företagsbot eller förverkande.

  • Särskild utskrivningsprövning »

    Om en person döms till rättspsykiatrisk vård kan den vara villkorad med särskild utskrivningsprövning. Sådan ges om den psykiska störningen hos den skyldige anses ge risk för återfall i brott. Länsrätten bestämmer om utskrivning.

  • Särskild åklagare »

    Vid sidan av det ordinarie åklagarväsendet har Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) rätt att väcka åtal för brott i tjänsten av offentligt anställda. JK är dessutom ensam åklagare i mål om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott.

  • Särskilda rättsmedel »

    Rättsmedel är de lagliga möjligheter som finns för att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt. Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft. Extraordinära, eller särskilda, rättsmedel är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, som i vissa fall kan användas när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft.

  • Särskiljningsförmåga »

    Unikt kännetecken för en särskild vara eller tjänst. Som exempel kan nämnas Löfbergs som innehar rätten till deras särskilda lila färg.

  • Tillbaka till topp

    T

  • Talan »

    Talan är det yrkande som den tilltalade eller dennes motpart framställer i en rättegång.

  • Tappande »

    Benämning för den förlorande parten i ett tvistemål.

  • Teleavlyssning »

    Ett tvångsmedel som innebär att en persons telefonsamtal får avlyssnas om han är skäligen misstänkt för ett allvarligt brott och om det är av synnerlig vikt för utredningen. Beslut fattas av domstolen.

  • Territorialitet »

    Territorialitetsprincipen är en princip som innebär att en stat bestraffar alla brott som begås på den statens territorium, oberoende av gärningsmannens nationalitet.

  • Tillbakaträdande »

    Innebär att någon frivilligt avbryter en brottslig handling eller på annat sätt ser till att brottet inte fullbordas. Frivilligt tillbakaträdande innebär att försöket eller förberedelsen inte bestraffas.

  • Tillfälligt omhändertagande »

    Ett tillfälligt frihetsberövande av en person som stör den allmänna ordningen, utgör omedelbar fara för den allmänna ordningen, eller av en person under 15 år och som påträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär omedelbar och allvarlig risk för honom. Tillfälligt omhändertagande utförs av polisen.

  • Tillgreppsbrott »

    Ett gemensamt begrepp för brott som innebär att någon utan lov tar något som tillhör någon annan t.ex. stöld och rån.

  • Tilltalad »

    Den person som åklagaren har väckt åtal mot.

  • Tingsnotarie »

    Titel på en person som under (normalt) två år efter avslutad jurist- eller jur kand-examen tjänstgör på en tingsrätt. Notariemeritering är ett formellt krav för den som vill bli domare, åklagare eller kronofogde.

  • Tingsrätt »

    Tingsrätterna är den första instansen inom det allmänna domstolsväsendet. En tingsrätt prövar brottmål och tvistemål. Tingsrättens geografiska område kallas domsaga. Chefen för en tingsrätt kallas lagman.

  • Tredskodom »

    I allmän domstol kan tredskodom meddelas när någon inte inkommer med svaromål eller inte kommer till en förhandling. När tredskodom meddelas mot någon förlorar denne målet, utan att prövning av sakfrågan har gjorts. Tredskodom kan endast meddelas i mål där förlikning är tillåten, d.v.s. inte i brottmål eller vårdnadsmål. Tredskodom förekommer inte i förvaltningsdomstol.

  • Trolöshet mot huvudman »

    Ett brott som innebär att en person som fått förtroendet att sköta ekonomiska eller rättsliga angelägenheter åt en annan person eller ett företag (huvudman) missbrukar sin ställning så att det är till skada för huvudmannen.

  • Tvistemål »

    Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Om parterna inte kan lösa tvisten själva, kan tingsrätten ta upp ärendet. Några av de vanligaste tvisterna är tvist om pengar och tvister om köp.

  • Tvångsmedel »

    Tvångsmedel är åtgärder som används i brottsutredande syfte eller för att man ska kunna genomföra en rättegång vid misstanke om brott. De innehåller av någon form av tvång mot antingen person eller att man tar egendom i beslag, t.ex. i bevissyfte. Gripande, anhållande och häktning är exempel på tvångsmedel, liksom husrannsakan, kroppsvisitation och beslag. Även hemlig teleavlyssning och liknande räknas som tvångsmedel.

  • Tillbaka till topp

    U

  • Ultra posse nemo obligatur »

    Ingen är förpliktigad att göra det omöjliga.

  • Umgänge »

    Den rätt ett barn har att umgås med den förälder den inte bor tillsammans med. Det är alltså barnet, och inte föräldern, som har denna rätt. Föräldrar har ett gemensamt ansvar för att deras barns behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med tillgodoses.

  • Undanröjande av påföljd »

    En villkorad brottspåföljd kan undanröjas om den dömde missköter sig. Det innebär att den dömde får en annan mer ingripande påföljd istället för den ursprungliga. Till exempel kan en skyddstillsyn undanröjas och omvandlas till ett fängelsestraff.

  • Underborgen »

    Borgen som garanterar att det en borgensman tvingas betala ska denne återfå. Betalar inte huvudgäldenären till borgensmannen får således underborgensmannen göra det. Underborgen garanterar därmed borgensmannens regressrätt.

  • Underentreprenad »

    Avtal om arbete eller leverans åt den som har huvudentreprenad. Vanligt vid större uppdrag inom byggsektorn.

  • Underförsäkra »

    Att försäkra egendom för lägre värde än den faktiskt har, vilket innebär att vid en skada reduceras försäkringsersättningen.

  • Underhandsackord »

    Ackord som ingås frivilligt och kräver samtycke av alla berörda borgenärer. Var och en av borgenärerna kan ha egna krav för samtycke.

