fbpx
 

Generellt så säger man att det är frivilligt för företag att teckna kollektivavtal/hängavtal. Ni som arbetsgivare är dock skyldiga att förhandla om att teckna kollektivavtal eller hängavtal om facket begär det. Det innebär att ni är skyldiga att förhandla, även om det inte finns ett intresse av att teckna kollektivavtal. Ni behöver dock inte komma överens med facket för att anses ha uppfyllt er skyldighet att förhandla.

Vad gäller kring förhandlingen? Jag kan inte tala för vad som gäller exakt vid det specifika fackets förhandling, men vanligtvis så ser ärendegången ut så att en (eller flera) representant/förhandlare från arbetsgivaren och ett ombud från facket utses. Från arbetsgivarens sida kan det vara en VD eller personalchef. Vardera sida förbereder vilka frågor som man vill förhandla fram en förändring inom. Representanter från arbetsgivaren och facket presenterar sina yrkanden, dvs. vilka krav man har. Efter att yrkanden presenterats så inleds förhandlingarna. I början handlar det om att klargöra vad man menar med sina förslag samt att utreda vilka konsekvenser och kostnader förslagen kommer att innebära. I ert fall är det nog mer facket som kommer lägga fram förslag, men att ni får presentera varför ni inte är intresserade av att ingå ett kollektivavtal, dvs. presentera kostnader och konsekvenser etc. Det kan vara så att förhandlingarna återupptas några dagar senare om man inte kommer fram till något vid första tillfället. Vid slutförhandlingarna antecknar man det man kommit överens om/inte kommit överens om och vilka möjligheter det finns att gå vidare.

Vad kan vi förvänta oss efter förhandlingen? Om ni inte kommer överens i första taget kan ni som sagt välja att fortsätta förhandla för att komma överens i ett senare skede. Om ni istället inser att ni står så långt ifrån varandra och att det inte är lönt att fortsatta förhandlingarna kan parterna varsla om konflikt. Det är nästan alltid facket som väljer att varsla om konflikt i syfte att få till ett kollektivavtal, men även arbetsgivare kan vidta stridsåtgärder. Bara för att ni inte kommer överens om att ingå kollektivavtal så betyder inte det att stridsåtgärder kommer att införas, men det finns alltid en risk att det kan ske.

Vad gäller för oss om facket vidtar stridsåtgärder? Stridsåtgärder fungerar som ett påtryckningsmedel och kan orsaka negativa konsekvenser för arbetsgivaren – arbetsgivaren blir helt enkelt pressad att gå med på fackets krav. Konsekvenserna kan exempelvis vara förlorade intäkter, osäkra leveranser eller negativ uppmärksamhet hos allmänheten. Ni som arbetsgivare kan också utlysa stridsåtgärder. Ofta använder arbetsgivare åtgärden lockout som ett svar på en strejk. Det är viktigt att veta att varsel om stridsåtgärder måste lämnas till motparten och till den statliga myndigheten Medlingsinstitutet (MI) senast sju arbetsdagar innan de är tänkta att träda i kraft.

Sammantaget kan man säga att ni helt enkelt får se hur förhandlingen med facket utvecklar sig. Om facket väljer att införa stridsåtgärder kommer ni att få reda på det sju dagar före och för att få slut på stridsåtgärderna måste ni ansluta er till ett kollektivavtal. Det ni kan göra innan förhandlingen är att ta fram så mycket material och underlag som möjligt för att motivera varför ni inte vill ingå ett kollektivavtal. Om ni kan presentera att arbetstagarna exempelvis redan erhåller stora förmåner som finns i kollektivavtal eller har bra arbetsförhållanden kanske facket är mindre benägna att vidta stridsåtgärder. Ni kanske har avtalat om arbetstidsförkortning som egentligen är en kollektivavtalsförmån, men som ni erbjuder alla anställda i anställningsavtalet. Om det är så att ni tillämpar bra rutiner för övertidsarbete eller liknande är det alltid bra information att ha med till förhandlingen.

Behöver du juridisk rådgivning? Kontakta oss! 

Beställ Företagsavtalet och få rabatt på alla våra digitala kurser

Läs mer