Tre personer som filmade en programserie för SVT hjälpte en syrisk pojke att färdas genom flera länder och slutligen till Sverige trots att han saknade tillstånd att resa in i landet. Trots att de hävdat dels att de inte hjälpt honom och dels att deras agerande ska ses som ett humanitärt undantag från reglerna så döms de för människosmuggling av Malmö tingsrätt.
Under försommaren 2014 befann sig tre män i Grekland för att spela in serien Fosterland som sändes i SVT i början av 2015. Bland annat belyste programmet hur nationalistiska och högerextrema strömningar i Europa påverkade flyktingars situation.
I Grekland träffade de en 15-årig pojke från Syrien som vädjade till teamet om att få följa med när de skulle lämna Grekland. Därefter reste de tillsammans via Italien, Österrike, Tyskland och Danmark till Sverige. Den 15-årige pojken saknade rätt att resa in i Sverige och de övriga länder som de passerade på väg från Grekland, och när de kommit till Sverige sov han hos en av SVT-medarbetarna i teamet innan han tog sig till Stockholm för att söka asyl.
SVT-medarbetarna åtalades vid Malmö tingsrätt för människosmuggling. Brottet består i att hjälpa någon att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, något EU-land eller vissa andra europeiska länder och är inte ett brott enligt brottsbalken, utan enligt utlänningslagen som bland annat reglerar förutsättningarna för människor att beviljas asyl och uppehållstillstånd i Sverige.
De tre männen har hävdat att de inte har hjälpt pojken att resa in i Sverige, utan att de endast varit resesällskap och ”egentligen bara suttit mitt emot varandra” på sin färd genom Europa. Tingsrätten får dock ett annat intryck av flera scener ur programmet Fosterland, bland annat en sekvens där en av männen diskuterar olika resesätt med pojken och utesluter flyg med tanke på de tuffa kontrollerna på flygen och en scen inför ankomsten till Italien där de fyra personerna delar upp sig två och två i syfte att undvika att pojken tilldrar sig uppmärksamhet.
Inget humanitärt undantag
De tre männen har begärt att de ska gå fria från straff även om de objektivt sett begått ett brott eftersom de menar att deras handlande utgör ett humanitärt undantag från de vanliga reglerna. I denna del konstaterar tingsrätten inledningsvis att de tre männen kände till att pojken övervägde att försöka lämna Grekland genom att hoppa ner på flaket på en förbipasserande lastbil eller liknande livsfarliga metoder, och att det därför ut ett mänskligt perspektiv framstår som fullt förståeligt att de velat hjälpa pojken.
Sedan Sverige inträdde i Schengensamarbetet gäller bland annat Dublinförordningen, vilken säger att det land dit en asylsökande först kommit är det land som först ska pröva dennes asylansökan. Däremot konstaterar tingsrätten genom hänvisning till flera avgöranden av Europadomstolen, Högsta domstolen och Migrationsöverdomstolen att det vore otillåtet att återsända pojken till Grekland med tanke på de bristfälliga förhållanden som råder där.
Dock passerade teamet ett flertal länder där det varit möjligt för pojken att söka asyl, och de försäkrade sig heller inte om att han omedelbart skulle göra det när han kom till Sverige, vilket inte heller skett. Förutsättningarna för ett humanitärt undantag är därför inte uppfyllda, och männen döms för människosmuggling till villkorlig dom förenat med samhällstjänst i 75 timmar.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Emil Langvad/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Felix Sjöberg