  • Underhandskonkurs »

    Avvecklingsackord. En underhandskonkurs påverkar bara borgenärernas fordringsrätt i den utsträckning de får betalt. Det vill säga, gäldenären befrias från sina skulder genom att överlämna sina tillgångar till fordringsägarna som då nöjer sig med detta.

  • Underlåtenhetsbrott »

    Ett brott som innebär att en person låter bli, dvs. underlåter, att handla i situationer när han kunnat vara aktiv. Skyldigheten att handla kan vara inskriven i lag, t.ex. deklarationsplikten. Det kan också vara så att en person på grund av sin position eller funktion måste vara aktiv; en arbetsgivare måste t.ex. se till att medarbetarnas arbetsmiljö är säker.

  • Underpant »

    Ett annat ord för hypotekarisk panträtt.

  • Underrätt »

    En domstol i första instans, dvs. tingsrätt och länsrätt.

  • Undersökningskoncession »

    Särskilt tillstånd att undersöka en viss fyndighet.

  • Underårig »

    Den som är under 18 år, dvs omyndig. Enligt barnkonventionen räknas alla personer som är under 18 år som barn.

  • Ungdomstjänst »

    Tilläggssanktion som innebär att en ung person som begått brott och överlämnats till vård inom socialtjänsten under viss tid utför oavlönat arbete eller deltar i annan särskilt anordnad verksamhet. Ungdomstjänst kan vara lägst 20 och högst 100 timmar och en förutsättning är att den unge samtycker till att följa föreskrifterna samt att rätten anser det möjligt för den unge att fullgöra vad som åläggs honom eller henne.

  • Unionen »

    Vanlig förkortning för Europeiska unionen, EU.

  • Unionsfördragen »

    EU-fördraget och EUF-fördraget, vilket är EU:s grundbult.

  • Unionsrätt »

    Det rättsliga samarbetet i EU, vilket innehåller EU:s gemensamma lagstiftning.

  • Unitas actus »

    Gemensam handling, dvs parterna i ett rättsligt ärende avger sina viljeförklaringar i samtidig närvaro. Ett exempel är när två makar ingår äktenskap vid vigsel.

  • Universalarvinge »

    Ensam arvinge, när en person ärver hela kvarlåtenskapen efter den avlidne.

  • Universalfång »

    Fång genom universalsuccession. I regel avses förvärv genom bodelning, arv och testamente.

  • Universalitet »

    Universalitetsprincipen är en princip som innebär att en stat även bestraffar brott som begåtts i andra länder, t.ex. folkrättsbrott.

  • Universalsuccession »

    Äganderätten till någons samlade tillgångar övergår till en ny ägare. Vanligtvis åsyftas den övergång som sker genom arv eller testamente när en person avlider.

  • Universell testamentstagare »

    Testamentstagare som insatts i viss arvinges ställe och som erhåller hela kvarlåtenskapen, viss andel av denna eller överskott därå.

  • Universitet »

    Högskola för utbildning och forskning i de teologiska, medicinska, juridiska och filosofiska vetenskaperna.

  • Uppbörd »

    Betalning av skatt och avgifter till det allmänna.

  • Uppbördsår »

    Perioden februari-januari.

  • Uppdragsavtal »

    Avtal mellan uppdragsgivare och uppdragstagare. Rättsligt brukar arbetsavtal indelas i uppdragsavtal och anställningsavtal. I viktiga avseenden gäller olika rättsregler för dessa avtalstyper.

  • Uppdragsfullmakt »

    Fullmakt som är grundad enbart på uppdraget mellan huvudmannen och fullmäktigen - dvs ett internt förhållande som inte syns i en skriftlig handling.

  • Uppehållstillstånd »

    Tillstånd att vistas i Sverige. Den som har uppehållstillstånd och pass får resa in i Sverige. En utomnordisk medborgare som vistas i Sverige i mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd om inte visering beviljats för en längre tid. Tillståndet kan vara tidsbegränsat eller utan tidsbegränsning. Tillstånd beviljas primärt för arbetsinvandring, anhöriginvandring, asyl och liknande skäl.

  • Uppfinningshöjd »

    En uppfinning ska skilja sig väsentligt från det som tidigare varit känt.

  • Uppflaggning »

    Talspråk för den anmälan som en ägare måste göra till Finansinspektionen när aktieinnehavet ger minst tio procent av rösterna eller kapitalet i ett marknadsnoterat bolag.

  • Upphandlande enhet »

    Statliga, kommunala och andra myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och landsting samt sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som anges i lagen om offentlig upphandling.

  • Upphandling »

    Köp, leasing, hyra och dylikt av varor, byggentreprenader eller tjänster.

  • Upphandlingskontrakt »

    Skriftligt avtal som en upphandlande enhet ingår avseende upphandling enligt lagen om offentlig upphandling.

  • Upphovsmannen »

    Den som från början har alla rättigheter enligt upphovsrättslagen. De ekonomiska rättigheterna kan upphovsmannen sedan överlåta. De ideella rättigheterna (exempelvis rätten att bli namngiven när verket utnyttjas) kan inte överlåtas, men däremot kan upphovsmannen avstå från att utnyttja dessa.

  • Upphovsrätt »

    Rättsreglerna om författares, kompositörers, konstnärers och andra skapande upphovsmäns rättigheter att bestämma över användningen av sina litterära och konstnärliga verk.

  • Upplåta »

    Hyra ut, utarrendera, överlåta m.m.

  • Upplåtare »

    Den som hyr ut etc.

  • Upplåtelse »

    Uthyrning, förfoganderätt, utarrendering m.m. Upplåtelse är en i förhållande till överlåtelse mer begränsad rätt att förfoga över egendomen.

