Reklamerade bröstförstoring för sent – förlorar skadeståndstvist

En kvinna i Stockholm som fått bröstimplantat som visat sig bestå av en annan typ av silikon än som framgått av implantatets innehållsförteckning bytte ut dem mot ett par av ett annat märke. Därefter stämde hon kliniken som genomfört den första operationen på sina kostnader för detta och för den lidande och kränkning hon ansåg att de felmärkta implantaten medfört. Tingsrätten ogillar dock hennes yrkanden.

I februari 2010 genomförde en då 20-årig kvinna en bröstförstoring hos en klinik i Stockholm. De implantat kvinnan fick kom från den franska tillverkaren Poly Implant Prothése, PIP. Månaden därpå beslutade Läkemedelsverket att PIP:s implantat på den svenska marknaden skulle återkallas eftersom det silikon som fanns i implantaten skiljde sig från vad som framgick av produktens beskrivning.

I mars 2013 tog kvinnan ut PIP-implantaten och ersatte dem med ett par större implantat av ett annat fabrikat. Den totala kostnaden för båda ingreppen uppgick till 62 000 kronor. Först 2017 stämde kvinnan kliniken på 132 000 kronor, varav en del av beloppet avsåg ersättning för vad hon betalat för implantaten. Resterande del av beloppet avsåg skadestånd för lidande och kränkning.

CE-märkning visade sig vara felaktig

I Stockholms tingsrätt menade kliniken att den inte gjort något fel eftersom implantaten var godkända när den första operationen utfördes. Eftersom implantaten varit CE-märkta menade kliniken också att den inte haft någon anledning att ifrågasätta dess kvalitet. Kliniken påpekade också att kvinnan reklamerat implantaten först i oktober 2015, och att reklamationstiden därför under alla omständigheter hade löpt ut.

Tingsrätten konstaterar att det inte framgår av kvinnans journaler att hon drabbats av smärtor till följd av implantaten. Av hennes journaler framgår istället att hon vid ett återbesök förklarat att hon varit nöjd med PIP-implantaten och att hon i mars 2013 velat byta till större implantat av ett annat märke. Eftersom kvinnan inte lyckats bevisa att hon drabbats av smärta eller lidande till följd av operationen slår tingsrätten fast att hon inte kan få något skadestånd.

Reklamationen alldeles för sen

Tingsrätten prövar därefter frågan om kvinnan kan få ersättning för de två operationerna hon genomfört. Eftersom implantaten varit CE-märkta utan att uppfylla de krav som ställs för en sådan märkning har kvinnan haft befogade förväntningar på dem som inte uppfyllts, och tjänsten har därför inte motsvarat det som avtalats.

En konsument som vill ha ersättning för en felaktig vara eller tjänst måste dock reklamera inom skälig tid efter att denne upptäckt - eller borde ha upptäckt - felet. Det regleras inte i lagen vad som utgör skälig tid, utan det görs en bedömning i varje fall kring när konsumenten borde ha märkt felet. En reklamation enligt konsumenttjänstlagen måste emellertid under alla omständigheter ske inom tre år från tjänstens utförande.

Kvinnan hävdade att hon flera gånger ringt till kliniken och varit orolig över implantaten, och att hon därigenom reklamerat dem. Eftersom det saknades journalanteckningar om lidande eller oro bedömer dock tingsrätten att journalerna snarare tyder på att hon velat byta ut sina implantat för att få större bröst.

Eftersom kvinnan inte lyckats bevisa att hon reklamerat implantaten i skälig tid får hon ingen ersättning för sina operationskostnader. Istället åläggs hon att betala klinikens rättegångskostnader på cirka 22 000 kronor.

 

Vad innebär detta i praktiken?

  • Konsumenttjänstlagen har en mer förlåtande inställning till en köpare än vad exempelvis köplagen har, eftersom syftet är att skydda enskilda konsumenters intressen. Konsumenttjänstlagen är däremot inte tillämplig på hälso- och sjukvårdstjänster. Tingsrätten resonerade kring om den ändå går att tillämpa i ett sådant här fall, men kom fram till att ”en betydande försiktighet bör iakttas” om lagen ska tillämpas på behandling av människor. Lagen fungerade som vägledning för domstolens avgörande, men domstolen var inte helt bunden av lagens regler.
  • Som det skrivs i artikeln måste en reklamation ske inom skälig tid. I de fall som omfattas av konsumenttjänstlagen anses en reklamation alltid ha skett inom skälig tid om den sker inom två månader efter det att konsumenten märkt eller borde ha märkt felet. Här tar man hänsyn till saker som hur ofta den aktuella produkten använts, om felet är av slaget att det inte krävs särskilda kunskaper för att upptäcka det, och liknande.

 

Foto: Bertil Ericson / TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Felix Sjöberg

felix.sjoberg@alltomjuridik.se

Print Friendly

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail


Trygg Juridik Certifikat

  • För att göra det lättare att välja vilken leverantör man ska samarbeta med så har Allt om Juridik instiftat certifikatet "Trygg Juridik".

    Vi är en del av Sveriges ledande organisation på juridisk information sedan 1992 och vi certifierar från och med 2016 företag som ser seriöst på den juridiska aspekten av sitt företagande. Ingen vill ha juridiska problem och genom att samarbeta med företag som är certifierade så minskar du helt enkelt risken att hamna i oönskade problem.
Läs mer »

Trygghetspaketet

  • Som trygghetskund har du tillgång till ett års juridisk support och vägledning från vår Legal Support. Du får tillgång till våra hjälpmedel och guider som ger dig verktygen att själv förstå juridiken och undvika att göra fel. Bli ett modernt, proaktivt företag – välkommen till Trygghetspaketet.
Läs mer »

Juridisk ordlista

  • Abolition Efterskänkande av eventuellt straff redan innan åtal väckts eller dom avkunnats, i motsats till nåd … Läs mer »
  • Markrofferi Avser att med juridiskt och etiskt tveksamma metoder tillskansa sig äganderätt till mark eller att u… Läs mer »
  • Benefik rättshandling är en juridisk term som innebär att någon utan krav på motprestation lovar eller fullgör något av vä… Läs mer »
Läs mer »
Om Trygghetspaketet: "Precis det svar vi behövde för att känna oss säkra på hur vi kan gå vidare."
Tibi Fastigheter AB