Hem » Rättsområden » EU- & internationell rätt

EU- & internationell rätt

EU-rätten utgörs av Europeiska unionens fördrag, lagstiftning, rättspraxis, internationella avtal och andra akter som har antagits gemensamt av medlemsstaterna. Sverige är medlem i EU sedan år 1995.

Det svenska rättssystemet påverkas även av folkrättsliga överenskommelser och den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR). Frågor med en internationell anknytning mellan privatpersoner regleras separat i olika konventioner och utgör rättsområdet internationell privat- och processrätt (IP-rätt).

EU-rätt

EU-rätten utgör en ny legal ordning i den internationella rätten för medlemsstaternas ömsesidiga ekonomiska och sociala nytta. Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december år 2009, blev Europeiska unionen en egen juridisk person och ersatte samtidigt Europeiska gemenskapen (EG).

EU utfärdar rättsakter som kallas för förordningar, direktiv, beslut och rekommendationer. De vanligaste är förordningar och direktiv.

Förordningarna blir gällande rätt direkt i Sverige. Direktiven måste införlivas i den svenska lagstiftningen genom riksdagsbeslut för att gälla. Om riksdagen inte genomför direktiven inom utsatt tid kan enskilda ibland åberopa dem direkt i svensk domstol.

EU får utfärda rättsakter inom de områden som medlemsstaterna, däribland Sverige, har överlämnat befogenheten att göra detta genom Lissabonfördraget. Exempelvis får EU lagstifta om fiske enbart om den rätten framgår av Lissabonfördraget. Detta kallas för principen om överlämnade befogenheter. Att EU inte får gå utanför sina befogenheter följer av ytterligare en princip, lojalitetsprincipen. Ibland kan befogenheterna vara delade mellan medlemsstaterna och EU. Då får EU lagstifta i den mån medlemsstaterna inte kan klara av det på egen hand.

EU-rätten har företräde framför svensk rätt om de båda rättssystemen skulle vara motstridiga. Detta följer av principen om EU-rättens företräde.

EU-domstolen, eller Europeiska unionens domstol, prövar unionsrättsakters lagenlighet och säkerställer en enhetlig tolkning och tillämpning av unionsrätten. EU-domstolen har som huvudsaklig uppgift att se till att EU-ländernas gemensamma regelverk tolkas och på samma sätt i alla medlemsländer, men kan även avgöra tvister mellan medlemsländerna. EU-domstolen kan även ogiltigförklara rättsakter och på begäran meddela förhandsavgöranden till nationella domstolar. Om en svensk domstol inte vet hur de ska tolka en bestämmelse inom EU-rätten finns det en skyldighet att fråga EU-domstolen om hur bestämmelsen ska tolkas. Detta kallas att domstolen ber om ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR)

EKMR innehåller flertalet mänskliga rättigheter som Sverige och andra stater har åtagit sig att respektera. Ingen lag eller annan föreskrift får meddelas i strid med konventionen. Detta är uttryckligen reglerat i svensk grundlag. Några av rättigheterna är rätten till en rättvis rättegång, respekt för privatliv och rätten till yttrandefrihet. Flertalet av dessa rättigheter finns även i den svenska regeringsformen samt i Lissabonfördragets stadga om mänskliga rättigheter.

Europadomstolen bedömer oklarheter och tvister kring och påstådda brott mot EKMR. Hit kan därmed en privatperson vända sig om den anser att Sverige som stat inte respekterat dennes mänskliga rättigheter. Däremot kan inte en privatperson väcka talan mot en annan privatperson eller en juridisk person. En förutsättning för att ett mål ska kunna prövas i Europadomstolen är att samtliga nationella instanser har uttömts, det går alltså inte att vända sig direkt till Europadomstolen. Det tar därför ofta lång tid att få en fråga prövad.

Folkrätt

Folkrätten är det rättssystem som reglerar förhållandet mellan stater och i viss mån internationella organisationer som exempelvis Röda Korset och Förenta Nationerna (FN).

Folkrättens rättskällor utgörs av internationella avtal (på juridiska: traktat) och internationell sedvänja. Ett av de mest kända traktaten är Wienkonventionen, vilken kan liknas vid en folkrättslig avtalslag. Enskilda personer kan inte vara parter i dessa internationella överenskommelser, trots att folkrättens övergripande syfte är att skydda dem.

Den primära folkrätten innehåller regler som är bindande även för de stater som inte är parter i avtalen eller erkänner viss internationell sedvänja. Dessa rättsregler kallas jus cogens. Ett exempel på jus cogens är förbudet mot folkmord. Det innebär att även stater som inte har undertecknat traktat som förbjuder folkmord är bundna av detta ändå trots att stater annars anses vara suveräna – det vill säga att länder vanligtvis själva har rätt att bestämma över sina egna juridiska system och interna förhållanden.

Internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC) kan straffa enskilda personer som brutit mot folkrätten. Det är viktigt att inte blanda ihop ICC med Internationella domstolen i Haag (International Court of Justice, ICJ), vars funktion är att lösa tvister mellan stater. Ibland upprättas även domstolar enbart för att lösa en viss tvist, dessa kallas tribunaler.

Internationell privat- och processrätt

Internationell privat- och processrätt (IP-rätt) omfattar i vid mening samtliga rättsregler som styr internationella förbindelser mellan enskilda personer. För att en rättsfråga klassificeras som IP-rättslig krävs en internationell anknytning, exempelvis att personer som är medborgare i två olika länder har gift sig eller att ett svenskt företag har gjort en affär med ett tyskt företag.

Det är framförallt tre problem IP-rätten söker en lösning på. Ibland aktualiseras bara en av dessa frågor, ibland aktualiseras alla tre.

Den första frågan är vilket lands domstol som ska lösa tvisten. Detta brukar benämnas domsrätt. Om Sverige har domsrätt är det därefter en nationell fråga om i vilken domstol i Sverige som tvisten ska lösas vid. Den andra frågan är vilket lands lag som ska tillämpas. Den tredje frågan är om och hur en dom som har meddelats i ett annat land kan erkännas och verkställas i Sverige. Ska exempelvis Sverige respektera en dom från USA eller pröva saken på nytt? Och om saken ska prövas på nytt, vilken betydelse har då den gamla domen? Svaret på dessa frågor beror på vilka stater som är inblandade och därmed vilka internationella konventioner som är tillämpliga.

De viktigaste lagarna på området samt hemsidorna med mer information är:

EKMR >>>

Regeringsformen >>> 

EU:s officiella webbplats >>> 

Regeringens hemsida om de mänskliga rättigheterna >>> 

Wienkonventionen om traktaträtten >>> 

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Lösenord
Samtycke*