  • Upplåtelseinsats »

    Särskild medlemsinsats som en kooperativ hyresrättsförening får ta ut när en lägenhet upplåts med kooperativ hyresrätt.

  • Upplösande äktenskaphinder »

    Hinder som ger rätt till äktenskapsskillnad utan betänketid. Exempel på sådana hinder är om äktenskapet ingåtts trots att makarna är släkt med varande i rätt upp- och nedstigande led, helsyskon eller om någon av dem redan var gift när äktenskapet ingicks.

  • Uppropslista »

    Förteckning över mål som satts ut till förhandling en viss dag.

  • Uppsåt »

    Avsikt. Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt, dvs. avsikt, för att en handling ska vara straffbar. Uppsåt är detsamma som att gärningsmannen inser att det han gör kommer att vara en brottslig handling men att insikten inte hindrar honom från att genomföra brottet.

  • Urarva »

    Frånträda ett arv, avsäga sig arvsrättighet.

  • Urkund »

    Historiskt dokument, källskrift, ursprunglig version, skriftlig handling utfärdad i syfte att tjäna som bevis.

  • Urkundsförfalskning »

    Att framställa falsk urkund eller att falskeligen ändra eller utfylla äkta urkund, förutsatt att åtgärden innebär fara i bevishänseende.

  • Ursprungslandsprincipen »

    Marknadsföringsreglerna enligt lagen i det land där ett företag är etablerat gäller. Så förhåller det sig även om marknadsföringen riktar sig till ett annat land.

  • Utbud »

    Uppmaning till en obestämd allmänhet att lämna anbud. Genom utbud kan en näringsidkare rikta erbjudande till en större krets, exempelvis genom en annons, och inbjuda intresserade att lämna anbud.

  • Utgivare »

    Den som är ansvarig för utgivning av periodisk skrift, radioprogram, film och i vissa fall ljudupptagning. Personen kallas då för ansvarig utgivare.

  • Utlämning »

    En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för ett brott i ett land kan utlämnas från ett annat land för rättegång eller för att avtjäna straff. Svenska åklagare kan också begära att personer utlämnas till Sverige från länder utanför EU. Inom EU finns ett förenklat utlämningsförfarande, överlämnande enligt den europeiska arresteringsordern.

  • Utlänning »

    Person som inte är svensk medborgare.

  • Utmätning »

    Den som inte kan betala sina skulder kan drabbas av antingen konkurs eller utmätning. Utmätning avser viss egendom, exempelvis den skuldsattes bil, eller en del av den skuldsattes lön.

  • Utomobligatorisk »

    Utanför kontaktsförhållande.

  • Utomobligatoriskt skadestånd »

    Skadestånd när parterna inte står i ett avtalsförhållande med varandra.

  • Utpekad person »

    Är den person som en brottsutredning avser. Beslut om skälig misstanke har inte fattats.

  • Utpressning »

    Att genom olaga tvång förmå någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den som utsatts för tvånget.

  • Utredningshäktning »

    Häktning av den som bara är skäligen misstänkt för brott. Sådan häktning får ske om det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet. Ny häktesförhandling ska då hållas inom en vecka från häktningsbeslutet.

  • Utresa »

    Utlänning passerar ut över gränsen för svenskt territorium.

  • Utskottsbetänkande »

    Ett eller flera riksdagsutskotts behandling av förslag som lämnats till riksdagen. De förslag som behandlas kan vara propositioner, motioner, förslag eller redogörelser.

  • Utslag »

    Kronofogdemyndighetens avgörande i mål om betalningsföreläggande eller handräckning.

  • Utslussning »

    Åtgärder för att underlätta den intagnes anpassning till samhället och för att minska risken för återfall i brott.

  • Utsökning »

    Tvångsvis uttag av fordringar och dylikt genom exekutiv myndighet.

  • Utsökningsmål »

    Mål som handläggs av de exekutiva myndigheterna.

  • Utsökningsrätt »

    Reglerna om bland annat verkställighet av domar och andra exekutionstitlar liksom Kronofogdemyndighetens organisation och övriga verksamhet.

  • Utvisning »

    En utländsk medborgare måste lämna landet. Skälen till det kan vara viss allvarlig brottslig verksamhet, hänsyn till rikes säkerhet, att personen upprätthåller sig i Sverige utan pass etc. Utvisning av den som är bosatt i Sverige sedan fem år (två år för nordiska medborgare) förutsätter synnerliga skäl.

  • Utökad frigång »

    Under kontrollerade former avtjänar den intagne fängelsestraffet i sin bostad. För att beviljas utökad frigång krävs bland annat att minst halva strafftiden har avtjänats, att det inte finns beaktningsvärd risk för att den intagne kommer att begå brott och att denne har ordnad bostad och arbete.

  • Utövande konstnär »

    Fysisk person som framför ett litterärt eller konstnärligt verk.

  • Tillbaka till topp

    V

  • Valbarhetsvillkor »

    Förutsättningarna för att kunna väljas till riksdagsledamot. Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen.

  • Validitet »

    Rättsgiltighet, gällande kraft. Begreppet används också i en annan betydelse i samband med tester och andra undersökningar.

  • Valuta »

    Ett lands lagliga betalningsmedel.

  • Valutakurs »

    Förhållandet mellan två valutor, exempelvis hur mycket man får av en viss utlänsk valuta för svenska kronor.

  • Valutaterminsaffär »

    Ett avtal mellan två parter om framtida leverans av en valuta mot betalning i en annan valuta vid en bestämd tidpunkt längre fram i tiden, till en redan bestämd valutakurs.

  • Valutaunionen »

    EU - en union mellan medlemsländer som har den gemensamma valutan euro och en gemensam centralbank.

  • Vandalisera »

    Förstöra, ödelägga.

