15 år gammal bastu måste rivas – byggd i strid med strandskyddsdispens

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, tvingar en man att ta bort en bastu som han byggt på sin fastighet för 15 år sedan. Anledningen till detta är att mannen placerat bastun längre bort än vad han hade rätt till enligt strandskyddsdispensen och bygglovet han beviljats år 2003.

Hur den aktuella bastun fick placeras framgick inte av själva bygglovsbeslutet, men i en bilaga till beslutet. Enligt bilagan fick bastun placeras som mest 20 meter från huvudbyggnaden. Bastun placerades dock drygt 30 meter bort.

Det felaktiga planerandet uppmärksammades av kommunen i samband med handläggning av ett annat ärende. År 2016 förelades mannen att "vidta rättelse" och ta bort bastun eftersom mannen hade utökat sin hemfridszon och allemansrätten inskränkts.

Mannen överklagade beslutet och angav som skäl att han hade framfört önskemål om att placeringen av bastun och dess avstånd från byggnaden skulle bestämmas i samråd med kommunen. Han skulle dock ha fått besked om att något sådant samråd inte behövdes. Han påpekade också att det funnits flera strandnära stugor och kompletteringsbyggnader i området som var placerade ännu närmare stranden.

Var bilagan tillräckligt tydlig för att konstatera att mannen gjort fel?

Länsstyrelsen ansåg dock att nämnden agerat korrekt. Han överklagade därför återigen till Mark-och miljödomstolen, MMD. Domstolen konstaterade att den tomtplatsavgränsning som funnits i bilagan endast utgjort en ”grov skiss” och därmed inte kunnat utgöra tillräckligt underlag för att dra slutsatsen att bastun förts upp utanför avgränsningen. MMD dömde därför till mannens fördel.

Kommunen valde att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD. MÖD konstaterar att det utifrån bilagan i vart fall går att dra slutsatsen att mannen byggt bastun ”i huvudsak” utanför den beslutade tomtplatsavgränsningen. Därför anser man att kommunen gjort rätt och förelägger mannen att ta bort bastun.

Vad innebär detta i praktiken?

Det finns inga preskriptionstider för ingripanden vad gäller strandskyddsbestämmelserna. Detta innebär att kommunen har möjlighet att ingripa mot åtgärder som gjorts i strid med beviljade strandskyddsdispenser i princip hur långt som helst efter att de har genomförts.

Foto: Anders Wiklund/TT

Målnummer: M 8295-17

Pinak stor 3.2

Pinak Chakraborty

pinak.chakraborty@alltomjuridik.se

Print Friendly

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail


Trygg Juridik Certifikat

  • För att göra det lättare att välja vilken leverantör man ska samarbeta med så har Allt om Juridik instiftat certifikatet "Trygg Juridik".

    Vi är en del av Sveriges ledande organisation på juridisk information sedan 1992 och vi certifierar från och med 2016 företag som ser seriöst på den juridiska aspekten av sitt företagande. Ingen vill ha juridiska problem och genom att samarbeta med företag som är certifierade så minskar du helt enkelt risken att hamna i oönskade problem.
Läs mer »

Trygghetspaketet

  • Som trygghetskund har du tillgång till ett års juridisk support och vägledning från vår Legal Support. Du får tillgång till våra hjälpmedel och guider som ger dig verktygen att själv förstå juridiken och undvika att göra fel. Bli ett modernt, proaktivt företag – välkommen till Trygghetspaketet.
Läs mer »

Juridisk ordlista

  • Abolition Efterskänkande av eventuellt straff redan innan åtal väckts eller dom avkunnats, i motsats till nåd … Läs mer »
  • Markrofferi Avser att med juridiskt och etiskt tveksamma metoder tillskansa sig äganderätt till mark eller att u… Läs mer »
  • Benefik rättshandling är en juridisk term som innebär att någon utan krav på motprestation lovar eller fullgör något av vä… Läs mer »
Läs mer »
Om Trygghetspaketet: "Precis det svar vi behövde för att känna oss säkra på hur vi kan gå vidare."
Tibi Fastigheter AB