fbpx
 

En felaktig utbetalning medför vanligtvis återkravsrätt d.v.s. att betalningen ska gå åter. Det finns två huvudsakliga undantag då återkravsrätt inte anses föreligga.

1. Om betalningen skett med frivillighet från utbetalaren. Här kan det vara så att utbetalaren har missuppfattat rättsläget, sina skyldigheter enligt avtal eller liknande, men att betalningen ändå varit frivillig och i sammanhanget snarare ska tolkas som en förlikning än som en felaktig utbetalning.

2. Om mottagaren tagit emot betalningen i god tro och inrättat sig efter betalningen. Den vanliga situationen då en återbetalning inte måste ske är när en arbetstagare har mottagit lön från sin arbetsgivare där lönesumman är felaktig, men arbetstagaren har hunnit konsumera beloppet eller annars planera sin ekonomi efter utbetalningen och arbetstagaren inte förfarit oaktsamt i sammanhanget d.v.s. har agerat som en rimlig person skulle ha gjort i situationen. Om arbetsgivaren upptäcker misstaget närmast omedelbart måste dock en återbetalning ske för då anses inte arbetstagaren ha hunnit inrätta sig. I avvägningen ska man ta hänsyn till vardera parts intresse. Ett storbolag som regelbundet betalar ut pengar och håller räkenskaper måste vara aktsam i sina utbetalningar och detta måste vägas mot en arbetstagares eller konsuments tillförlitlighet till att storbolaget gör rätt för sig. En intresseavvägning ska göras där man särskilt beaktar att den som är i underordnad ställning inte ska hamna i skuld till den som oaktsam i sin hantering av utbetalningar.

Sammantaget kan man säga att med hänsyn till omständigheterna i ert fall kan ni troligtvis tolka betalningen som en frivillig disposition, alltså ett förlikningsbelopp från utbetalarens sida som ni får behålla. Hur ni ska bokföra detta blir upp till er redovisningskonsult eller revisor att lösa, men det bör ses som en betalning ni mottagit med grund i avtal.

Behöver du juridisk rådgivning? Kontakta oss! 

Beställ Företagsavtalet och få rabatt på alla våra digitala kurser

Läs mer