  • Vanlig handräckning »

    Åläggande för en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, bostadslägenhet eller annat utrymme när besittningsrätten upphört. Det kan även avse skyldigheten att återlämna förhyrd egendom, utföra viss verksamhet eller underlåta en bestämd handling.

  • Vara »

    Lösa saker som omfattas av köplagen. Varor kan bestå av såväl råvaror som halvfabrikat och förädlade produkter samt levande djur.

  • Varaktiga äktenskapshinder »

    Hinder som består livet ut, som exempelvis förbud mot äktenskap mellan helsyskon och släktingar i rätt upp- och nedstigande led.

  • Varulager »

    Kategori av omsättningstillgångar i företagets balansräkning. Övriga kategorier av omsättningstillgångar är fodringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank. Till varulagret hör bland annat råvaror, färdiga varor och handelsvaror.

  • Varumärke »

    Särskilt kännetecken för varor som tillhandahålls i en näringsverksamhet. Ett varumärke består av tecken som kan återges grafiskt.

  • Varumärkesintrång »

    Intrång i rätten till ett varukännetecken. Någon utnyttjar en annan skyddade varumärke i sin egen näringsverksamhet. Straffet kan bli böter eller fängelse och föranleda skadeståndsskyldighet.

  • Varumärkesregistret »

    Register över varumärken som förs av Patent och registreringsverket.

  • Vederdeloman »

    En persons vederdeloman är juridiskt den som personen ligger i process med.

  • Vedergällning »

    Hämnd, straff - en grundläggande tanke inom många straffrättssystem.

  • Vedergällningsprincipen »

    Straffets funktion är att utöva rättvis vedergällning mot gärningsmannen. Principen har stort inflytande inom många kulturer, men inte i Sverige.

  • Vederlag »

    Ekonomisk ersättning för en prestation, exempelvis lön.

  • Vederlägga »

    Motbevisa, bestrida, bringa på skam etc.

  • Vedermäle »

    Ålderdomligt begrepp för bevis när någon har tagits på bar gärning.

  • Vera causa »

    Den sanna orsaken.

  • Vera rei aestimato »

    Det allmänna omsättningsvärdet för en sak.

  • Verbalnot »

    Muntligt diplomatiskt meddelande.

  • Verifiera »

    Bestyrka, intyga, bekräfta.

  • Verifikat »

    Intyg, kvitto, bestyrkande handling.

  • Verifikation »

    Dokumentation av affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen. Det ska finnas en verifikation för varje affärshändelse.

  • Veritas »

    Sanning, realitet, giltighet. Det brukar heta att den som överlåter en fordran normalt svarar för dess veritas (giltighet) men inte för dess bonitas (att gäldenären kan betala).

  • Verk »

    Alster som är resultatet av en upphovsmans eget personliga skapande. För att räknas som verk enligt upphovsrättens definition krävs verkshöjd.

  • Verklig lagkonkurrens »

    Två eller flera lagbud är tillämpliga på den aktuella situationen.

  • Verksamhet »

    Närindsverksamhet eller annan verksamhet som omfattas av bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen.

  • Verkshöjd »

    Ett verk ska vara unikt, dvs vara resultatet av en andlig skapande verksamhet som är så personlig eller säregen att två personer oberoende av varandra inte skulle kunna uttrycka alstrets innehåll på samma sätt.

  • Verkställighet »

    Genomförande av en dom eller ett utslag, t.ex. genom utmätning eller indrivning av böter.

  • Vertikal direkt effekt »

    En EU-regel kan åberopas direkt mot medlemsstaten av den enskilde även om regeln inte har införlivat i nationell rätt (under vissa förutsättningar).

  • Vice riksåklagare »

    Allmän åklagare som är riksåklagarens ställföreträdare.

  • Vidi »

    Jag har sett. När vidi står vid en namnunderskrift betyder det att undertecknaren har tagit del av handlingens underhåll.

  • Vidimera »

    Bestyrka en avskrifts likhet med originalet.

  • Vigsel »

    Den ritual varigenom äktenskapet kommer till.

  • Viktimologi »

    Läran om brottsoffer. Det är en tvärvetenskaplig disciplin som spänner över flera ämnesgränser, bland annat sociologi, psykologi, straffrätt och rättsvetenskap.

  • Vilandeförklaring »

    Innebär att den fortsatta handläggningen av ett mål skjuts upp, t.ex. i avvaktan på att en annan rättegång som har betydelse för den senare ska äga rum, ett visst hinder undanröjs eller ytterligare fakta redovisas.

  • Viljeförklaring »

    Förklaring som avses medföra vissa rättsverkningar.

  • Viljeteorin »

    Viljan bestämmer hur en avtalspart blir förpliktad, likaså förpliktelsens innebörd och omfattning. Det är dock hur viljan uttrycks, viljeförklaringen, som medför förpliktelsen.

  • Villkorlig dom »

    En påföljd i stället för fängelse, som innebär att den dömde får en prövotid på två år utan övervakning. Om den dömde begår nya brott under tiden kan prövotiden förlängas eller någon annan påföljd utdömas. Villkorlig dom kan kombineras med t.ex. dagsböter eller samhällstjänst.

  • Villkorlig frigivning »

    Frigivning på prov med övervakning av en person som är dömd till fängelsestraff. Om personen begår nya brott under prövotiden kan den villkorliga frigivningen dras in.

  • Vindicera »

    Göra anspråk på, återkräva.

  • Vindikant »

    Den som har vindikationsrätt.

  • Vindikationsrätt »

    Ägarens rätt att återkräva sin egendom från en orättmätig innehavare.

  • Visering »

    Tillstånd att resa in i och vistas i Sverige under viss kortare tid. En utomnordisk medborgare som inte har uppehållstillstånd ska enligt huvudregeln ha visering. Detta får ges för högst tre månader i taget.

