Det var inte egenmäktigt förfarande när en husbåtsägare förtöjde sin husbåt på två platser. I det ena fallet är det oklart vem som har haft besittningen av en hamnanläggning och i det andra fallet kan det inte uteslutas att förtöjningen omfattas av allemansrätten. Det konstaterar hovrätten som river upp tingsrättens fällande dom.

En husbåtsägare dömdes i Stockholms tingsrätt till 100 dagsböter för egenmäktigt förfarande efter att legat förtöjd vid så kallade dykdalber på två av Stockholms stads fastigheter, i Årstaviken och vid Årsta holmar.

Förtöjningen vid Årsta holmar hade bara varat några dagar men i Årstaviken hade husbåten legat i drygt fyra månader.

Uppsåtligt
Tingsrätten ansåg att husbåtsägaren i båda fallen uppsåtligen hade rubbat Stockholms stads besittning till fastigheterna på ett sätt som inte var ringa.

Svea hovrätt river dock nu upp domen och friar husbåtsägaren helt. Stockholms stad äger i och för sig fastigheten vid Årstaviken, som hör till Södersjukhusområdet. Dykdalberna hör till en hamnanläggning i anslutning till fastigheten som tidigare bland annat har försörjt sjukhuset med olja.

Hamnanläggningen med pir och dykdalber kan dock ha överlåtits i en tidigare försäljning till energibolaget Fortum och en utredning pågår för att klargöra vem som äger anläggningen idag. Det är därför oklart vem som haft besittning till hamnanläggningen och det är därför inte styrkt att husbåtsägaren genom förtöjningen har rubbat stadens besittning till platsen.

Allemansrätten
Åtalet om förtöjningen vid Årsta holmar gäller fem dygn. Husbåtsägaren har vitsordat att han legat förtöjd på platsen under två av dessa och det saknas bevisning om att förtöjningen har pågått längre tid än så. Enligt hovrätten kan det inte uteslutas att en så kort förtöjningstid kan vara straffri med hänsyn till allemansrätten eftersom förtöjningsplatsen inte tillhör någon tomt.

Att husbåten vid tingsrättens förhandling närmare tre månader senare låg kvar på samma plats är ingenting som kan beaktas eftersom det inte omfattas av åklagarens gärningsbeskrivning, slår hovrätten fast.

Vad innebär detta i praktiken?

• Allemansrätten är en grundlagsskyddad rättighet som innebär att privatpersoner har rätt att gå på privat mark, och tillfälligt uppehålla sig där.
• De undantag som finns innebär att markägarens hemfrid och ekonomiska intressen inte får kränkas. Hemfriden kan räknas till att du inte ska synas eller höras från markägarens hem.
• En bra grundregel är inte störa, inte förstöra.

Foto: Tony Gitierrez/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Ellen Sjöberg/Isak Bellman

ellen.sjoberg@alltomjuridik.se