Ett aktieägaravtal är ett avtal som ingås mellan alla eller vissa ägare, bolagsmän, i ett aktiebolag. Avtalet reglerar aktiebolagsmännens interna förhållanden, dvs hur de ska agera gentemot varandra för att på bästa sätt ta tillvara på bolagets intressen.
Det går även att reglera många av dessa frågor i bolagsordningen. Bolagsordningen är emellertid offentlig, varför vem som helst kan ta del av den genom Bolagsverket. Innehållet i ett aktieägaravtal kan hållas hemligt från utomstående, vilket är en stor fördel om man vill reglera känsliga frågor. Genom att på ett tidigt stadium diskutera och reglera olika situationer som skulle kunna uppstå i framtiden kan även risken för konflikter minskas, samt en effektivare bolagsstyrning skapas.
Ett aktieägaravtal gäller obligationsrättsligt mellan avtalsparterna, inte sakrättsligt gentemot tredje man. Det innebär att om avtalet ger de andra aktieägarna rätt till förköp av de andra delägarnas aktier och en aktieägare bryter mot detta är avtalet mellan aktieägaren och den nya köparen fortfarande giltigt trots avtalsbrottet. Varje aktiebolagsavtal bör därför vara sanktionerat, exempelvis genom vitesklausuler. En vitesklausul är inte bara en garant för en mer effektiv efterlevnad av aktieägaravtalets innehåll utan underlättar även en skadeståndsprocess, då det som aktieägare kan vara svårt att visa på skada (samt skadan storlek) orsakad av avtalsbrottet.
Allt om Juridiks aktieägaravtal innehåller flera sanktionsbestämmelser där ni själva kan välja beloppen för den vitesskyldighet som uppstår vid avtalsbrott. Avtalet lämpar sig för upp till fyra aktieägare. Är ni fler än så går det med fördel att upprätta ett eget avtal med detta avtal som förlaga.