  • Visitera »

    Undersöka, besiktiga, granska.

  • Visstidsanställning »

    Tidsbegränsad anställning, vilket får träffas för vissa typer av arbete. Huvudregeln på den svenska marknaden är annars tillsvidareanställning.

  • Vistelsekommun »

    Den kommun där den enskilde befinner sig. Begreppet förekommer bland annat i socialtjänstsammanhang. En kommun har det yttersta ansvaret för att de som visats i den får det stöd och den hjälp de behöver.

  • Visum »

    Bevis om visering.

  • Vitbok »

    EU - officiellt dokument från kommissionen med förslag till unionsregler.

  • Vite »

    I förväg bestämd penningsumma som kan komma att tas ut vid exempelvis  underlåtelse att följa myndighetsförelägganden.

  • Vitesförbud »

    Förbud som är förenat med viteshot.

  • Vitesförläggande »

    Föreläggande av domstol eller förvaltningsmyndighet förenat med vite. Någon föreläggs att handla eller att inte handla på ett visst sätt inom viss tid under hot om att ett bestämt penningbelopp annars måste betalas.

  • Viteshot »

    Hot som är kopplat till viss handling eller underlåtenhet och som innebär att en i förväg bestämd penningsumma ska betalas av den som inte fullgör åliggandet.

  • Vitsorda »

    Erkänna, medge riktigheten av ett visst sakförhållande eller medge skäligheten av en yrkad ersättning.

  • Vitt kort »

    Vitt kort är en vardaglig benämning på en delgivningsform, där ett mottagningsbevis ska skrivas under och skickas tillbaka till den som skickat handlingen.

  • Vittne »

    Betraktare, åskådare, närvarande, iakttagare etc.

  • Vittnesattest »

    Skriftlig vittnesberättelse med anledning av inledd eller förestående rättegång.

  • Vittnesed »

    Den som är vittne i en rättegång börjar med att avlägga en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot detta, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.

  • Vittnesförhör »

    Personellt bevismedel i rättegång.

  • Vittnesmål »

    Vittnesmål är den berättelse ett vittne avger inför rätten. Vittnesmålet ska avges muntligen.

  • Vittnesplikt »

    Den skyldighet att vittna under ed som åligger envar. Den som är närstående till en part, eller den som på grund av att han eller hon är underkastad vissa sekretessregler i sin yrkesutövning inte får tala om vad som kommit till hans eller hennes kännedom, är undantagna från vittnesplikt.

  • Vittnesstöd »

    Ett vittnesstöd är en ideellt verksam person som ska bistå brottsoffer och vittnen med mänskligt stöd och praktisk information i samband med rättegång. Vittnesstöden bidrar till att skapa en större trygghet i samband med domstolsförhandlingen. De identifieras genom att bära en bricka med texten vittnesstöd och har avlagt ett etiskt tystnadslöfte. Ett vittnesstöd har genomgått en utbildning som fokuserar på bemötandefrågor och rättsprocessen. De har också fått instruktioner att aldrig diskutera målets innehåll med brottsoffret eller vittnet. Läs mer om vittnesstöd på Brottsoffermyndighetens webbplats.

  • Vräkning »

    Avhysning, när en person tvingas att lämna sin bostad.

  • Väghållare »

    Den som ansvarar för byggande och drift av väg. Staten är väghållare för allmänna vägar.

  • Väghållning »

    Byggande av väg och drift av väg.

  • Vägrätt »

    Befogenhet för väghållaren att nyttja mark som behövs för väg. Detta gäller utan hinder av den rätt som annan kan ha till fastigheten. Vägrätten innefattar även rätt att i övrigt bestämma över markens användning i fastighetsägarens ställe.

  • Värdepapper »

    Handling som ger innehavaren en viss rättighet som normalt kan omvandlas i pengar.

  • Värdepappersbolag »

    Svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse. Tillståndet ska ha lämnats enligt lagen om värdepappersrörelse och tillståndsgivande myndighet är Finansinspektionen.

  • Värdepappersfond »

    Fond bestående av fondpapper och andra finansiella instrument som bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och som ägs av dem som skjutit till kapital. En värdepappersfond är inte en juridisk person.

  • Värdepappersföretag »

    Juridisk person vars regelmässiga verksamhet eller rörelse består i att yrkesmässigt tillhandahålla en eller flera investeringstjänster till tredje part och (eller) att utföra en eller flera investeringsverksamheter.

  • Värdepappersinstitut »

    Ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse.

  • Värdepappersrörelse »

    Verksamhet som består i att yrkesmässigt tillhandahålla vissa tillståndspliktiga huvudverksamheter på värdepappersmarknaden.

  • Världskonventionen om upphovsrätt »

    Internationell konvention om upphovsrätt som Sverige är ansluten till.

  • Växeldiskontering »

    Belåning av växel i en bank. Värdefordringen överlåts på banken som betalar överlåtaren beloppet minus ränta för växelns återstående löptid och andra kostnader.

  • Våda »

    Olyckshändelse.

  • Våldsbrott »

    Brott som innebär våld mot en annan person, t.ex. mord och misshandel, men även våldtäkt.

  • Våldtäkt »

    Ett brott som innebär att en person tvingar en annan person till samlag eller något jämförligt sexuellt umgänge genom våld eller hot, eller utnyttjar att den andra t.ex. på grund av kraftig berusning inte kan värja sig.

  • Våldtäkt mot barn »

    Den som har samlag med en person under 15 år eller genomför en handling som kan likställas med samlag gör sig skyldig till våldtäkt mot barn, oavsett om våld förekommit eller ej. Anses brottet mindre allvarligt, med hänsyn till omständigheterna, rubriceras det som sexuellt utnyttjande av barn, vilket har en lägre straffskala. Andra sexuella handlingar än samlag (eller motsvarande) kan rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn.

