Mamma ”rövade bort” dotter till Sverige – återförs nu till pappa i Finland

Utan pappans tillåtelse tog en kvinna med sig deras gemensamma spädbarn när hon flyttade från Finland till Sverige. Pappan stämde därefter mamman i Stockholms tingsrätt och krävde att barnet skulle återföras till honom i Finland; han påstod att mammans bortförande av dottern stred mot hans vårdnadsrätt. Hovrätten, vars dom går tvärtemot tingsrättens, håller med pappan om att dottern ska föras tillbaka till Finland. Högsta domstolen har inte meddelat prövningstillstånd i målet.

Det var i oktober 2016 som mamman tog med sig makarnas fyra månader gamla dotter från Finland till Sverige. Mamman hade uppehållstillstånd i Sverige men inte i Finland. Anledningen till att hon tog med sig dottern var enligt henne att hon hade nekats social hjälp i Finland eftersom hon saknade uppehållstillstånd där. Hon menade även att hennes rätt att befinna sig i Finland var beroende av att hon stannade i äktenskapet med sin make – något som hon inte ville.

Haagkonventionen om internationella bortföranden av barn

Den internationella konventionen ”Haagkonventionen”, som har skrivits på av både Sverige och Finland, har som syfte att skydda barn från internationella bortföranden.

Enligt konventionen ska barn som ”olovligen” har förts till Sverige eller ”olovligen” kvarhålls här, överflyttas till den person som barnet undanhålls ifrån. Ett bortförande är ”olovligt” om det sker mot vårdnadshavarens vilja i det land där barnet har sin ”hemvist”. Begreppet ”hemvist” kan enkelt förklaras med det land där barnet bodde vid tiden för bortförandet.

Ett undantag i konventionen säger dock att en överflyttning av barnet kan stoppas om det finns ”en allvarlig risk för att överflyttningen skadar barnets kroppsliga eller själsliga hälsa eller i övrigt försätter barnet i en situation som inte är godtagbar”. Även om barnet har förts bort olovligen har en domstol med andra ord en skyldighet att se till vad som är bäst för barnet.

”Separationen från modern utgör en allvarlig risk”

Utan svårigheter fastslog tingsrätten att bortförandet var olovligt eftersom dottern hade sin hemvist i Finland och att bortförandet skett mot pappans vilja.

Tingsrätten konstaterade dock att dottern, som var nio månader gammal, befunnit sig fem av dessa månader i Sverige med mamman. Pappan hade därför blivit en främling för dottern eftersom hon ”rimligtvis inte hade några minnesbilder från tiden i Finland”. Eftersom mamman inte hade något uppehållstillstånd i Finland skulle hon inte kunna följa med dottern. Det innebar att dottern, vid ett överflyttande, skulle förlora kontakten med den personen som stod henne närmast.

Det fanns sammanfattningsvis enligt domstolen ”en allvarlig risk för att överflyttningen skulle skada barnets själsliga hälsa”. En överflyttning vägrades därför eftersom den uppenbart skulle strida mot barnets bästa.

Hovrätten håller inte med tingsrätten

Hovrätten tyckte, liksom tingsrätten, att mammans bortförande av barnet hade skett olovligen.

Gällande undantagsbestämmelsen, som kan hindra överförande om det är skadligt för barnet, ansåg hovrätten att man får räkna med att barnets trygghet alltid rubbas lite när en överföring sker från ett land till ett annat. För att överflyttning ska kunna vägras måste det vara fråga om att barnet har en ”extraordinär känslighet” för överflyttningar, exempelvis genom att uppvisa sjukdom eller något symptom som har samband med överflyttning.

Enligt hovrätten skulle situationen emellertid kunna bli en annan med tiden när dottern hunnit etablera sig mer i Sverige, exempelvis genom att få syskon eller vänner här.

Eftersom dottern enligt uppgifter var fullt frisk tyckte hovrätten inte att det fanns något som talade för att hon skulle var ovanligt känslig för en överflyttning. Att dottern skulle separeras från mamman ansåg domstolen inte vara anledning nog att vägra en överflyttning till pappan. Domstolen gick därför på pappans linje och beslutade om att dottern skulle överföras till Finland.

Mamman överklagade hovrättens dom till Högsta domstolen som valt att inte meddela prövningstillstånd, innebärande att hovrättens dom står fast.

Vad innebär detta i praktiken?

Eftersom en domstol alltid måste ta hänsyn till vad som är bäst för barnet finns en stor risk för att den förälder som fört bort barnet ”vinner” en tvist, trots att bortförandet varit olovligt.

Hovrättens dom visar dock att möjligheterna att vägra en överflyttning av ett väldigt litet barn är begränsade till barn med extrem känslighet för förändringar. Anledningen till detta är att barnet, på grund av den unga åldern, omöjligen har hunnit få någon speciellt stark anknytning till Sverige.

Att Högsta domstolen inte har meddelat prövningstillstånd i målet innebär att det inte finns några ytterligare möjligheter för mamman att överklaga domen.


Foto: Hasse Holmberg/TT

Frida Almlöf

frida.almlof@alltomjuridik.se

Print Friendly

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail


Trygg Juridik Certifikat

  • För att göra det lättare att välja vilken leverantör man ska samarbeta med så har Allt om Juridik instiftat certifikatet "Trygg Juridik".

    Vi är en del av Sveriges ledande organisation på juridisk information sedan 1992 och vi certifierar från och med 2016 företag som ser seriöst på den juridiska aspekten av sitt företagande. Ingen vill ha juridiska problem och genom att samarbeta med företag som är certifierade så minskar du helt enkelt risken att hamna i oönskade problem.
Läs mer »

Trygghetspaketet

  • Som trygghetskund har du tillgång till ett års juridisk support och vägledning från vår Legal Support. Du får tillgång till våra hjälpmedel och guider som ger dig verktygen att själv förstå juridiken och undvika att göra fel. Bli ett modernt, proaktivt företag – välkommen till Trygghetspaketet.
Läs mer »

Juridisk ordlista

  • Abolition Efterskänkande av eventuellt straff redan innan åtal väckts eller dom avkunnats, i motsats till nåd … Läs mer »
  • Markrofferi Avser att med juridiskt och etiskt tveksamma metoder tillskansa sig äganderätt till mark eller att u… Läs mer »
  • Benefik rättshandling är en juridisk term som innebär att någon utan krav på motprestation lovar eller fullgör något av vä… Läs mer »
Läs mer »
Om Trygghetspaketet: "Precis det svar vi behövde för att känna oss säkra på hur vi kan gå vidare."
Tibi Fastigheter AB