Jesper Öberg
Momsen som riskfaktor - Felaktigheterna kan snabbt ackumuleras till stora belopp
De lovord om en enkel lagstiftning som uttalades när momsen infördes i Sverige 1969 känns avlägsna. Momslagstiftningen är idag komplicerad och det är lätt att göra fel. Och felaktigheterna kan snabbt ackumuleras till stora belopp och straffavgifter. Momsen har således kommit att bli ett riskområde för företag
I kölvattnet av finanskrisen råder dessutom nu en extra hög aktivitet från lagstiftarens sida; både på nationell nivå och EU-nivå. Angelägenheten att skydda momsen som skattebas mot skattebedrägerier, skatteflykt eller rena felaktigheter är stor. Särskilt fokus har legat på gränsöverskridande handel där svårigheten att stävja bedrägerier (ofta så kallade karusellbedrägerier) är än större genom sämre kontrollmöjligheter från ländernas sida. Det finns misstankar om att det är avsevärda belopp som undanhålls från medlemsstaterna.
En viktig motåtgärd från lagstiftarens sida har därför varit att bland annat införa tätare och mer omfattande momsrapporteringar för att snabbare kunna följa upp de transaktioner som sker.
Ett utökat samarbete och informationsutbyte mellan myndigheterna i de olika länderna utgör också en viktig komponent i bekämpandet av bedrägerierna. Det finns till och med ett lagförslag från EU-kommissionen om att en köpare i ett land ska kunna göras solidariskt ansvarig med säljaren i ett annat land för den moms som säljaren inte rätteligen har betalat i sitt land. Och här talar vi alltså inte bara om straffavgifter, utan om hela momsen – i ett annat land.
Ett ytterligare exempel på denna uppstramning är den omvända byggmoms som vi fick i Sverige för ett par år sedan. Ett eget system inom momssystemet som innebär att moms inte ska tas ut mellan byggföretag, utan bara i det sista ledet mot slutbeställaren. Återigen har syftet varit att undvika skatteförluster genom att företag sitter med statens ”momspeng” i sin hand. I dagarna lade regeringen dessutom fram en proposition om att omvänd moms också ska tillämpas vid handel med utsläppsrätter. På sätt och vis är vi här på väg tillbaka mot föregångaren till momsen, den s.k. omsen som bara togs ut i det sista ledet.
Dessa system inom momssystemet underlättar naturligtvis inte momshanteringen för företagen och risken för att göra fel med straffavgifter till följd ökar. Bara ifråga om den omvända byggmomsen har Skatteverket hittills kommit med drygt 30 ställningstaganden avseende olika gränsdragningsproblem.
Listan på nyligen införda och föreslagna åtgärder från lagstiftarens sida kan göras mycket längre än vad det finns utrymme för här och tendensen är tydlig. Den administrativa bördan och risken för företagen ökar på momsområdet.
Naturligtvis är det angeläget att skatteflykt och skattebedrägerier förhindras på momsområdet. Inte minst är detta viktigt för upprätthållandet av en rättvis konkurrens mellan företagen. Samtidigt måste dock, anser jag, ansvaret för och bördan av att upprätthålla momssystemet fördelas på ett balanserat sätt mellan stat och företag. Såväl EU som Sverige har för ett par år sedan uppställt ett mål om 25 procent i minskad administrativ börda för företagen fram till 2012. På momsområdet har dock alltså utvecklingen snarast har varit den motsatta. Som företagsledning gör man därför klokt i att engagera sig i detta riskområde.
Jesper Öberg, Jur. dr och momsexpert vid Ernst & Young.