  • Vållande »

    Oaktsamhet, culpa. I skadeståndsrättsliga sammanhang en förutsättning för ansvar.

  • Vållande »

    Oaktsamhet.

  • Vållande till annans död »

    Att av oaktsamhet orsaka annans död.

  • Vållande till annans död »

    Ett brott som innebär att någon orsakar en annan persons död genom oaktsamhet.

  • Vårdnad »

    Den rätt och skyldighet en vårdnadshavare har att sörja för barnets personliga omvårdnad, angelägenheter och uppfostran i övrigt.

  • Vårdnadshavare »

    Den som har vårdnaden av ett barn. Från födseln står barnet under båda föräldrarnas vårdnad om föräldrarna är gifta, i annat fall är modern vårdnadshavare.

  • Vårdvistelse »

    Den intagne är placerad i familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen.

  • Tillbaka till topp

    W

  • WCT »

    WIPO-fördraget om upphovsrätt. Fördraget är en särskild överenskommelse enligt Bernkonventionen och ska inte ändra de förpliktelser som fördragsparterna har mot varandra genom konventionen.

  • WIPO »

    World Intellectual Property Organization, vilket är ett av FN:s fackorgan. Huvuduppgiften är att administrera de internationella immaterialrättsliga konventionerna och att verka för att de vidareutvecklas.

  • WTO »

    World Trade Organization, Världshandelsorganisationen.

  • Wiendeklarationen »

    Deklaration antagen av FN:s världskonferens om mänskliga rättigheter år 1993.

  • Tillbaka till topp

    X

  • Xenofobi »

    Främlingsskräck, främlingshat.

  • Tillbaka till topp

    Y

  • Yrka »

    Begära att rätten ska företa en processhandling, exempelvis meddela ett avgörande av visst innehåll.

  • Yrkande »

    Begäran. Åklagaren kan till exempel yrka, dvs. begära, att domstolen ska döma den tilltalade till ett visst fängelsestraff.

  • Yttrande »

    Ett yttrande är oftast en skrift eller skrivelse som skickas eller lämnas in till domstolen. Ett yttrande kan i sällsynta fall avges på telefon och nedtecknas i en tjänsteanteckning.

  • Yttrandefrihet »

    Frihet för varje svensk medborgare att i olika medier offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och att lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

  • Yttrandefrihetsbrott »

    Brott enligt bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen. Det är ett "vanligt" brott som begås på ett sätt som anges i den aktuella lagen.

  • Yttre gräns – EU »

    Gränsen mellan EU och tredje land, vilket är alla länder som ligger utanför EU oavsett var i världen de ligger.

  • Tillbaka till topp

    Z

  • Zug um Zug »

    Parternas avtalade prestationer fullgörs samtidigt. Regeln kommer till uttryck i bland annat köplagen och innebär att säljaren inte är skyldig att lämna ut varan innan betalning sker.

  • Tillbaka till topp

    Ä

  • Äganderätt »

    Rätt att utnyttja sin egendom efter sitt eget gottfinnande. Begränsningar i äganderätten kan följa av lag eller ingångna avtal. Egendom kan få användas utan ägarens tillstånd i nödsituationer.

  • Äganderättsförbehåll »

    Ett annat ord för återtagandeförbehåll, en rätt att återta egendom köpt på kredit om inte gäldenären betalar i tid.

  • Ägarhypotek »

    Skillnaden mellan inteckningsbeloppet och den aktuella skulden.

  • Ägarlägenhet »

    Lägenhet som ägs i nyproducerat flerfastighetshus. Precis som för fastighet ska lagfart sökas. Till skillnad från att köpa en bostadsrätt, vilket är en andel i en ekonomisk förening knuten till nyttjanderätten för en viss lägenhet, så innebär att köpa en ägarlägenhet att köpa en faktisk lägenhet.

  • Äkta underlåtenhetsbrott »

    Brott där det uttryckligen anges att det är underlåtenheten, inte en gärning, som är straffbar. Till sådana brott hänförs bland annat många blankettstraffbud.

  • Äktenskap »

    Formbunden överenskommelse om samlevnad mellan två personer. Det ingås genom vigsel och innebär en överenskommelse om att ett visst regelverk ska tillämpas på parets samlevnad.

  • Äktenskapscertifikat »

    Intyg av en svensk myndighet att en person har rätt att ingå äktenskap enligt svensk lag.

  • Äktenskapsförord »

    Ett äktenskapsförord ska registreras hos Skatteverket, och talar om hur egendom mellan makar ska fördelas.

  • Äktenskapshinder »

    Hinder för två personer att ingå äktenskap med varandra. Exempelvis är åldersgränsen 18 år, men det är emellertid inget absolut hinder eftersom länsstyrelsen kan bevilja dispens.

  • Äktenskapsregister »

    För hela landet gemensamt register för inskrivningar av uppgifter som ska registreras enligt Äktenskapsbalken, eller tas i registret enligt andra bestämmelser. Ansökan om registrering görs hos tingsrätten.

  • Äktenskapsskillnad »

    Upplösning av ett äktenskap, vilket förutsätter att båda makarna eller bara en av dem vill att äktenskapet ska upphöra. En ansökan kan antingen ske gemensamt eller av en av makarna. Om någon av makarna varaktigt sammanbor och har vårdnaden av ett barn som är under 16 år, eller om någon av parterna begär det, så ska äktenskapsskillnaden föregås av en sex månaders betänketid.

  • Ändringsdispens »

    Hovrätten tar upp ett visst mål efter överklagande därför att den finner anledning att ändra tingsrättens avgörande.

