”Synnerligen illa genomtänkt”
Stödet för en Tobinskatt i EU blir allt starkare, i förra veckan uttalade Tysklands förbundskansler Angela Merkel sitt stöd för en skatt på finansiella transaktioner. Frankrikes president Nicolas Sarkozy har länge varit positiv till en sådan skatt och även EU-kommissionen driver på. Men Sveriges regering sågar skatten.
Ett förslag bör kunna läggas fram till EU-toppmötet i mars, sade Merkel vid presskonferensen. I kommissionens förslag skulle inkomsterna efter hand ersätta EU-ländernas medlemsavgifter och gå rakt in i unionens budget.
Angela Merkel sade också att hon inte låter sig skrämmas av risken för eventuella sänkta kreditbetyg för stater i euroområdet.
”Ärligt talat, rädsla är inte någon motiverande faktor i mitt politiska arbete. Vi måste göra vårt jobb som politiker. Vi gör vad vi anser vara viktigt och nödvändigt för Europas framtid”, sade hon.
Sannolikheten för att skatten ska införas har ökat, men det är oklart vilka länder som i så fall ska omfattas av skatten. EU har inte mandat att tvinga på medlemsländerna några skatter. Danmark och Storbritannien är starkt kritiska och även från Sveriges håll är kritiken stark. Riksgälden skriver i ett remissvar till Finansdepartementet i december att:
”Riksgälden avstyrker bestämt EU-kommissionens förslag till skatt på finansiella transaktioner. Förslaget är synnerligen illa genomtänkt och underbyggt. En skatt av detta slag skulle få allvarliga effekter på de svenska finansmarknadernas funktionssätt.”
Det gäller inte minst marknaderna för statspapper, där de grundläggande förutsättningarna för andrahandshandel mer eller mindre skulle försvinna, skriver Riksgälden. Detta skulle försämra möjligheterna att finansiera statsskulden till rimliga kostnader. Motsvarande effekter skulle uppstå på marknaden för bostadsobligationer, där bankernas lånekostnader skulle öka och i sin tur leda till högre kostnader för bostadslån.
Många finansiella tjänster skulle bli dyrare om en transaktionsskatt infördes i och med att handeln på viktiga marknader skulle försvåras eller helt försvinna. De som i sista hand drabbas av detta är de som efterfrågar finanssektorns tjänster, det vill säga sparare, investerare, försäkringstagare och låntagare, menar Riksgälden.
I en faktapromemoria från Regeringskansliet från i höstas skriver man att ”Regeringen motsätter sig överstatlighet på skatteområdet och att nationella skatter ska utgöra egna medel för EU”.