  • Ärekränkning »

    Gemensam benämning på förtal och förolämpning. Förtal, muntligt eller skriftligt, sker när någon utan särskild grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen. Förolämpning är en kränkning som riktas direkt mot en person, genom nedsättande omdömen eller liknande.

  • Tillbaka till topp

    Å

  • Åklagare »

    Åklagaren leder utredningar av brott, beslutar om olika tvångsmedel, väcker åtal och för talan i domstol.

  • Åklagarkammare »

    Åklagarväsendets operativa enheter. Det är Åklagarmyndigheten som beslutar om antalet åklagarkammare.

  • Åklagarmyndigheten »

    Åklagarmyndigheten leds av riksåklagaren och omfattar samtliga landets cirka 750 åklagare, utom de som är anställda av Ekobrottsmyndigheten, EBM. Därutöver finns cirka 300 personer med olika administrativa arbetsuppgifter.

  • Ångerfrist »

    Den tid inom vilken en konsument har möjligheter att frånträda ett distansavtal eller ett hemförsäljningsaval. Ångerfristen är 14 dagar och börjar löpa den dag konsumenten tar emot varan eller en väsentlig del av denna. Om avtalet avser en tjänst börjar ångerfristen löpa den dag då avtalet ingås.

  • Ångerrätt »

    Rätt för en konsument att frånträda ett distansavtal eller hemförsäljningsavtal. Fristen är 14 dagar. Längre tid kan avtalas om.

  • Årsbokslut »

    Redovisning som ska upprättas av företag som inte måste lämna årsredovisning enligt bokföringslagen. Årsbokslut avslutar den löpande bokföringen för varje räkenskapsår och ska innehålla en balansräkning och en resultaträkning. Företag vars omsättning inte uppgår till 3 miljoner kronor får använda en förenklad form.

  • Årskontrakt »

    Ramavtal som gäller för ett år, vilket är vanliga inom rederinäringen.

  • Årsredovisning »

    Redovisning som varje år ska avsluta den löpande bokföringen hos företag som räknas upp i bokföringslagen. Årsredovisningen ska bestå av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse, samt för större företag även en kassaflödesanalys.

  • Årsstämma »

    Ordinarie bolagsstämma som aktieägarna ska hålla och där styrelsen ska lägga fram årsredovisning och revisionsberättelse och, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernredovisningsberättelsen.

  • Åtal »

    Om åklagaren anser att det finns tillräcklig utredning om att ett brott har begåtts och vem som begått det så åtalas den misstänkta personen. I Sverige är åklagaren i princip skyldig att åtala om dessa villkor är uppfyllda. Det sker genom att en stämningsansökan lämnas till tingsrätten.

  • Åtala »

    Väcka åtal mot någon.

  • Åtalseftergift »

    Vid vissa mindre förseelser och vid brott som begås av ungdomar under 18 år kan åklagaren frångå sin skyldighet att åtala. Kallas också åtalsunderlåtelse.

  • Åtalspreskription »

    När en viss tid har förflutit efter att ett brott har begåtts, utan att man har hittat den skyldige, är det inte längre möjligt att väcka åtal. De olika tidsfristerna, som varierar beroende på hur allvarligt brottet är, anges i brottsbalken.

  • Åtalsunderlåtelse »

    I vissa fall, exempelvis vid brott som begås av ungdomar under 18 år, kan åklagaren frångå sin skyldighet att åtala. Kallas också åtalseftergift.

  • Återbetalningsskyldighet »

    Om du blir dömd för ett brott eller förlorar i en tvist kan du bli skyldig att betala en del av statens kostnader. Rättshjälpsmyndigheten fungerar då som kravmyndighet i frågor om återbetalning både i brottmål och i tvistemål.

  • Återförsäkring »

    En försäkringsgivare skyddar sig mot förluster genom att själv ta försäkring hos andra försäkringsbolag.

  • Återförvisning »

    När en högre instans, t.ex. en hovrätt, beslutar att skicka tillbaka ett mål till den lägre instansen, tingsrätten, för ny prövning, ofta på grund av att tingsrätten inte prövat någon omständighet som hovrätten anser vara av betydelse.

  • Återgångstalan »

    Talan som innehavaren av växel eller check kan föra för uteblivet godkännande eller betalning.

  • Återställande av försutten tid »

    Om en part i ett mål inte har överklagat i rätt tid men har laga förfall kan Högsta domstolen eller Regeringsrätten bevilja återställande av försutten tid, vilket innebär att en ny tidsfrist börjar löpa.

  • Återtagandeförbehåll »

    Förbehåll om återtaganderätt av vara som sålts på kredit. Ett sådant förbehåll måste ha gjorts i samband med köpet.

  • Återvinning »

    Ett allmänt rättsmedel och ett begrepp i flera sammanhang, såsom mot treskoddom samt för att återfå egendom som en gäldenär har avhänt, i strid med reglerna om förmånsrätt, sig när gäldenären var på obestånd.

  • Tillbaka till topp

    Ö

  • Ögonundersökning »

    Undersökning av en persons ögon och ögonrörelser i syfte att ta reda på om personen är påverkad av något annat medel än alkohol. Detta får bara göras vid misstanke om vissa trafikbrott och undersökningen kan ha betydelse för utredningen.

  • Ömsesidigt förpliktande avtal »

    Två parter har ingått avtal enligt vilket båda har rättigheter och skyldigheter. Den enes prestation blir då ett villkor för den andres.

  • Ömsesidigt försäkringsbolag »

    Ett försäkringsbolag som ägs av sina försäkringstagare.

  • Öppen association »

    Sammanslutning som är öppen för nya medlemmar och därför inte har en på förhand bestämd medlemsbegränsning.

  • Öppet fördrag »

    Traktat mellan två eller flera stater som är öppet för andra stater att ansluta sig till.

  • Öppet köp »

    Köparen medges rätt att under en betänketid bestämma om köpet ska stå fast eller återgå. Således en slags ångertid. Ångrar sig köparen ska varan återlämnas och pengarna återbetalas. Det är ingen rättighet enligt lag, inte ens vid konsumentköp, utan är någonting som en näringsidkare själv får besluta sig för om denne vill erbjuda sina kunder.

  • Överborgen »

    Borgen för att en borgensman fullgör sitt åtagande.

  • Överdomstol »

    Högre instans, HD är exempelvis överdomstol i förhållande till hovrätt.

  • Överförmyndare »

    Förtroendevald person som ska finnas i varje kommun, om inget annat bestäms, med uppgift att utföra tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet.

  • Överförmyndarnämnd »

    Nämnd med samma uppgifter som en överförmyndare. Ledamöterna väljs av kommunfullmäktige och ska vara minst tre stycken.

  • Överförsäkra »

    Att försäkra egendom för ett högre värde än denna har, vilket i princip är meningslöst. Mer än värdet av det förstörda betalas ändå inte ut.

  • Övergrepp i rättssak »

    Att med våld eller hot om våld angripa någon för att denne har gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annorledes vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet - eller hindrat denne från att göra detta.

  • Överhypotek »

    Obelånad del av fast egendom.

  • Överklagande »

    En begäran om ny prövning i högre instans av en domstols eller myndighets beslut. En tingsrättsdom kan överklagas till hovrätten, vars dom kan överklagas till Högsta domstolen. Överklagande måste ske skriftligt inom fastställd tid, vanligen två till tre veckor.

  • Överläggning »

    När ett mål ska avslutas och slutpläderingarna är gjorda samlas domaren och nämndemännen för att överlägga. Överläggningen är inte offentlig.

  • Överlämnande »

    En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för ett brott i ett EU-land kan i vissa fall utlämnas till det landet. Svenska åklagare kan också skicka arresteringsorder till EU-länder  för att få personer överlämnade till Sverige. För länder utanför EU kallas förfarandet utlämning.

  • Överlämnande till särskild vård »

    Den som begått brott kan i vissa fall överlämnas till vård enligt socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) om man är under 21 år, lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt lagen om rättspsykiatrisk vård. Om någon begått brott innan han fyllt 18 år kan han dömas till sluten ungdomsvård under viss tid i stället för fängelse.

  • Överlåtbara värdepapper »

    Sådana värdepapper, utom betalningsmedel, som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden.

  • Överlåtelse »

    Övergång av äganderätt genom försäljning, byte eller gåva.

  • Överprövning »

    Innebär att en högre instans prövar ett avgörande från lägre instans.

  • Överrätt »

    En domstol som är överordnad en annan domstol, t.ex. hovrätt i förhållande till tingsrätt.

  • Översiktsplan »

    Plan som bland annat ska ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden i en kommun och kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. En sådan plan ska finnas i varje kommun. Denna ska vara aktuell och omfatta hela det område som hör till kommunen. Den är inte bindande, men är ett underlag för detaljplaner - vilket är bindande.

  • Överstatligt samarbete »

    Samarbete där regler och beslut är juridiskt bindande för alla medlemsländer. Inom EU kan exempelvis dess institutioner skapa gemensamma regler som gäller för alla medlemsländerna, och beslut kan träfa i kraft utan att alla medlemsländer står bakom det.

  • Övertagandeprincipen »

    Inteckningar inom skyddsbeloppet fortsätter att gälla även efter exekutiv försäljning av en fastighet. Fodringar med panträtt i fastigheten kvarstår således.

  • Övervakare »

    En person som har i uppdrag att ha tillsyn över och ge hjälp åt personer som dömts till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna.

  • Övervakningsnämnd »

    Nämnd inom Kriminalvården som bland annat beslutar om åtgärder för personer som står under övervakning (villkorligt frigivna och dömda till skyddstillsyn).

  • Överviktsprincipen »

    Part som har den starkaste bevisningen vinner målet. Det gäller hur liten bevisövervikten än är. Principen används främst i förmögenhetsrättsliga mål.

  • Överåklagare »

    Allmän åklagare som under riksåklagaren har ansvaret för åklagarverksamheten inom särskilda områden.

Trygg Juridik Certifikat

  • För att göra det lättare att välja vilken leverantör man ska samarbeta med så har Allt om Juridik instiftat certifikatet "Trygg Juridik".

    Vi är en del av Sveriges ledande organisation på juridisk information sedan 1992 och vi certifierar från och med 2016 företag som ser seriöst på den juridiska aspekten av sitt företagande. Ingen vill ha juridiska problem och genom att samarbeta med företag som är certifierade så minskar du helt enkelt risken att hamna i oönskade problem.
Läs mer »

Trygghetspaketet

  • Som trygghetskund har du tillgång till ett års juridisk support och vägledning från vår Legal Support. Du får tillgång till våra hjälpmedel och guider som ger dig verktygen att själv förstå juridiken och undvika att göra fel. Bli ett modernt, proaktivt företag – välkommen till Trygghetspaketet.
Läs mer »

Juridisk ordlista

  • Abolition Efterskänkande av eventuellt straff redan innan åtal väckts eller dom avkunnats, i motsats till nåd … Läs mer »
  • Markrofferi Avser att med juridiskt och etiskt tveksamma metoder tillskansa sig äganderätt till mark eller att u… Läs mer »
  • Benefik rättshandling är en juridisk term som innebär att någon utan krav på motprestation lovar eller fullgör något av vä… Läs mer »
Läs mer »
Om Trygghetspaketet: "Precis det svar vi behövde för att känna oss säkra på hur vi kan gå vidare."
Tibi Fastigheter AB

Dagens ord